Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
514
Silbotlal.
Silfver.
saker och blundar eller är likgiltig för saker af
ojemförligt större vigt.
Silboilals socken, ett konsist, pastorat af 3 kl.
i Carlstads län och stift, Nordmarks härad och
kontrakt, 10 £ mil från Carlstad, består af 26 £
hemman, uppskattade till 140,875 R:dr, med en
folkmängd af 1,969 personer och en areal af
52,164 tunnl., hvaraf 5,750 äro sjöar och kärr.
Socknen bette fordom Sibbendalen, men bar sitt
nuvarande namn af sjön Silén, som ligger derinom.
Under digerdöden lärer större delen af
befolkningen utdött. Den nuvarande kyrkan, hvilken är af
träd liksom den fordna, säges vara byggd 1664.
Den större ringklockan är gjuten icke långt
derifrån och en ofruktbar rund Qäck på en åker nära
derintill, berättas vara platsen, der det skedde.
Silbodal var fordom förenadt med Blomskogs
pastorat, men skiljdes derifrån 1640. 1 socknen
ligger Backa gård, som har en vacker belägenhet
vid Silén och varit Stråleslägtens stamgods. Adr.
Carlstad.
Silbojock, en trakt i Lappmarken, skall i fordna
dagar haft en kyrka och någon odling samt en
bruksrörelse, som sysselsatt flera hundrade
personer; men för mer än 100 år tillbaka upphörde
det att utgöra en särskild församling, pastorn
flyttade till Arjeploug, kyrkan blef lagd i aska "och
Silbojocks pastoral tillbör endast sagorna." (Se
Læstadius). Sä vidt man kan sluta af det något
obestämda i framställningssättet, synes det, som
om ban härmed endast menar en obestyrkt, bland
folket gängse sägen, hvilken saknar all verklig
grund.
Silenius, Kila Kilason, borgmästare i
Stockholm, var anklagad för någon delaktighet i
Mes-scniernas förbrytelse och afsattes från embetet af
drottning Christina. Stockholms borgerskap ingick
förgäfves med en böneskrift för bonom; men Carl
Gustaf utnämnde bonom, efter sitt uppträdande på
thronen, till assessor i Svea hofrätt.
Silentz, »lillieliii de, son af kaptenen vid
llelsinge regemente, Herman Silentz. Denne
härstammande från en adlig Nederländsk slägt, bade
tagit sin tillflykt till Sverige att undgå Spanska
inqvisitionens förföljelser, för hvilka de flesta af
hans anförvandter fallit offer. Wilhelm var född
på 1660-talet, blef först volontär vid sin faders
kompani och avancerade till fänrik, bevistade
slagen vid Lund och Landskrona utom andra mindre
träffningar, och blef flera gånger sårad; tog
afsked efter krigets slut, ingick vid landskansliel i
Götheborg, blef landssekreterare derstädes, så
ju-stitie-borgmästare och häradshöfding öfver
Säfve-dals bärad, "president" i Götheborgs stad och
lagnian i dess lagsaga, i hvilken beställning ban
adlades 1716. Dog 1719. Sonen,
Silentz, Nikias »le, var född i Götheborg 1698,
blef student i Upsala 1714 och sedan magister
derstädes, lät prästviga sig 1724, blef pastor vid
lifdra-bantkorpsen och hofpredikant saml 1728 kyrkoherde
i Näsby och Ervalla församlingar i Westerås stift.
Var en högst utmärkt predikant, både i sin exlempo-
ration och i sina skrifna tal, men också derföre så
mycket anlitad och sparade sig så föga, att ban,
utsläpad af öfverdrifvet arbete, afled d. 23 Aug.
1732 vid icke fullt 34 års ålder. Har i
handskrift efterlemnat en Inledning till den Heliga Skrift*
läsning, ett arbete i två delar, som var färdigt
till tryckning och af presteståndet vid 1731 års
riksdag fick en ganska fördelaktig
rekommendation; men författarens död hindrade utgifvandet
och manuskriptet har sedan förkoinmit.
Silentz, (Jovert, född i Holland, var den förste
som år 1621 i Sverige inrättade ett gårmakeri
till förädling af råkopparen, hvilken dittills ulförts
till Lybeck atl gåras. Det anlades först vid
Sä-ther, meu flyttades 1636 till Avesta.
Silfherget, Östra, i Tuna socken i Dalarna,
arbetades redan i drottning Margarethas tid och
fick af henne flera friheter. Tillverkningen steg
då bär till 5 à 6,000 lödiga marker. Ar 1597
lemnades likväl denna grufva obruten, ehuru man
hunnit till 104 famnars djup; men arbetet ansågs
icke löna sig. I senare tider företogs det åter,
men öfvergafs ånyo. Malmen bär innehöll något
guld, hvaraf, under Carl Xl:s tid myntades
dukater, försedda å ena sidan med konungens bild och
å den andra med eu inskrift, som tillkännagaf att
guldet funnits i Östra Silfberget af N. Gripenhjelm.
Här träffas äfven blyglans och zinkblende, och ett
rödfärgsverk anlades här 1773. — Vestra
Silfberget och Vestra Stlßergs kungsgård (se: Norrberkes
socken).
Silfpickarebalet kallas en uthuggning nere vid
bafsbrynet i Kullen i Skåne, der Danskarne fordom
skola ba sökt silfvermalm.
Silfver är den metall, som närmast guld och
platina, bäst emotstår förgängligheten och äger,
poleradt och reni, den största hvithet och glans.
Dess tyngd i förhållande till va’ten, är >oin
105,522 till 10,000. Det antager val ej i luften
något slags erg, men flogistiska och isynnerhet
svafvelartade utdunstningar fästa sig dervid och
fläcka dess yta. Det är, näst guld, den
smidigaste metall, men något härdare för hammaren, och
ett gran kan utsmidas till 288 qvadr.-tums yta.
Det låter utdraga sig till ett hufvudbårs finhet.
Det löses fullkomligt och till största mängd i ren
saltpetersyra, och kan i smältning förenas med
alla bel- och balf-metaller, utom nickel och
kobolt. Dess förening med guld och koppar kallas
tojeriifg. Med jern förenas det fullkomligt. Tio
delar fint silfver, sammansmälta med en del jern,
utgöra en fin och ganska smidig blandning, nyttig
til) allahanda arbeten och föga hårdare äu
13-16-digt silfver. Det finnes ofta gediget, då det är
16-lödigt eller bergfint. Det tillverkas dels genom
sof-ring, dels genom bandbokning, valtubokning, säll
-sättning, slamning och vaskning. Den malm eller
blyglans, som kan utsofras i rena och härda
stycken, kallas vid Sala stuff eller stuffmalm.
Hufvnd-afsigten med smältningsprocessen är alt kunna i bly
insamla det spridda silfret, hvarifrån del sedan kan
skiljas genoin afdrifning. I Sverige tillverkas allt
silfver af blyglans. (Se vidare: Silfoertillverkningen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
