Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
600
Slagsvärdet.
Slätte.
Olof Haraldsson föll vid Stiklarstad, bildade hans
krigshär en utsträckt |ini», uti hvars midt, der
det kungliga baneret eller märket fördes och der
sköldborgen var, konungen sjelf faktade och hvars
flyglar anfördes af särskilde höfdingar. Vid några
tillfällen, då en mindre bärskara bade att strida
mot en öfverlägsen fiendtlig styrka, finner man
densamma hafva slutit sig tillsammans uli en tät
fyrkant, för att så mycket lättare kunna göra
motstånd åt alla sidor.
Slagsvärdet i de tider, då detta vapen
begagnades, var så stort alt det måste föras med begge
händerna och brukade, ej hänga vid sidan utan
öfver axeln. Utom slagsvärd funnos många andra
dylika vapen af mindre storlek; sådana voro det
tvåäggade barnesksvärdet, som var både
bugg-och stick vapen, torneresvärdet m. fl.
Slagarda eller Slagäla i Skultuna socken i
Westmanland, en sätesgård om 2 mtl., donerades
under första hälften af 1600-talet åt öfverste
Grubbe, men utbyttes 1662 mot vederlag från
kronan i Elfsborgs län. Vid reduktionen 1683
indrogs det åter till staten.
Slaka socken i Linköpings län och stift,
Hane-kinds bärad och kontrakt, ^ mil från Linköping,
är ett prebende pastorat af 3 kl., anslaget till
löneförbättring åt lektorerne vid Linköpings
gymnasium. Socknen består af 41 J hemman,
uppskattade till 212,409 R:dr, med en folkmängd af
1,374 personer och en areal af 5,55V tunnl.,
hvaraf endast 30 äro kärr eller oländig mark.
Jordmånen är sandig, men bördig och väl brukad.
Kyrkan är ganska gammal, undergick en
repara-tioo redan 1335, utvidgades sedan 1470 och 1689,
men nybyggdes slutligen helt och hållet 1781. Vid
dess invigning 1783 var prinsessan Sofia Albertina
närvarande, under sitt vistande på Lambobof, och
skänkte kyrkan en prydlig messhake. Vid
kyrkans nybyggnad bibehölls likväl det redan
befintliga tornet, som uppfördes 1746 på den gamla
muren. — I socknen ligga Haddorps eller
Hadde-toips säteri (se detta ord), och Lambohofs
frälsesäteri, 2 mtl., vid stora landsvägen. Erik Läspes
enka, Catharina, skänkte det, jemte bela Slaka
socken, d. 3 Juli år 1253 till Gudhems kloster.
Del bar sedan tillhört åtskilliga slägter och i
medlet at förra seklet riksrådet grefve Sinclair, som
här uppförde den vackra åbyggnaden, der ban 1767
besöktes af Gustaf III. Det var bos en af hans
döttrar, prinsessan Sofia Albertina vistades vid
kyrkans invigning. Här äro två trädgårdar, en
vacker park och alléer. Thersner har afritat stället
i sitt "Sverige." På Lambobofs ägor äro flera
griflbögar, hvarförutan man träffat andra
minnesmärken efter ett fältslag, soin stått bärslädes.
Vidare ligga bar Tollslorps frälse-säteri 1 mtl.,
och Norine.itorp 3 mtl. bernstadt krono-säteri,
som bar en särdeles vacker belägenhet. Adr.
Linköping.
Slang, Kr i k Dertlillsson, till Balkis och
Mäl-kilä, blef 1569 befallningsman öfver Tavastehus,
Kymmenegårds och Raseborgs län, 1570
slotts-lofven på Wittenstein, 1571 slottslofven på Wi-
borg och 1573 slottslofven på Reval.
Utnämndes d. 1 April 1574 till amiral uti det narvigska
farvattnet. Blef 1576 befallningsman öfver
Wiborgs stad, slott och län, samt 1580 underamiral
vid Finska flottan. Ståthållare på Kexholms slott
1583.
Slang, Krik, en son af underståthällaren på
Narva fästning, Clas Slang, född i Finland, men
uppfostrad i konung Gustaf Adolfs hof, var en af
våra käckaste krigare under det Tyska trettioåriga
kriget, der han tjente sig upp ifrån de lägsta
graderna till general-major. Banér aktade bonom
mycket för hans stora egenskaper. Flera slott
och fästen eröfrades af bonom, och vid många
tillfällen nedhögg ban med lifregementet, hvars
öfverste ban var, flera fiendtliga regementen. Vid
belägringen af Salfeld, 1640, förlorade ban ena
armen, men fortfor icke desto mindre med
krigs-tjensten, lika käckt som förut. Omringad vid
Regensburg af femton kejserliga regementen, dä
han ville tåga till Banérs undsättning, försvarade
ban sig, i spetsen för endast trenne
kavalleriregementen, flera dagar, utan att kunna
öfverman-nas af fiendernas mångfaldigt större styrka. Då
en gnminal mur, bakom hvilken han sökte skydd,
af fienden nedskjöts, fortsatte han med sina
ryttare det tappra försvaret bakom grushögarna, och
sex ordentliga stormningar, som fienden efter
hvarandra försökte, blefvo alla, med utomordentl’gt
hjeltemod, af den omringade lilla skaran
fullkomligt afslagna. Öfvervunnen måste ban på fjerde
dygnet med sina ryttare gifva sig fången, af brist
på lifsmedel och foder åt hästarne, samt fördes
dä liksom i triumf lill staden Regensburg. Hans
bjeltemodiga strid vid deuna stad, hvarigenom han
så länge uppehöll fiendens trupper, var af högsta
vigt för Banér och den stora Svenska bärens
operationer. Sedan han sluppit ur sitt fängelse,
fortsatte han sin tjenst under Torstensons anförande,
till dess ban stupade i det blodiga slaget vid
Leipzig 1642. I likhet med så mänga andra af
Gustaf Adolfs krigare, utmärkte han sig lika
mycket genom en oskrymtad gudsfruktan som genom
mod och tapperbet.
Slangor benämndes ett slags kanoner af de
äldsta som i Sverige tillverkades. De voro
gemeo-ligen smidda af jernstänger, innan man påfann att
gjuta dem, och bade oftast en betydligt längd.
Vanligen lades de på särskilda ställningar, då de
skulle brukas, hvarigenom de dock blefvo både
osäkra och svara att handtera.
Slautig, i allmänna Svenskan detsamma som
slarf-vig, trasig.
Slätte, Cliidmund Pedersson, äfven kallad
Gudmund Skrifvare, åtnjöt mycket förtroende af
konung Gustaf I, som 1525 gjorde honom till
slottslofven på Stegeborg. År 1528 var ban
höfvidsman på Westerås slott, och vid konungens
kröning i Upsala d. 12 Jan. samma år, berättas han
hafva hållit en ridderlig tornering med
höfvidsmannen Staffan Sasse. År 1529 kallas han
höfvidsman på Stockholms slott, då han samma ir
blef sänd till Östergöthland, alt stilla det började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
