Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
554
Skatte-runth&ll.
Skeda.
Skatte-rno t hu 11 kallas de rustbållshemman, som
äro af skattenatur till skillnad frän krono-rustbåll,
som äro krooobemman, anslagna till rusthåll.
Rust-bällaren pä kronorustbàll är icke ägare, blott åbo;
på skatte-rustbållet deremot bar ban full
äganderätt till jorden, ehuruväl denna äganderätt är en
slags borgen för rustningens fullgörande. Deremot
bar kronan i allmänhet såsom en slags
vedergällning för rustningsbesväret efterskänkt vissa räntor
af rustbàllshemmanet.
Skattevrak kallades de skattehemman som kronan
tillegnat sig, när hemmanet fallit i vanbäfd eller
icke längre förmådde utgöra sin ränta till kronan.
Denna kronans rätt att taga sådana hemman bade
ingen grund i den gamla statsförfattningen utan
hvilade pä den falska åsigt, som isynnerhet under
konung Gustaf l:s tid blef rådande, att kronan
ansågs såsom ytterste ägaren till all jord och
skatteräntan icke såsom en vanlig skatt, utan såsom
ett orubbligt intresse eller afrad, likasom
skattebonden blott varit åbo. Konung Gustaf I
förordnade nemligen, att om skattebondeu vanskötte sin
jord, sä att kronan icke fick sin tillbörliga skatt
så skulle hemmanet vara förfallet under kronan
och besättas med kronoåbo. Ifrån denna
förordning utgingo de senare författningarne om
skattevrak, hvilka upphäfdes först 1789, då konung
Gustaf III förklarade skattebondens äganderätt till
sitt skattehemman vara lika vidsträckt och
orubblig som frälsemannens öfver sitt frälsehemman.
Detta var ibland de fördelar, hvarmed konungen
vann de ofrälse ståndens bifall, då ban genomdref
förenings- och säkerhets-akten.
Skattläggning kallas den handling, hvarigenom
viss skatteränta sättes på jorden. Den
verkställes af kronobetjeningen efter de reglor, som
blifvit antagna i särskilda provinser. Sedan ägorna
blifvit afmätta af landtmätaren uträknas
grundräntan och visst mantal sättes å jorden.
Skattläggningen granskas af landshöfdinge-embetet och
slutligen af kammar-kollegium.
Skattinansø bruk i Westmanland. Se: llvitlinge
socken. Vid en bärd smidas derstädes 345 skepp:d
af köpetackjern. Afsättningsorten är Stockholm.
Bruket äges af enkefru M. Conradi,
ßruksstäm-peln är ett sammanbundet \V och R med en stjerna
öfver, och omgifna af 6 större prickar.
Skattunge kapell, annex till Orsa
moderförsamling i Dalarna, 9 mil från Palun. Hela
pastoratets hemmantal är 49, nppskatlningsvärdet 234.000
R:dr och en areal af 529,439 tunnl., hvaraf 35,000
äro sjöar och kärr. Skattunges folkmängd allena
är 730 personer. Kapellet ligger 1 J mil från
Orsa kyrka vid Orse-elfvens utlopp ur
Skattungs-sjön. (Se vidare: Orsa.) Adr. Gagnef.
Skeberga, 2 mtl. säteri i Thorsö socken i
Skaraborgs läo, beläget på Thorson midt emot
Marie-stad. Drottning Christina lät 1651 utfärda
kö-pebref å detsamma åt landshöfdingen i Skaraborgs
län, sedermera riksrådet friherre Harald Stake,
som år 1664 härpå fick evärdelig fräUefribet.
Det bar sedermera tillhört flera ägare.
Skebo säteri och stångjernsbruk, i Unnnge socken
i Stockholms län, låg fordom i Edebo socken,
men flyttades af erkebiskop Kenicius till Ununge.
Dess qvarn tillhörde Clara kloster, men efter hvar*
indragning den, liksom godset, tillföll kronan. År
1588 ägdes det af Erik Tönnesson Thott. Brnket
anlades 1622 af Henrik Lämmens. Erik Tbotts
enka, fru Månsköld, uppbyggde masugnen 1645.
Bruket bar en vacker äbyggnad. Direktör
Arfvidsson inrättade der ett dubbelt valsverk till
utvalsning af 2,000 skepp:d jernplätar. nan anlade
äfven ett nytt tackjernsmacbineri och tvenne
pudd-lingsugnar. Utom plåttillverkningen smidas bär
för 3 härdar 2,300 skepp:d stångjern af eget
tackjern. Afsättningsorten är Stockholm.
Bruks-stämpeln ett S., omgifvet af 2 cirklar. Disponent
Hr C. J. Mickaelsson. Till egendomen hörer äfven
ett tegelbruk
Skeby socken, ett af annexen till Källby
moderförsamling i Skaraborgs län, belägen vid Wenern,
1 mil från Lidköping, består af 7 £ hemman,
uppskattade till 43,725 R:dr, med en folkmängd af
297 personer och en areal af 1,990 tunnl.,
hvaribland icke finnes någon oländig mark. Kyrkan
är byggd af sten och dess ålder obekant. Dess
torn uppfördes 1828. Adr. Lidköping.
Skebäck, en hamn vid Hjelmaren, ^ mil från
Örebro, hvars lastageplats den är.
Skeckta, BMrje, son af Jakob De la Gardies
bauptman på Leckö slott och grefskap, gick som
belt ung i Holländsk och sedan Fransysk tjenst,
der ban blef simpel soldat, men avancerade så att
ban 1654 var major. Med denna grad anställdes
ban i Svensk tjenst, der ban blef öfverste för
lifregementet till bäst och sedan för kavalleriet i
Jemtland och Bohuslän. Adlades 1661. Dog pä
Frösö skans d. 11 Maj 1670, endast 43 år
gammal. En af bans efterkommande, som skref sig
Schekta (se detta ord), fick en viss namnkunnighet
vid 1743 års riksdag. — Ätten utgick med
majoren i Preussisk tjenst IMagnuw Ilagnuwoa
S., som dog ogift i Strömstad d. 15 April 1771.
Skeda socken, ett preb. pastorat af 3 kl.,
anslaget åt lektorerne vid Linköpings gymnasium.
Socknen ligger i Linköpings län och stift, Hanekinds
härad och kontrakt J mil från Linköping, och
hestår af 38 * hemman, uppskattade till 183,730
R:dr, med en folkmängd af 1,720 personer och
en areal af 13,076 tunnl., hvaraf 50 äro kärr.
Längden är I största bredden 1 mil, och
jordmånen dels lera, dels sand. Kyrkan, som varit
helgad åt S:t Catharina, ligger vid stora
landsvägen mellan Skenninge och Wimmerby. Den
ombyggdes och utvidgades 1794. Tornet, som står
vid dess vestra gafvel, uppfördes från grunden 1754,
men bar sedan fått en tillbyggnad af träd.
Kyrkan har en altartafla af Hörberg, en predikstol,
som bör till de vackraste i orten, och hvilken
åtskillige sockenboer bekostat, samt ett orgelverk.
Det bela af kyrkan ger en på samma gång glad
och imponerande anblick. Inom socknen ligga
W/l-kerstads eller Åkerstads säteri, 3J hemman, och
hvari Wargsàtters rustnings-säteri, sambygdt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
