Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
596
SkUrviken.
SkUldinge.
ter. En dylik fotlvägning äger ännn rom på
många ställen inom den katbolska kyrkan, och
isynnerhet plägar då påfven, samt i klostren den
högste andlige, tvätta tolf fattigas fötter. Den
kristna skärthorsdagen bar i folktron äfven fått en
särskild vidskeplig betydelse, genom en viss
sammanblandning med den änna icke helt och hållet
utslocknade hågkomsten af en i forntiden om våren
tirad hednisk högtid, hvars hufvudsäte egentligen
varit det Tyska Blochsberg. Många vidskepliga
inbilla sig nemligen, att skärtborsdagsaftonen
vissa trollkunniga qvinnor, isynnerhet gamla
käringar, företaga sig att fara osynliga genom luften
på qvastar till Blåkulla, för alt der träffa den
onde, och vistas hos bonom öfver långfredagen
och lördagen till påskmorgonen, då de återvända.
Om de härvid räka att fara öfver ett kyrktorn,
hvari det ringes ined klockorna, tros de genast
nedfalla ur luften, då de sägas hafva blifvit
ned-ringna. Denna vidskepelse, som ännu i våra
dagar icke hunnit fullkomligt utrotas, var på Carl
Xl:s tid så allmän, att särskilda domstolar
tillsattes att ransaka om det förmenta trolldomsväsendet,
och många olyckliga afrättades, som af full
öfvertygelse bekände på sig och ansågos
öfverbevi-sade, att hafva deltagit nli dylika ogudaktiga
Skär-thorsdags/ärder.
SkKrviken i Skinskaltebergs socken i
Westman-land var fordom ett s. k. frälsehruk, som tillhörde
fältherren Jakob De la Gardie. En direktör Brandt,
som ägde det 1714, fick tillåtelse att här anlägga
en hammare, men hvilken två år senare utdömdes.
Gården, som består af 1 mtl. säteri, bar eo
vacker belägenhet och ett godt fiske.
SkttTde, en gammal uppstad i Skaraborgs län, 34
mil från Stockholm och 15 mil från Götheborg,
bar en fördelaktig belägenhet öster om Billingen.
Namnet tros komma af Skede, fäll, slätt, och vi,
helga, emedan man förmodat, att någon
afgudatjänst här firats i hedniska tiden. I den kristna,
blef staden ryktbar genom den heliga Helena, (se
Helena, S:t,) som skall ha bott här, och hvars fest,
Elinsmessa, här firades d. 31 Juli. Genom Gustaf
I:s testamente, tillföll staden bans son hertig
Magnus. Då hertig Johan af Östergöthland äfven fick
Kåkinds härad och således blef herre öfver Sköfde,
tillsatte ban år 1610 bär en superintendent,
magister Pbrygius, men hvilken befattning upphörde
efter hertigens död 1618. Staden led 1566 och
1611 betydligt genom Danskarnes härjningar, och
1659, natlen emellan d. 11 och 12 September,
afbrann den belt och hållet , men uppbyggdes
sedan efter en ordentligare plan med räta gator och
jemnstora qvarter. Rådhuset, som vid detta
tillfälle äfven lades i aska, är af sten, ett vackert
tvåvåningsbas. Den gamla kyrkan, som vid
branden delade stadens öde, stod under medeltiden i
bögt anseende, och riktades med en mängd gåfvor
och testamenten. Der fanns ett hvalf, som
påstods vara S:t Helenas graf. Eo ny oppfördes nu
i hennes ställe, som blef färdig 1769, och är en
af de vackraste landsortskyrkor med ett prydligt
torn. Man vet ej hvem som gifvit staden dess
äldsta privilegier, men de första man känner äro
utfärdade af Gustaf I år 1526. Sköfde hör nu
till 5 klassens städer och bar N:o 67. Den
innehåller 66 tomter och 1,475 tunnl. stadsjord.
Uppskattningsvärdet är 96,417 R:dr, och folkmängden
år 1842 var 669 personer. Nära staden är en
hälsobrunn, kallad Märke kalla, som innehåller ett
lindrigt mineralvatten. — Sköfde stad med
landsförsamlingen, jemte annexerna Ryd, Suntetorp,
Svenlorp, Forsby, Hagelberg, Kyrketorp och
Wär-frubem ntgör I reg. pastorat af 1 kl. i Skara stift.
SkOrde InndaTUrM»ling består af
24hemman, uppskattade lill 110,783 H:dr med en
folkmängd af 820 personer. Tillika med Ryd är
arealen 1 1,780 tunnl., hvaraf 780 äro sjöar och kärr.
I Sköfde socken ligger S:t Elins kapell (se delta
ord), och pappersbruket Gusta/sbruk. Man trodde
sig i en backe vid byn ilorsås vid en gräfning
för 80 år sedan, finna guldmalm. Pä Vlfeke, en
backig trakt, beväxt med ek, skall en konung Ulf
vara begrafven i en silfverkista. Ilan bade under
en lång regering gjort sig älskad och vördad af
sitt folk.
Sköfde socken, ett af annexen till Algustorps
moderförsamling i Elfsborgs län och Skara stift,
mil från Alingsås, består af 24^ hemman,
uppskattade till 113,816 R:dr, med en folkmängd
af 1,096 personer och en areal af 10,299 tunnl.,
hvaraf 95 äro sjöar och kärr. Kyrkan är af
gråsten och okänd byggnadstid, men tillbyggdes 1828,
då Tumbergs kyrka raserades och sammanbygdes
med denna. Nära benne synas lemningar efter ett
gammalt tempel och på Sköfde hed träffas
bautastenar och mindre griftbögar, i hvilka man funnit
sporrar och afbrutna spjut. Adr. Alingsås.
SkUFde socken, ett af annexen till Skeplanda
moderförsamling i Elfsborgs län och Götbeborgs stift,
4} mil från Götheborg, består af 33® mtl.,
uppskattade till 116,692 R:dr, med en folkmängd af
1,506 personer och en areal af 12,613 tunnL,
hvaraf 1,380 äro sjöar och kärr. Kyrkan, som
utvidgades 1754, är af gråsten och ganska
gammal. Adr. Götheborg.
Sk (titleknektar. Se: Knektar.
SktMdinge socken, ett konsist, pastorat af 2 kl.
i Nyköpings län och Strengnäs stift, Oppunda
härad och kontrakt (skrifves hos Toneld Skyllinge),
5 4- mil NV. från Nyköping, består af 34^
hemman, uppskattade till 222,523 R:dr, med en
folkmängd af 1,510 personer och en areal af 17,635
tunnl., hvaraf 2,180 äro sjöar och kärr. Inom
socknen bar fordom legat en mäktig borg vid sjön
V/ammelns ntlopp, och hvarefter lemningar ännu
synas. Den lärer betat Tavesta. I nämnda sjö
har legat ett annat fäste, kalladt Waldemarshorg.
I sjön fanns i början af 1700-talet vid Guldholmen
en stor guldring, omgifven af flera smärre,
tillsammans vägande 2 marker och 10 lod. På
Ham-stadal, nära Sköldinge kyrka , skall fordom en
Ra-mer ba hållit ett fältslag med Sachsarne, hvarom
Saxbacken och flera andra griftbögar i trakten bära
vittne. Tuneld kallar denna socken Skyllinge. Adr.
Nyköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
