Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skede.
Skedvi.
555
Krokstorp och Skeninge, 1 mtl., saml Persbo och
Kotkytlemnns allmänningar. Socknen omtalas i gamla
handlingar på 1300-talet, då Bo Jonsson Grip här
köpt ett par gårdar. Adr. Linköping.
Skede socken, ett af annexen till Alsheda i
Jönköpings län, 2 J mil från Ekesjö, består af 39
J-hemman, uppskattade till 124,370 R:dr, med en
folkmängd af 1,335 personer och en areal af
16,524 tunnl., hvaraf 510 äro sjöar och kärr.
Den gnmla kyrkan nedrefs och ersattes 1834 af
en ny, bvilkeu försågs med ett orgelverk, men
bade ännu 1846 icke någon altartafla, som dock
skulle anskaffas. Folket föder sig dels af
åkerbruk, dels af linodling och allahanda slöjder, för
hvilka det bar mycket anlag. I socknen lågo de
s. k. Böta skansar, som Wieselgren tror vara hvad
Toneld kallar Skede skansar, och hvilka skola
tillhört Witala stad, hvars tillvaro likväl torde fä
hänföras till sagan. Icke långt derifrån ligger
Kungsberget, från hvars böjd en konung skall ha
åsett en drabbning mellan sin och fiendens här.
Vid Rösa gård är Sjunden eller Sjunne/att, der Emån
störtar sig mellan tvenne klippor, åtskiljda 5 till
6 alnar, på 5 alnars djup. Detta vattenfall
kallar Wieselgren ett af de vackraste i Sverige, och
berättar, att 6 tjufvar en gäng lyckats hoppa
deröfver, men den sjunde störtat i djupet, och tror
att detta vågstycke var dem tillåtet, for att
dermed rädda sig undan stralfet. Adr. Hvetlanda.
Skederid, Skederyd eller Sknderli socken,
annex till Hnsby moderförsamling i Stockholms
län, 1 mil från Norrlelje. Skederid socken
ligger i Sjuhundra härad och består af 35 £
hemman, uppskattade till 169,000 R:dr, med en
folkmängd af 729 personer och en areal af 10,808
tonni, hvaraf 620 äro sjöar och kärr. Kyrkan är
byggd af gråsten, innehållande tre afdelningar,
de två högre uppförda af Uplands-lagmannen
Birger Pehrsson, den heliga Britas far, men den
tredje och lägsta lärer funnits fore honom. Han har
frän Rom beställt och skänkt till kyrkan en
altartafla, som ännu finnes qvar i sakristian;
föreställande jungfru Marias bild med den döde frälsaren
på sitt knä, otmärkt väl arbetad och förgylld.
Taflans dörrar ha haft målningar, äfven vittnande
om en skicklig hand, men hvilka tiden för det
mesta utplånat. I koret är ett monument, af brun
marmor, öfver prostarne Humble och Anjou. — l
socknen ligger Finsta säteri, den heliga Britas
födelseort. Hennes juvelskrin 1 j qvarter långt, af
tackjern, med ett konstrikt lås, förvaras der ännu.
Då kyrkan reparerades 1831 , fanns en källare, som
troddes leda till hennes underjordiska gång, men
hvilken ej undersöktes. (Se: Finsta.)
Skede»knnunn socken, annex till Kongsäter. (Se:
Carl dusia/.)
Skede vi eller Skefve, 2 J- mtl. frälse-säteri i
Tjärstads socken i Östergöt bland, bar en ovanligt
vacker belägenhet, mellan sjöarna Åsunden och
\mmern. Här finnes en tre våningar bög
karak-tersbyggning af sten, uppförd 1781 af riksrådet
grefve Falkenberg. Har 3 trädgårdar och en
Engelsk lustpark. Magnus Gerasson förpantade det
till biskop Anund i Strengnäs för 140 mark
Södermanlands mynt. Brefvet derom är utfärdadt i
Höle d. 22 Mars 1279.
SkedingMiKn säteri. Se: Forssheda socken.
Skedvi, Stor», skrifves i stiftsmatrikeln
Sclied-vl, men hos Forssell Scliedevi, 1 konsist,
pastorat af I kl. i Kopparbergs län, Westerås slift och
Mora kontrakt, 2J mil från Falun, består, enl.
Forsell af 89|-, men enl. matrikeln af 95}|-, enl. Tuneld
af 93 hemman, uppskattade till 532,863 R:dr, med
en folkmängd af 3,550 personer och en areal af
51,609 tunnl., hvaraf 6,550 äro sjöar och kärr.
Fo|kmängden, som af Forsell uppgifves för 1839 till
ofvanstående belopp, säges i matrikeln, tryckt 1845,
endast vara 3,509 personer. Det yttras likväl i
företalet till denna matrikel, att uppgifterna om
hemmantalet äro hämtade ur Forsells
"Anteckningar", men att 1835 års quinquennii-tabeller äro
begagnade. (Man anmärker bärvid, att vid alla i
detta Lexikon förefallande uppgifter om
socknarnas hemmantal, uppskattningsvärde, folkmängd och
areal, bar inan följt Forsells "Anteckningar", der
icke någon särskild kalla är antydd.) Dalelfven
ge-nomflyter socknen, inom hvilken för öfrigt ligga
sjöarne Lungevattnet eller Lönnvattnet, Klingarne,
ligen och Hyi/gen, utom några mindre.
Jordmånen är i allmänhet fruktbar och de flesta byarna
hafva nödtorftig skog. Åkerbruket är förnämsta
näringsgrenen och skötes väl. Allmogen har, utan
allt offentligt understöd, sjelf verkställt en
betydlig utdikning af en mosse, hvarigenom ägorymden
förökats. Belöningen för denna flit och omtanka
bar äfven visat sig i ett ökadt välstånd hos folket.
Kyrkan är af sten, rymlig, ljus och vacker på en
höjd nära Dalelfven. Den är försedd med torn och
en nybyggd orgel. I socknen ligga Lo/ås
silfver-verk (se detta ord); Tomtebo koppargrufva (se
detta ord); Löf åsen, en egendom vid silfvcrveiket,
hvarest ett rödfargsverk är anlagdt; Lunaberget,
der fordom varit en koppargrufva m. m. Vid
ippbo gård har 1521 stått en träflning mellan
Danskarne och Skedevi-boerna. Adr. Sälher.
Skedvi socken i Östergöthland, 5 mil NNV. från
Norrköping, ett konsist, pastoral af 3 kl. i
Linköpings slift, Bergslags kontrakt, beslår af 55
hemman, uppskattade till 305,442 R:dr, med en
folkmängd af 2,880 personer och en areal af
70,841 tunnl., hvaraf 12,950 äro sjöar och kärr.
År 1848 skall folkmängden varit 3,050 personer.
Socknen är en af de största i Östergöthland, 4
mil lång och 2 mil bred, genomskuren af mer än
100 insjöar, hvaribland Tisnaren, Hunn, Yttersjön
och Borsjön äro de största. Marken omvexlar med
höjder och dälder; allmännaste jordarten är lera.
Allmogen skiljer sig i sin klädsel något från
andra socknars, qvinnorna isynnerhet genom ett s.
k. buckle af fin och mycket stark sockerduk,
hvilken svepes om hufvudet i vissa veck, och så
sammanknytes i nacken, att ena snibben vändes uppåt
och den andra nedåt högra axeln tält förbi örat.
De bära för öfrigt korta randiga kjortlar, röda
strumpor och skor med höga klackar. Karlarne
gå i långa, grå eller ljusblå rockar ined häktor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
