Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
612
Snöregionen.
Sockenbad.
Snörestionen kallas de delar af jordytan, som,
till följd, antingen af deras högländta läge, eller
ock närmare grannskap till någondera polen, äro
betackta af en beständig snö. Den beständiga
snöregionen vidtager i Skandinavien, enligt gjorda
iakttagelser, under 60:de latitndgraden pä omkring
5,800 fot öfver hafsytan, under 61:sta graden
vid 5,600 fot, under 62:dra graden vid 5,300 fot,
under 64:de graden vid 4,800 fot, under 67:de
graden vid 3,900 fot, nnder 70:de graden vid
3,600 fot, samt under 7l:sla graden vid 2,400 fot
öfver hafsytan. Blott en ringa del af den
nordiska halfön uppnår dock de höjder, som erfurdias
för att räcka inom den eviga snöregionens område.
Granen upphör att växa 3,200 fot nedom
gränsen för den beständiga snöregionen. Sik och llarr
saknas i vattnen, belägna vid denna böjd.
Blåbären komma der ej väl fort. Högre går ej
björnen. Kärren antaga ett högst ödsligt utseende.
Kornet har upphört att mogna; men små gärdar,
hvilkas innevånare lefva af fiske och
boskapsskötsel, finnas ända till 2,600 fot nära snögränsen.
Tallen upphör 2,800 fot, och björken 2,000 fot
nedom den eviga snön. Rödingen är den sista
fisk, som trifves i så bögt belägna insjöar. Ännu
t,600 fot ifrån snöregionen finnas buskar,
svartaktig! ris af dvärgbjörken; hjortron mogna der,
men ej högre. Filfrasen besöker ännu dessa höga
trakter. Derefter upphöra äfven alla buskar;
backarna betäckas af mera bruna än gröna fjällörter;
de enda bar, som mogna, äro kråkbär. Högre
än 800 fot nedom snögränsen sätter ej gerna
Lappen sina tält. Snön inom den eviga snöregionen
liknar icke vanlig sno; den är af den beständiga
kölden liksom beröfvad all fuktighet.
SnÖN|iarfven (Emb. nivalis) är en sparfart, som
bar de mellersta vingpennorna och äfven en del
af stjertpennorna hvita och uppehåller sig om
sommaren i de nordliga trakterna af Skandinavien,
bland Lapplands och Norriges fjäll; om vintern
deremot üvltar ban ned till rikets södra
landska-per och håller sig mycket på marken, der ban
hoppar omkring att plocka frön eller spillda
sädeskorn. Lefver eljest om sommaren af insekter.
Snffstor|in moderförsamling med Trönninge annex,
ett reg. pastoral af 2 kl. i Götbehorgs stift,
Tönnes jö härad och Laholms kontrakt, | mil från
Halmstad, består af 39£ hemman, uppskattade till
125,290 R:dr, med en folkmängd af 1,425
personer och en areal af 16,107 tunnl., hvaraf 390
äro sjöar och kärr. Socknen har haft åtskilliga
namn, såsom Snidtlorp, Snidzstrup, m. m.
Jordmånen är af medelmåttig godhet, åkern likväl
bättre än ängen. Den tång, hafvet nppkastar,
måste genast bortföras, emedan den eljest
öfver-böljes af flygsanden, hvilken mycket besvärar
trakten, sedan all skog blifvit olhnggen. Ännu 1804
fanns likväl något deraf i bebåll. Kyrkan är byggd
af sten med torn. Inom socknen ligga Sketlnla
säteri, 2 J. mtl., har en vacker åbyggnad.
Snidz-tlrup var fordom ett säteri, hvaraf några spår
ännn finnas, men som blifvit flyttadt till
Klncke-mp i Öfraby socken. Slaget vid Halmstad käm-
pades här emellan Fyllebro och Kistinge. På
sistnämnde gårds ägor står den s. k. Lytzow-steoen,
der den tappre Danske öfversten Lytzow stupade,
sedan han länge försvarat sig (se: Segern vid
Halmstad). Till fornlemningar höra en 3. k.
andakts-vård, bestående Rf uppresta stenar, bildande en
fyrkant, och der sägnen, som på så mänga andra
ställen vill förlägga en forntida kyrka; flera
ättehögar och 6 Hestextenar, som allmogen kallar dem,
hvaraf den högsta, som numera kullfallit, är 6
aln. bog och nara 3 aln. bred. Elt annat
ålderdomsminne är Solaherget, der en sköldmö vid na mo
Sola skall ha haft sin borg, hvarefter några
obetydliga lemningar ännu finnas Adr. Halmstad.
Snöü, jernbruk, i Jerna socken, privilegierades
1811, vid Snoåhytta, som anlades redan 1599.
Belägenheten är emellan vattendraget af Storsjön
och Westerdalselfven. Här smidas vid 2 härdar
900 skepp.d stångjern, hvarföre betalas i
hammarskatt 9 skepp:d. Dessutom idkas här elt
betydligt lie- och annat manufaktiir-smide, hvilket
till en stor del afsättes i Norrige, inen
stångjernet i Stockholm. Liesmidet för vatteobainmare
drifves efter en af öfverdirektören Hagström
förenklad method; äfvenså smidet af jernlinor.
Bruket äges af stora Kopparbergs bergslag.
Bruks-stämpeln är bergslagets vanliga stämpel, sådan den
synes på de s. k. F.ilupoletterna och 2 ikorslagda
pilar med bokstäfverna M. Ö. F.
Socken är elt urgammalt namn på landets
indelningar i afseende på kyrkoväsendet. Sokn,
Kir-ktusokn omtalas redan i landskapslagarna. Ordet
bar man velat bärleda af sokin, söka; kirkmsokn
skulle då betyda besökande af samma kyrka.
Häraderna hade fordom en bufvudkyrka och flera
mindre för särskilda delar af häradet, troligtvis
från början tolf. Sedermera hafva med ökad
folkmängd och utspridd odling sorknarnes antal ökats,
och deras storlek blifvit mycket olika. För
närvarande finnas uti Stockholms stad 8
territorial-församlingar, som svara emot socknar på landet;
för öfrigt äro socknarna i allmänhet större i
skogsbygden, der stundom, såsom i Norrland och
Dalarne, en enda socken kan vara af betydlig
omkrets och innefatta 10 —12,000 och ännu flere
invånare. Fera socknar utgöra ofta ett pastorat,
ehuru med särskilda kyrkor. I sådana fall hafva
de gemensam kyrkoherde, och en del af dem
äfven gemensam komminister, men på andra ställen
finnas åter särskilda komministrar för hvarje
socken inom pastoratet. Socknarnas antal ökas efter
band, genom delning af stora socknar; stundom
hafva äfven de små socknarne blifvit
sammanslagna med gemensam kyrka. Pastoraternes antal är
som följer: i Upsala stift 161, Linköpings stift
146, Skara 114, Strengnäs 102, Westerås 93,
Wexiö 90, Lunds 226, Götheborgs 100, Kalmar
42, Carlslads 42, Hernösands 83 och Wisby 44.
Sockenbud kallas de sjukbesök som
presterskapet aflägger på kallelse af den sjuka eller dess
omgifning, för att hugna den sjuke eller döende
med religionens tröst. Vanligen äro dessa besök
förenade med den heliga nattvardens meddelande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
