Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skolväsendet.
Skottar.
573
vigt pä apologistens eller räknemästarens klass, i
hvilken de skulle undervisas, "som icke ernade
framgent bålla vid studierna, men likväl åstundade lära
de dem nödiga stycken." Först i denna
skolordning nämnas antbropologi och geografi bland
skolans läroämnen; likasom ock för
gymnasial-afdel-ningen någon kännedom om filosofien deruti
anbe-falltes. Är 1758 fingo lärarne i rikets gymnasier
och skolor befallning att läsa öfver rikets
rege-ringssätt och grundlagar, hvarjemte ork, till
förekommande af genom mycket stillasittande vållad
sjnkligbet, handaslöjder skulle idkas mellan
läse-timmarna. I allmänhet började skolan vid denna
tidpunkt att få en mera realistisk tendens, i
öfverensstämmelse med den mer industriella rigtning
som tidehvarfvets kultur antagit. Dessa åsigter
hafva ock sedermera alltmer vunnit insleg, så alt
den nya skolordning, som år 1807 till försök pä
5 års tid anbefalltes, bemödade sig att åt den
offentliga undervisningen, hvilken biltills
förnämligast haft en litterär, gifva en allmänt medborgerlig
rigtning, lill nytta för näringsstånden, genom de
flera läroämnen som ålades apologistläraren och
rden allmänna förberedelse trivialskolans nedersta
klass borde gifva all ungdom." I
öfverensstämmelse dermed anbefalltes ock i den skolordning
som samma år utgafs att nlom räknekonst och
arilhmelisk undervisning i sin för näringsidkare
nödvändigaste tillämpning, äfven det enklaste af
geometri och mekanik till praktiskt bruk skulle
meddelas de mera försigkomne, samt derjemte
äfven en historisk kunskap om de allmännast
förekommande fenomenerna i naturen samt deras
förklaring, äfvensom moderna språk, synnerligen
tyska. Dermed skulle ock förenas öfningar att
författa bref, attester m. m. I den senaste ända
bit-tills gällande skolordningen af 1820, som till de
förra läroämnena lade tvenne nya, nemligen
gymnastik och teckning, hafva öfverhufvud samma
principer blifvit följda, dock med den skillnaden, alt
sistnämnda skolordning uppdragit en skarpare
gräns-skillnad mellan den lärda och borgerliga skolan,
trivialskolan och apologistien, hvarigenom den
förstnämnda nästan belt och hållet förlorat sin
bestämmelse, att i nedersta afdelningen vara en allmänt
förberedande bildningsskola, samt i stället antagit
karakteren af en bildningsanstalt för blott
embetsmännen eller den lärde. Och dä derjemte äfven
apologist- eller horgareskolan i sin praktiska
verksamhet synts lemna alliför litet utrymme ål
sakkunskap för att fullt motsvara sitt ändamål såsom
en nationell bildningsanstalt, hafva öfver
skolornas inrättning och skick nya klagomål alltjemt
förnummits, hvilka, efler mångfaldiga kommittéer
och betänkanden, omsider ledt till det nya kongl,
cirkuläret af d. 6 Juli 1849, hvaruti bland annat
stadgas, alt lärdoms- och apologistskola samt
gymnasium skola utgöra elt sammanhängande läroverk,
med rättighet till dispens ifrån skyldigbeten alt
inhemta vissa läroämnen för dem som det önska.
Skolans närmaste syftemål uppgifves för öfrigt i
samma kongl, cirkulär vara att meddela "de för
undergående af student-examen erforderliga kun-
skaper." — I afseende på skolmetboden hafva ock
i nämnda cirkulär några nya stadganden utkommit,
hvarigenom en betydande förändring synes förestå
det Svenska skolväsendel. Ämnesläsning kommer
nemligen att införas i stället för klassläsning, d.
v. s. en och samma lärare kommer att undervisa
i samma ämne bela skolan igenom och icke såsom
förut en och samma lärare i alla ämnen inom en
viss klass. Fri flyttning efter aflagd examen utan
afseende på viss i hvarje klass tillbragt lärotid
kommer också att antagas. Ansökningsrätten till
lärareplatser kommer att blifva fri öfver bela
Sverige utan afseende på härkomst ifrån något visst
stift. Hitintills hafva nemligen vid läroverken
likasom inom presteståndet endast de som varit födde
inom stiftet ägt rätt att söka läraresysslor, med
undantag af docenter vid universiteterna, som ägt
ansökningsrätt till lektorater vid gymnasierna
öfver bela riket. Men alla dessa förändringar,
ehuru anbefallda, lära dock icke på en gång och
genast kunna ställas i verket. 1 sammanhang
dermed står äfven en lönereglering för lärarne,
hvarigenom deras löner ökas, men deremot den
förböjda preslårsberäkningen upphör. (Se för öfrigt
Elementar-laroverk, Folkskola, Gymnasium.)
Skonert kallas ett tvåmastadt, skarpt bygdt
fartyg, hvars master luta något akter ut och hafva
ingen märs utan blott salningar. Äfven skepp
kunna vara skonerttacklade, och ett sådant kallas
då Tremaslad skonert.
Skorpeds socken, annex till Sidensjö
moderförsamling i Västernorrlands län, I I | mil från
Hernösand. Om dess hemmantal, folkmängd och areal,
se: Sidensjö. Kapellkyrkan byggdes 1775 till mera
beqvämlighet för fjällboerna och nybyggarne, hvilka
dà ansågo sig i stånd alt löna en predikant; men
som denna 1846 var förfallen, byggdes en ny af
träd, med torn. Socknens äldste innebyggare voro
Finnar. Två af desse, boende i Holm och Hel I—
åsen, bade blifvit ovänner, utmanat hvarandra och
mötts pä halfva vägen mellan bådas hemvist, der
en fruktansvärd strid uppkom, och på denna plats
som ännu visas midt i vilda skogen, skall marken
ha förlorat all växtlighet. — Folkets förnämsta
binäring är premielärfts tillverkning och
brädsåg-ning. Adr. Bjästa och Nordmaling.
Skorperilds Tura omtalas i traditionen på
Ba-kenäset i Bohuslän, såsom elt ofantligt träd i sitt
slag, och hvilket troddes hafva vuxit upp före
syndafloden. Deraf kommer ett i oiten gängse
ordspråk: så gammal som Bakenäs kyrka och
Skor-peröds fura. Stället, der detta träd har stått,
visas pä Skorperöds gärd i Bakenäs socken.
Skörta i forn-Svenskan detsamma som /atlas, sakna.
Det säges i rimkrönikan: "Ilan skörtade ej gods
eller rijkl" (Honom fattades ej gods eller rikedom.)
Skottar förekomma flera gånger i Sveriges
historia. Kedan i Skottlands äldsta folksånger
be-sjunges den Skottska hjelten Fingals besök hos
Gölhernes konung llarno, huru denne först
lofvade honom sin dotter, den sköna Agandeka, sedan
satte försåt för honoin, och slutligen med allt sitt
folk föll för den vredgade Fingals svärd. Bobus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
