Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
568
IkogekKr Rergbo.
8koginao>
Emellan norra Östergötbland och Södermanland,
emellan det fordna Gautbiod och Svithiod, sträckte
sig den tio raster breda, och med arga stigmän
eller röfvare uppfyllda skogen Kolmärden, äfven
kallad Kolmirke eller Myrkvid (den svarta skogen).
Denna gränsade i väster till den lika osäkra, tolf
raster breda skogen Tiveden, som åt andra sidan
sammanhängde med den stora skogen Kägglan i
Nerike. Uplands bela östra och norra del
utgjordes af en obebyggd skogstrakt, som derföre fick
namnet Olanda mor. Vestra delen af Wermland
upptogs af den ofantliga Eda skogen (öde skogen)
som sträckte sig ända till Norriges grans. Pä sin
flykt från sistnämnda rike drog konung Sverre i
12:te århundradet, med den flock, som utkorat
bonom till höfding, genom Tolfmilaskogen in i
Wermland. Derpå genom en ännu längre skog
in i Vester-Dalarna, och sedan genom en 15 raster
bred skog lill Öster-Dalarna. Der mötte han en
skog, som var aderton raster djup, genom
hvilken ban kom in lill Härjedalen. Ännu ulgör
Sverige ett af de mest skogrika länder i Europa,
och man beräknar att minst 2,000 qv. mil af
dess yta äro betäckta af skog. Således bestå
omkring af dess hela arealvidd af skogs-
mark, då endast yVu af Ungerns, af Böhmens,
-j^iy af Preussens, af Frankrikes, -j-J^ af
Danmarks och blott af Englands areal beräknas
upptagna af skog.
Skogekär ||erg||o, en anonym benämning,
antagen af friherre Gustaf Rosenhane vid några af
bonom utgifna poetiska arbeten: T/iel Svenska
språkets klagomål, att thel, som sig bör icke ähradt
blifver, tryckt 1658, och Venerid, ett långt
kär-lekspoein på 101 strofer, med 14 dryga rader i
hvardera; båda skaldestyckena af ringa värde.
Skoglar Tnste, en rik och mycket ansedd
odal-bonde, lefde på 800-talet i Olof Björnssons och
Erik Segersälls tid. Uti sin ungdom hade ban
varit en ganska mägtig och beryktad viking, som
ofta for ut på härfärder och vann stort byte. På
sin ålderdom satt ban i ro pä sina stora gårdar,
belägna dels i Westergöthland, dels i Wermland,
och var mycket aktad samt vida omtalad för sina
stora rikedomar och sitt redbara väsende.
Oberoende och sjelfständig, en värdig ättling af den
gamla Svenska myndiga odalmannastammen,
försmådde ban att söka konungatjenst samt lefde och
dog som bonde, men ansågs dock lika god som
jarlar och höfdingar, hvarföre ock sagorna säga
om bonom: "Han bar ej Tignarnamn, men var dock
de förnämstas jemnlike." För sin magt och
rikedom var ban i så stort anseende, att icke allenast
flera Norska prinsar sökte ingå vänskap och
fosterbrödralag med honom, ntan äfven Sveriges
konungar på allt sätt hedrade honom Genoin sina harn
blef ban en stamfader både för en Svensk och för
en Dansk konungaätt, llans son, Ulf Jarl, den
ryktbara Styrbjörns morbroder och fosterfader, var
fader till Ragvald Ulfsson, den mägtige jarlen
öfver Westergöthland, hvars son, Stenkil, uppsteg
på Svenska thronen, der hans ätt nära ett
århundrade fortfor att styra, till dess den med Inge den
yngre utdog. Dottren Sigrid, hvilken för sin
stolt-bet och högdragenhet bekom tillnamnet Storräda,
blef först förmäld med Upsala-konungen Erik
Segersäll, och födde bonom Olof Skötkonung, men
ingick, sedan bon blifvit skild från denna sin
gemål, ett nytt gifte med Danska konungen Sven
Tveskägg, med hvilken hon bade en dotter, Estrid,
ifråo hvars son, Sven Estridsson, den följande
tidens Danska konungahus härstammade.
Skoginan, Carl Uavid, föddes d. 26 Okt. 1786
oti Finska staden Lovisa. Föräldrarna voro
prosten Jakob Skogman och dess hustru Maria
Magdalena Starck. Blef, efter fullbordade studier vid
Borgå gymnasium och Åbo akademi, 1804
antagen till e. o. kanslist vid dåvarande
civil-expedi-tionen af kongl, kansliet och samma år auskultant i
Åbo hofrätt, der ban någon tid tjenstgjorde.
Befordrades 1806 till kopist i inrikes
civil-expedi-tionen och biträdde de följande ären med
proto-kollsföring så väl i rikets allmänna ärenders
beredning, som uti de då förordnade kongl,
regeringarna. Befordrad 1809 till kanslist och samma år
till protokolls-sekreterare vid den då inrättade
bandels- och finans-expeditionen, blef ban
derstädes 1811 förste expeditions-sekreterare.
Tjenstgjorde vid 1810 års riksdag såsom sekreterare i
allmänna besvärs- och ekonomi-utskottet och vid
expeditionen under 1812 års urtima riksdag i
Örebro. Anträdde om hösten sistnämnda år på Kongl.
Maj:ts befallning och bekostnad en utrikes resa,
hvars ändamål i allmänhet var att inhämta
kunskaper och erfarenhet i de till statshushållningen
hörande ämnen, samt egentligen att, efter
samlande af erforderliga upplysningar, föreslå de
åtgärder, som borde äga rum för
besittningstagandet och förvaltningen af den till Sverige afträdda
ön Guadeloupe. Besökte under samma resa
England, Skottland, Guadeloupe med flera af
Westindiska öarna samt Nordamerikas förenta stater, och
återkom till fäderneslandet om sommaren 1815.
Bestridde efter hemkomsten föredragningen infor
Kongl. Naj:t af besvärsmäl, och förordnades tid
efler annan till ledamot uti flera särskilda
kommittéer. Utnämndes d. 3 April 1821 till ledamot
uti dåvarande general-tulldirektionen och blef
samma dag förordnad att tills vidare förvalla
stats-sekreteraie-embetet. i bandels- och
finans-expeditionen, hvilket embete ban 1824 fick tillträda,
genom utfärdad kongl, fullmagt. Förordnades 1829
till ledamot i kongl, nummerlotteri-direktionen och
1830 till konungens ombud i riksgäldskontoret samt
till cb<f för kongl, myntet under dess ombyggnad.
Blef 1833 förordnad alt tills vidare förvalta
pre-sidents-embetet i kongl, kommerse-kollegium och
utnämndes 1838 lill president derstädes.
Utnämndes 1836 lill ordförande i konvoj-kommissariatet
och 1S38 till ordförande i direktionen för
teknologiska institutet. Allmänt ansedd för en af
Sveriges skickligaste, erfarnaste och kunnigaste
embetsmän med vidsträckta insigter isynnerhet i
fi-nanciella och kommerciella ämnen, bar han
dessutom haft mångfaldiga vigtiga och
magtpåli^gnn-de uppdrag samt så väl af konungen som af in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
