Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Silfver.
Silfverharuesh.
515
Silfver. Med delta namn och en tillagd
slutän-delse ha på Svenska riddarhuset funnits 30 adeliga
ätter, de inberäknade, som ursprungligen skrefvo
sig Söt/ver. De märkligaste af dem följa bär
nedan:
Silfverarm , Påfvel, hette förut JUnsson, och
var ryttmästare, då h>in 1634 uppböjdes i adligt
stånd. Skref sig Sä!feer arm. Han dog likväl ulan
manliga arfvingar, då bans ätt utgick med bonum.
Men en annan, Erik Jlichaelssou till Mieltylla,
som af Carl IX blifvit benådad med adelig sköld
och vapen, fick 1654 bekräftelse pä sitt adelskap
under namnet Sötfcerarm. Han skall ba tjent både
i krigiska och fredliga värf i iner än 60 år. Delta
är enligt Stjernman; men Rolhlieb anför icke
ätten "Sölfverarm" såsom utgången, utan säger blott,
att den ej får förblandas med en annan Finsk ätt,
sora icke blifvit introducerad.
Silfverax, Christian, bette förut Christer
Ju-kobsson Wiborg, skref sig till Löfnäs och
Ugglebo, var drottning Maria Eleonoras stallmästare, blef
sedan underståthållare på Gripsholm och dit
börande hemman, derefter häradshöfding i Daga härad
och adlad 16V7. Afled d. 8 Nov. 1652. Ätten
är redan ntgàngen.
Silfverberg, Sven, bette förut Larsson, och
var borgareson från Nyköping, lärde sig
styck-gjuteriet i Christiania i Norrige, hvilken uppgift
låter något besynnerlig, och utöfvade derefter sin
konst i Köpenhamn; reste sedan till England, der
ban, soin det heter, "inlät sig i Prints Roberts
tienst, och förfärdigade i sex års tid åtskilliga
curieusa inventioner och konster i de Mechaniska
vettenskaper, men i synnerhet i Jernstyekens
tempererande." Härifrån begaf ban sig i Holländsk
tjenst, deltog i flera fälttåg inot Frankrike och
uppfann pontoner af jernbleck, som ådrogo sig
mycken uppmärksamhet; kallades af Ludvig XIV
till Frankrike att aftappa vatlen ur kärriga
trakter, och återvände slutligen på Carl Xl:s befallning
till Sverige, der ban blef ingeniör-kapten;
användes vid bergverken till macbineriers och mekaniska
företags ordnande. Adlades 1687, då han skref
sig Sölfierierg, fick öfverstlöjtnants titel, och dog
d. 7 Aug. 1727 vid 74 års ålder.
Silfverbjeleke, Olof. Denna ätt
introducerades på riddarhuset 1625, d. v. s. vid
adelsmatrikelns ordnande, med ofvannämnde Olof, om
hvilken inan ingenting annat vet, än den korta
underrättelse, som finnes hos Stjernman, att ban var
"son af Benet Nilsson til Ledinge, som berättas
hafva varit Konung Johans Feltscbär, samt blifvit
halshuggen för det ban skiöt ihiäl hans–-"
Någon läkare med detta namn hos Johan III,
Gn-nes likväl icke bos Sacklén.
Silfverbrand, Jfiia, var soldat för Räfsebo
bemman i Småland och kallade sig derefter
"Räfsebo Jösse"; tjente upp sig till
regementskvartermästare och adlades 1650.
Silfver bal ten och Siirverkragar höra till
Lapparnes prydnader. De förra bäras af både män
och qvinnor, de senare af qvinnor allena.
Silf-veikragen (liraha) är af mörkt kläde, till formen
liknande en stor gammalmodig nattkappa, hvarpå
en mängd grannlåter äro insydda, tjocka plåtar,
fyrkantiga, klotrunda eller äggformiga, för det
mesta förgylda, och utsirade med platta kors,
ringar eller dylikt, allt ordnadt i en viss symetri.
Denna prydnad är ganska dyrbar, ty endast för
ett par större knappar (naulekah) betalas stundom
en reuoxe, standom en sådan och en kalf. En hel
krage kan således kosta ända till 20 renars värde.
Bältet är 2 tum bredt och fyrkantiga förgylda
silfverplàtar derpå fästade så tätt bredvid
hvarandra, att inlet af lädret synes. Det är naturligtvis
endast rika personer, som kunna bestå sig dylika
grannlåter, hvilka för öfrigt bäras blott vid
högtidliga tillfällen, såsom vid bröllopp, nattvardens
begående o. s. v. Stundom pläga likväl mindre
förmögna brudpar låna ihop dylika saker från
åtskilliga häll.
Si Ifver biijel, Silfvergren, Silfverkloo och
Silfveriuusquet äro redan utslocknade ätter
utan någon märklighet.
Silfvercrantz, Johan, hette förut Hytten,
och var son af kyrkoherden i Ölmestad i Småland,
Andreas Jonæ Hylthenius; blef advokat-fiskal i
kammar-kollegium, sedermera assessor och
kam-mar-råd, i hvilken beställning ban adlades 1682;
men dog i Stockbolm vid 72 års ålder, d. 1 Fehr.
1717, utan manliga arfvingar, då ätten utgick med
bonom. Ilans äldre broder adlades sedan under
namnet Sil/verskold, och en bans brorson blef
landshöfding och friherre, med bibehållande af
slägtnamnet Hyllen (se detta ord).
Silfver creutz, Peter, son af kapten Myra, blef
1703 förare vid öfverste von der Notbs
regemente, sedan fänrik och skulle med några rekryter
afgå till arméen i Sachsen, men kom ej längre än
till Riga, hvilken stads belägring 1710 han
måste uthärda; blef fången hos Ryssarne, men
räddade sig lyckligen ur deras händer 1711;
hemkommen anstä|ldes ban vid Östgötba infanteri,
deltog i Stralsunds belägring och befordrades för sin
dervid ådagalagda tapperbel till kapten. Adlades
171!), men bans vidare öden äro obekanta.
Silfvercroua, Peter, hette förut Spiring. och
var köpman i Holland; användes af Gustaf Adolf
i åtskilliga financiella iirender, blef sedan
generaltullförvaltare i Sverige och dess underliggande
provinser, i hvilken beställning ban adlades 1636
tillika med sin stjufson, som då endast var ett 6 års
barn. Blef kammar-råd och finansråd samt
resident hos Generalslalerna; rapellerades derifrån 1650
och blef general-förvaltare öfver "licenter och
por-torier" i Lifland, Pommern och Mecklenburg; dog
under en resa i Haag 1652, utan barn, då ätten
utgick med bonom. Hans sljufson, Johan
Pi|il», som förut helte de liomuiartz, var född
i Holland 1630, blef, endast 20 år gammal, efter
stjufTadern resident i Holland, kommerseråd och
sedan öfverdirektör vid stora sjötullen i Stockbolm,
hvarest ban dog d. 12 April 1702 utau manliga
arfvingar, dà ätten belt och hållet utslocknade.
Sllfverliarnesk, mathias, hette förut
Eriksson, hade länge och med tapperhel Ijent under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
