Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Smålands In Tanter i-Regemente.
SmtfraNke-hofmän.
607
gula busarknappar, guldsnören och pälshàllare af
guld Dol I ma , mörkblå, med gul krage och gula
uppslag, guldbroderi; snören och knappar, som à
pälsen Frack, mörkblå, med gul passepoil ä
kragen och uppslagen; blå uppveck, 2:ne rader gula
husarknappar; guld-aiguillette ä bögra axeln, en
tråns af matta guldbouilloner å den venstra.
Knutskärp af mörkblått och gult silke med guldknutar,
jemte kordon al guld och blått silke med guld—
bouiilonslolTsar. Carloutbe, af lakeradt låder, med
vapenplåt; rem af guldgalon på blått klåde; gula
beslag. Sabel med låderbalja och gula beslag.
Värja. Sabelkoppel, jemte sabeltaskremmar, af
guldgalon på blått kläde och med gula beslag.
Sabeltaska af lakeradt läder med gult
safliansfo-der, jemte vapenplåt. Långbyxor, mörkblå, med
en bred guldsalon och 2 guldsnören på hvardera
sidan om densamma. Ridbyxor, mörkblå, med gul
passepoil i yUre sömmarne. Chavader, mörkblå,
ined guldbroderi framtill och på sidorna, niguècbe,
mörkblå, med blått foder och blå snören. Kappa,
mörkblå, med gul klaff och gul passepoil å
ståndkragen. Dansstöflor med guldbouillonstoffsar. —
Sadelaiundering. Engelsk sadel med baksvilts.
Val-trapp, brokig, af ylletyg, omringad af blått kläde
och ytterst en uddig kantning af gult kläde.
Remtyg med snäckor. Pistolbölster af svart läder.
Smaland» luraiileri-He|ieiiiente. Se:
Hege-menler.
Siiialitmls prewtost, hvars godhet beror så väl
af mjölkens myckenhet, hvaraf den beredes, som
af ortens ypperliga bcle, tillverkas på de så
kallade ost mötena, vanligen hållna midsommardagen
om aftonen, dä, på grund af en gammal
rättighet, presten äger att bekomma aftonens mjölk från
socknens alla kor. Mjölken silas i stora kar och
ostarna blifva färdiga samma natt.
Smalanda Privatbank. Se: Privatbanker.
Smaland» atenar. Dessa utgöras af 15
cirkelrunda stensättningar i West bo härad af
Jönköpings län och äro belägna på en jemn plan, ej
långt frän Nis«a-àn, nära ett torp på Wickelsbergs
ägor. Den största af rundlarna bar 30 alnars
diameter, samt håller 22 stenar, som äro groft
flis-foriniga och 2 k 3 fot böga; en annan rundel bar
blott 10 stenar och 26 alnars tvärlinea, men
stenarna äro 5 till 6 fot böga. Sådana rundforiniga
stenkretsar anses i allmänhet ha varit tingsbanor,
men då här det i domkretsar vanliga 12-talet
ingalunda är rådande, bar äfven Sjöborg ansett
namnet Smålands stenar häntyda pä ett ställe, der
Små-ländningar, llalländningar och Westgötbar plägat
samlas till firande af någon slags högtid, eller
någon lysande hyllning, som bär, likasom vid Mora
stenar, varit öflig. Denna förmodan vinner styrka
deraf, alt i den ofvan beskrifna rundeln af 2ti fots
diameter en större stenhäll linnes upprest, hvilken
är fullkomligt lik de stenar, som arkeologerne
anse vara hedniska offerbord, nemligen 4y fot bög,
kubisk och försedd med en ofvanpå jemn yla af
7 fots sidor. Midt einot Smålands stenar, öster
om Nissa-än, ser man på en sandkulle 3:ne större
väl formade högar, i en sned triangelforoiig ställ-
ning till hvarandra, 3 till 4 alnar mellan hvarje.
Dessa offerhögar, som hafva vid pass 40 fots
tvärlinea , hafva måhända tillhört offeranstalten vid
Smålands stenar och en bro bar dä sannolikt der
varit lagd öfver Nissan.
Smålänning. Flera personer förekomma i våra
häfder med detta namn. En Arvid Smålänning
räddade konung Birgers son, Magnus, vid
Håtunaleken 1306, och förde honom till Danmark. En
liiint Smålänning var t 582 befallningsman på
Westeräs och en .Hann Smålänning
förekommer under åren 1602— 1604 såsom sloltslofven på
Elfsborg.
Smamttjaland diktas uti Samson Fagres
fabelaktiga saga hafva varit ett långt npp emot
norden, på ett uti bafvet utskjutande näs liggande
land, hvarest folket aldrig blef mera än femton
år gammalt, men deremot voro fullvuxna och
födde barn redan vid sju års ålder.
Smaveaalan (Mustela vulgaris) är ett 6 till 7 lum
långt rofdjur, som i norden ändrar färg efter
årstiden, och är der hvit om vintern. Den vistas i
slenrös eller jordhål invid gärdesgårdar, eller ock
i lador, ihåliga träd, vid flodstränder och i
jord-brinkar, samt anträffas så väl i de kallaste, som
i de tempererade och varma trakterna af Europa
och Asien. Tamd, är den myckel ny girig och
ganska rolig, genom sin qvickhet i åtbörder och
vändningar. Den äter icke blott tama och vilda
foglar, utan äfven råttor, mullvadar och moss, till
och med ormslår, ödlor och grodor, och förföljer
dein belst nattetid. Äfven i dufslag gör den ofla
stora förödelser, hvarföre man noga måste sk>dda
dessa emot dem. Äfven ägg söka de mycket
begärligt. Deras fiender äro kattor och hundar.
Pelsverk deraf värderas föga.
Sina tjufvar häiiKa», Dlr de itora lar
inan hallen af, ett urgammalt ordspråk, som
visar huru samhällsförhållandena i mänga fall
varit sig lika förr som nu, huru rättvisan skipats
både af lagen och opinionen, i äldre som i nyare
tider. I Grubbs ordspråksbok uppräknas 2?
särskilda ordspråk, antydande, huru man ej hör
förakta det ringa, hvarken hos menniskor eller
saker, hvarken i det goda eller i det onda. Ett af
dessa är: Smd hus och höga ljus ha vant de
gamlas välstånd, hvilket så förklaras, att de gamla
tyckte om små, varma och beqväma rum men
fulla vistbus, hvilket utgifvaren här anser
betecknas med ljus, elt ord, som förmodligen för rimets
skull blifvit begagnadt.
Smäicen är en ö i Bohuslänska skären, Sotenäs
härad och Tossene pastorat, några mil ifrån
Uddevalla. Denna ö har ett starkt befolkadt
fiskeläge. som bebos af Bohusläns mest kunnige,
ordentlige och förmögne fiskare.
Smttraahe-hofmän var ett öknamn, som
förekommer i en på Carl IX:s lid utgifven smädeskrift,
kallad Ftt godt råd i Sverige, och synes hafva baft
afseende på de utspisnings- eller underbållsbref,
som bofmarskalkarne i konung Johan lll:s och
sannolikt äft en i Carl IX:s tid meddelade
hofbetjeningen, i kraft hvaraf dessa inqvai terade sig på
kungs-Del. III. 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
