Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(506
SiiiMknnnngar.
Smålands Huiir-Re;einenleii uniform.
den vigliga epok af menniskans lefnad, hvarunder
hon oftast antager de böjelser och vanor, som
följa henne hela lifvet igenom, måste nödvändigt
medföra elt hiigst välgörande inflytande.
Isynnerhet äro småbarnsskolorna förträffliga anstalter för
fattig mans barn, hvilka annars, då ofta både
fader och moder måste lemna hemmet, för att hvar
på sitt håll genom arbete söka förtjena det
dagliga uppehället, ofta måste utan all vård och
tillsyn stanna hemma eller ock stundom föra ett
kringstrykande lefnadssätt, som begynner med tiggeri
och oarter, samt slutas med nselbet och brott. Ar
tS45 funnos redan i hufvudstaden trenne olTentliga
och tvenne enskilda småbarnsskolor för tillsammans
omkring 30(1 barn. Dessutom voro uti flera
större landsortsstäder dylika inrättade och deras antal
tilltager årligen.
Sinnkoiiunsar benämnas i häfden de regenter,
hvilka styrde öfver särskilda landskap, såsom i
det närmaste sjelfständige konungar. De skulle
väl egentligen l\da öfverkonungen, den så kallade
Tbiodkonungen, såsom sin öfverherre, men med
tiden blef detta hand af undergifvenhet allt lösare.
Vid Ynglingaättens tid känner man, att särskilde
dylika småkonungar funnos uti Tiundaland,
Attun-daland och Fjerdhundraland, i Upland, i Nerike,
i Södermanland, i Westergöt|l|and i
Ostergöth-land och i Skåne. Desse blefvo af den
namnkunnige Ingiald Illråda utrotade och deras länder
un-derkufvade Troligen funnos många flera dylika
småkonungar på samma tid, hvilkas namn
historien icke antecknat. Efter Ivar Widfamnes tid
uppstodo åter mångenstädes småkonungar, och
dylika omtalas anda till nionde och tionde
århundradena. De, som styrde öfver bela landskap eller
fylken, voro de egentliga småkonungarne, i
forntiden alltid benämnda f\Ikeskonungar, hvaremot
den stora massan af andra herrar, hvilka, såsom
gemenligen härstammande från konungaätt, äfven
fingo konunganamn och benämndes bärkonungar,
häradskonungar, näskonungar, sjökonungar, icke
styrde öfver någon större landsträcka, utan
gemenligen endast hade sitt vikingabol och sin
här-flotta, med hvilken de svärmade omkring pä
plundring. De voro således egentligen endast
kongliga prinsar, hvilka underböllo sig med sjöröfveri.
Sinålwnd. Denna del af (iölha rike kallades
fordom Rnlgothaland, men lärer sedan fått namnet
Småland deraf, att man ingenstädes träffade några
större slåtter, utan man måste här och der i
skogarna bland bergen rödja smärre tegar, "små land."
Det hade fordom sina egne konungar, bland
hvilka förtjena nämnas Harald; dess måg Heidrecker,
dennes son Angantyr och Hildebrand, jemnårig med
Harald Hildetan. Det innehåller 279 qv.-mil och
är deladt i trenne län: Jönköpings, Kalmar och
Kronobergs (se dessa ord), hvilka sins emellan äro
betydligt olika till naturförmåner och karakter.
Några allmänna likheter finnas dock inom hela
provinsen, både hos landet och folket. Sålunda ar
landet till en stor del högre beläget öfver hafvet,
än de på ömse sidor liggande landskaperna Skåne
samt Öster- och Westergötland, och derigenom
på många ställen kallare än det till följd af sin
polböjd synes böra vara. Så t. ex. bar kölden i
Wexiö, som ligger 500 fot öfver hafvet, varit
lika stark som i Stockholm, ehuru det är beläget
2 j grad sydligare än hufvudstaden. Folkets 6it
och idoghet bar emellertid ersatt hvad en njngg
natur förnekat det, och Smålänningen anses
vanligen flitigare, omtänksammare, händigare,
frommare och belåtnare, än hans grannar på ömse
sidor. Dess näringsfång äro åkerbruk, isynnerhet
boskapsskötsel, hvilken bär är längre drifven äo
i de flesta rikets provinser, och bergsbruk.
Skogarnas afkastning lemnar äfven ett icke
obetydligt bidrag till invånarnes underhåll. Landet är
till en stor del bergigt och genomskuret af
strömmar och aar. De förnämsta strömmarna äro:
Emmån,, Nissa-An, Laga-An, Helga-An, Mtler-àn, atom
åtskilliga mindre. Sjöarna äro: Fregan, Flan,
Helga-sjön, Höcklen, Vidöstern, Bolmen och Samen med
flera mindre betydliga. — Hertig Erik, Birger Jarls
son, erhöll Småland till hertigdöme. T samma
egenskap tillföll det Erik, Magni Ladulås’ son, Erik,
Magni Smeks son, och Erik XIV såsom prins.
Gustaf 111:* andre son, Carl Gustaf, erhöll titeln:
Hertig af Småland.
Smalands fürenadier-Dataljon. Se:
liege-tnenter.
Smaland* (Jrenadier-nataljons uniform.
Kask, med vapenplåt af den för lif- och
biistrnp-pema särskildt fastställda modell. Lägermössa,
mörkblå, med gula passepoiler. Vapenrock,
mörkblå, med gult foder; gul passepoil i kanten af
kragen och fram från kragen ända ned, omkring
uppslagen samt uppslags- och fick-klaffarne; à
hvardera sidan af kragen 2:ne och å uppslagen
3:ne knapphål af guldgalon; gula kullriga knappar;
epaiilelte-sleifcr broderade i guld på mörkblått
kläde. Epauletter af förgyld messing med en
granat å nedre kanten, öfre delen ornerad med
Me-dnsæ-hnfvud, till en del mörkblå klädesmattor.
Skärp, långbyxor, värja och kappa, lika med
indelta infanteriets. — Sadelmundering för
o/ficerar-ne. af staben, lika med indelta infanteriet.
Smalands Husar-Reeeuiente. Se: Hegemenler.
Smalands Husar- IteKementea
Korporal-skola. Denna skola, som, de år då den äger
rum, föregår vid Ränneslält, sysselsätter sig
hufvudsakligen med praktiska öfningar i tjenstens alla
delar, och åsyftar att åvägabringa högsta möjliga
färdighet deri; den tid, som sedan blir öfrig,
användes, enligt befälhafvarens för skolan egen
ur-skillning, till inöfvande i vissa theoretiska ämoen,
som inom korporalskolorna äro vanliga, nemligen
innanläsning, skrifning, aritbmetik, kartritning och
geometri.
Smalands Husar - Regemente* uniform.
Högmössa med guldgalon, guldtoffs i ändan af
flygeln, kokard framtill, hvit plyin af korta
struts-fjädrar, guldpompon samt kordon med toffsar af
guldbouilloner och blått silke, natt, trekantig.
Plym, svart. Lägermössa, mörkblå, med träns
och beläggningssnöre af guld och mörkblått
red-garn. Päls, mörkblå, med svart bräm, fem rader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
