Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sor».
Spaa Tors.
627
Flera runstenar trallas här, såsom på Trolleslads
ögor, i Stuleby skog och vid sjelfva kyrkodörren.
Adr. Stockholm.
Sortt kloster i Danmark var ganska ryktbart
ander medeltiden och dess namn förekommer flera
gånger under Kalmar-unionen äfven i vår historia.
Drottning Margaretha besökte det ofta, under sken
ef gudaktighet, och ett rykte gick allmänt ätten
närmare förtroligbet ägde rum emellan henue och
abboten derstädes, hvarföre hennes fiende konung
Albrekt äfven till hån gaf henne benämningen
Munkedeja. När hanseslädernas flotta år 1428
angrep Köpenhamn, flydde konung Erik af fruktan
för densamma från staden och tog sin tillflykt till
Sorö kloster.
Soiaxliär i Stockholms skärgård bar förut varit
en vikingaborg och fått sitt namn af Sole,
hvilken der bade sitt fäste. Denne Sote stridde mot
Olof den Helige och besegrades af honom.
Sotaskär benämnes äfven en klippa i Bohuslänska
skärgården.
Sotberg, Erik af, son af rådmannen i
Wadstena, Gustaf Sotberg och dess hustru Christina
Giöthe, föddes d. 16 Maj 1724. Blef 1744
student i Upsala, der ban måste söka sitt uppehälle
genom enskild undervisning Erhöll år 1750 ett
stipendium på tvenne år, och antogs 1752 af Ihre
till amanuens, hvarvid hau med trägen ifver
biträdde denne med samlingårna till dess ryktbara
arbete Glossarium Sviogothicum, dess Svenska
Dialekt-Lexikon, m. m. Uppmanades äfven af
Ihre att granska Junii, Stjernhjelms och Benzelii
arbeten öfver Ulphilas; ett arbete, som fordrade
vidlyftiga studier, och frukten häraf blef Ulphilas
Jllusli alns, elfva delar i 4:o, hvarefter han 1755
blef filosofie magister, såsom primus vid
promotionen. Icke endast åt Mæsogöthiskan, äfven ät
Isländskan egnade han sina grundliga forskningar,
samt företog en granskning af Upsala hibliotbeks
pergaments-codex af Eddan och Skalda, hvilken
ban till större delen afskref. Inkallades 1756,
såsom ämnesven, i vetenskapssocieteten i Upsala
och utnämndes 1761 till lector moralium et
historiarum vid kadettkorpsen i Carlskrona, der ban
några år med berömvärd) nit skötte sin utan
ansökning erhållna syssla. Företog, med nådigt
tillstånd, år 1763 en utrikes resa, hvarunder
Danmark, Tyskland, Schweitz, Frankrike, England
och Holland besöktes, samt kallades, efter
hemkomsten härifrån, år 1765 till informator för
prinsessan Sofia Albertina. Som ban likväl kände sig
föga hågad och mindre skicklig till
bofuppvakl-ning, förbehöll ban sig alt blifva bibehållen vid
lektorsbefattningen, hvilket ock beviljades på så
sätt, att en vikarie antogs, emot bela lönens
åtnjutande, men sedan måste ban likväl, år 1 7 70,
på sekreta-utskottets tillstyrkande, helt och hållet
afstå från nämnda befattning, hvaremot ban Gck
försäkran om sin innehafvande hoflön, till dess
ban vunne annan befordran. Erhöll I 768 lagmans
fullmakt och adlades vid kröningen 1772, dä ban
rnligt konungens egen föreskrift kallades af
Sot-ber<j; sjelf bade ban ämnat antaga namnet (iölhei-
hielm. År 1773 utnämndes han till ledamot och
sekreterare i den då , efler en längre tids
tillslutning, ånyo öppnade vitterhets-akademien.
Entledigades 1775 från prinsessans undervisning, men
fortfor likväl, på dennes, äfvensom
enkedrottningens, särskilda åstundan icke desto mindre att allt
framgent tillhöra hofvets förtroligare krets, ända
till sin d. 30 Dec. 1781, efler nägra dagars
sjukdom, timade död. Bland bans många skrifter må
nämnas: Ulphilas Illustralus; Beyängelse-akt, dd
Dalta och Klingenstjerna lades i hög tillsamman pà
Lofön-, üin Roma t brefvet på Mæso-Gothiska; Om
Svenska språket; Historisk afhandling om
Mæso-Oolhiskan , m. fl.
Sote omtalas såsom en tapper och vida beryktad
vikingaböfding på Erik Segersäll* och Olof
Sköt-konungs tid, hvilken bodde i Södermanland och
bade sitt myckel fruktade vikingabol på det efter
honom uppkallade Sotaskor. Han blef slutligen
öfvervunnen och fälld af Danske prinsen Olof
Haraldsson, då denne i sin ungdom med en
vikinga-flotla härjade i Svea-skären och Mälaren.
iutenüs härad i Bohuslän, består af socknarna
Tossene, Askum och Grafverna, Kungshamns
kapell samt Betfendal, tillsammans 103 hemman,
uppskattade till 251,149 R:dr, med en folkmängd af
4,727 personer och en areal af 30,179 tunnl.,
hvaraf 935 äro sjöar och kärr. Utgör med Lane,
Kunge, Stängenäs och Sörbygdens härader en
domsaga under Götha hofrätt.
Sotholm» härad i Stockholms län, består af
socknarna Sorunda, Tborö, Öslmo, Öster- och
Wester-banninge, Muskö, Ornö, Utö, JNämndö, Hyresö och
Dalarö, allesammans, dels i hafsbandet, dels i
skärgården, utgörande tillhopa 371 hemman,
uppskattade till 1,999,219 R:dr, med en folkmängd
af 1 1,643 personer, och en areal af 185,028 tunnl.,
hvaraf 6,240 äro sjöar och kärr. Delta härad,
som tillbör Södermanland, utgör sydöslra delen af
Södertörn. Det är i allmänhet ganska bergigt.
•Långa och kalla vårar äro ej sällsynta, och
skulle förorsaka iner skada oin icke jordmånen i
allmänhet vore god, till det mesta svartmylla på
lerbotten, stundom blandad med mergel. En
sandås, kallad Uanotden, och som fordom varit en
krono-ailmänning, sträcker sig genom hela
fögde-riet. Skogarna, fordom ganska vidsträckta, ba i
senare lider mycket medtagits. Utgör med
Ök-neby och Svartlösa härader en lagsaga under Svea
hofrätt.
SothUnan hörer till Vadareslägtet, bar korta
fötter med långa tår och kort näbb. llon uppehåller
sig i sött välten och besöker hafvet eodast" under
flyttningstiderna, samt lefver af insekter och
maskar, samt äfven vattenväxter och deras frön.
Träffas icke sällan pä slättbygden i Skåne; men äfven
högre upp i landet, der insjöar med rör och vass
finnas.
S|iaalor» jernbruk i Unnaryds socken i
Jönköpings län, smider af eget tackjern vid eu härd
450 skepp:d stängjern, hvarför i bammarskalt
betalas 4 j skepp:d. Här är elt mindre
manufak-turveik. Afsätluingsoit: Götheborg. Bruksslämpelu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
