Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
500
Seraflmer-orden.
Serafimerorden* gillet.
kröningar eller andra högtidliga tillfällen,
förmätningar, tornerspel o. s. v. Han sammanräknar alla
de Svenska riddarslag, som hållits i Sverige, från
och med 1285 ända till 1627, då Gustaf Adolf
höll ett riddarslag i fältlägret vid Dirschau, och
räknar dem ej lill Oer än 32, hvarvid tillsammans
ungefär 560 riddare blifvit dubbade, ett antal, som
ban finner alltför obetydligt mot den mängd af det
allmänna cbevaleriets riddare, som eljest kunde
träffas, och hvarpå ban som bevis anför, att vid
ett stort tornerspel, som 1311 hölls i Rostock af
Danske konungen Erik Menved, voro ej mindre än
948 riddare församlade och 489 nye blefvo der
slagne; att 1382, efter bataljen vid Rosebeck,
slogos 437 Fransmän till riddare, 500 före slaget
vid Azincourt, o. s. v. Att orden icke kallas
hvarken vid stiftelsen eller sedan under fortsättningen
"Serafimer-orden", tror Tibell bevisa ingenting,
emedan de gamla statsordnarna icke i början
fingo något namn, och de Svenske riddarne kallades
Konungens Riddare. Deremot anser ban
otvifvelaktigt, att serafimsbufvudet var sinnebilden, icke
blott på det ursprungliga ordenstecknet utan
äfven på dem, som af de följande konungarne
utdelades, till och med att de funnos pä Erik XIV:s
S:t Salvators orden. Att ingen sådan dekoration
förvarats till efterverlden, förklaras deraf, att den
varit af guld och att dess metallvärde föranledt
dess uppsmältning, emedan kedjan qvarstannade i
riddarens och dess familjs ägo, såsom andra
gåfvor. Dock bade möjligen någre förnäme
Fransmän åtföljt priosessan Blanka af Namur, då bon
kom till Stockholm att förmälas med konung
Magnus Eriksson, bär blifvit af honom dubbade till
riddare och medfört kedjan hem, der bon
qvar-blifvit i riddarens familj eller som en sällsynt
djr-barhet förärats ett kloster eller pä annat sätt
kommit att gömmas, så att bon blifvit sedd af den
Franske författaren Favin, hvilken i sin 1620
utgifna Théalre d’honneur beskrifver den Svenska
Serafimer-orden såsom sammansatt af englahufvuden
och patriarkalkors, hvarjemte ban uppgifver
Magnus Eriksson som ordens stiftare. Detta är likväl
orätt, ty som stiftare erkännes allmänt bans
farfader, ehuru sonsonen bibehöll både orden och
dess insignier. Detsamma gjorde äfven hans
efterträdare, de Danske unionskonungarne icke
un-dantagne, och Johan II (Hans), slog vid sin
kröning 1497 åtskillige riddare, hvaribland en Dansk,
Henrik Gyllenstjerna. Detta synes af bans sons,
Knut Henrikssons, testamente, upprättadt 1551,
hvari ban testamenterar åt sin broder Gabriel
"den guldkede med the Englehofveder utbi, som
vår salige Fader fick till skienk af Koning Hans,
tber bans Naade slog bannem med flere Rigens
mend til Ridder utbi bans Konungliche Kröning i
Stockholm", m. m. Äfven Erik XIV finnes
porträtterad 1561 med ett blått band kring halsen,
hvari hänger en oval plåt med bokstäfverna I. H.
S. och korset öfver bokstafven II. Huru de
ordensdekorationer varit beskaffade, som Gustaf I och
Gustaf Adolf utdelade, vet man ej. Sannolikt
voro de endast en vanlig guldkedja, som baDgdes
kriog riddarens bals. Troligen ansågs
Serafimerorden profanerad, säsom utdelad af Danske
konungar, och om Erik XIV burit någon prydnad, som
dermed hade en slags likhet, kan det anses som
ett bland de många dragen af hans besynnerliga
lynne. För öfrigt passade bokstäfverna I. II. 3.
nästan ännu bättre på bans Salvators-orden, än
pä en, der Serafimerne spelade hufvudrolen.
Riddarnes företräden voro att de ensamme
fingo kallas herrar och deras hustrur fruar, att de
togo föroträdet af alla andra verldsliga ädlingar,
till och med af drotset och marsken, om desse ej
voro riddare, att de fingo fara kring landet med
12 hästar, fingo gifva sina hustrur i morgongåfva
40 lödige marker, o s. v.
Den nuvarande Serafimer-orden anses såsom
endast den urgamla återupplifvad, med bibehållande
af så mänga dess reglor och stadganden, som man
känner, och som med tidernas olikhet låter förena
sig. Ständerna begärde af regeringen d. 12 Dec.
1747, att den gamla Svenska Serafimer-orden åler
måtte upplifvas, "emedan till en ordens värde och
anseende dess ålder icke ringa bidrager", och
konungens bref derom, äfvensom om de två andra
ordnarnas stiftelse, utfärdades d. 23 Febr. 1748.
Märkvärdigt nog blef konung Fredrik samma dag
rörd af slag i bögra sidan, så att han, under sina
tre återstående lefnadsår, ej kunde gå, utan att
stöda sig på uågon. Sjelfva instiftelsen skedde på
l>8ns födelsedag d. 17 April efter gamla stilen,
eller d. 28 efter den nya, på hvilken dag ända 1.II
1818, ordenskapitel alltid hölls, äfven om ingen
ny riddare fanns att dubba, ja, till och med
fastän konungen icke en gång var i staden. I
statuterna föreskrifves, att Svea och Götha konung
alltid skal) vara herre och mästare af orden,
hvarföre riddarne också kallas Svea och Götha riddare
och icke serafiiuer-riddare; de benämnas af
kooun-gen herrar i alla de bref, som till dem skrifvas.
Ordenskedjan är sammansatt af 11 gyllene
serafi-mer-hufvud med deras 6 utslagna vingar samt 1 1
blå emaljerade patriarkalkors, sammanhäftade med
guldlänkar, o. s. v. Prinsar af kongl, huset äro
sjelfskrifne riddare, genast vid sjelfva födelsen. De
öfrige riddarnes antal är obestämdt. Vanligen har
det varit några och 20, men också ofla
derutöfver. Är 1779 voro de 35; år 1800 bade de
ökats lill 43; år 1820 voro de 59 och för
närvarande (1849) är antalet likaledes 59, hvaraf 34
utländska furstar och höga embetsmän. Den
äldste serafimer-riddaren är marskalken af Frankrike,
grefve Keille, utnämnd 1810. Dessutom finnas vid
orden 10 öfver-officianter, 5 under-officianter, 1
bisloriegraf, 2 härolder, 2 kaplaner och 7
kanslister.
Serafiuier*ordenNgillet. Detta stiftades genom
kongl, brefvet af d. 25 Nov. 1787. Förut bade,
sedan 1751, öfverinseendet vid bospitaler,
barnhus och lazaretler varit uppdraget åt tvenne
sera-fimer-riddare; men nu lemnades denna tillsyn åt
ett särskildt gille, hvars ledamöter skulle vara
or-dens-kansleren, 2 serafimer- riddare och 3 af dess
embetsmän samt kommendörer af alla Kongl. Maj:ts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
