Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
634
Sparre.
Sparre.
vudsakligen af den orsaken, att då hertig Carls
gunstling, baron Reuterholm, önskade få styra utan
ansvar inför både lag och allmänhet, ban ej
kunde finna någon annan af tillräckligt förnäm börd,
som ansågs nog medgörlig att blott vara ett blindt
verktyg i den allsinäktige gunstlingens hand, den
lätt ledde och enfaldige Sparre härtill utsågs
såsom den ende lämplige. Genom att smickra hans
stundom barnsliga fåfänga, fick Reuterholm honom
äfven merändels till allt hvad ban ville, men bland
sina förtrogne benämnde han honom ej sällan
spefullt för "Gubben med peruken." Uti högmàlet mot
fröken Rudensköld utmärkte han sig genom att
rösta för att bon måtte dömma* att slita ris,
"åtminstone ett par ris", och detta votum förskaffade
bonom sedan bland allmänbeten benamningen
"Ris-kansleren." Gustaf IV Adolf gjorde honom 1797
till grefve. Han nedlade rikskanslers-embetet d.
14 Dec. 1800 och dog d. 30 Jan. 1803. Hans
kroppsställning var lika besynnerlig, som bans
uppförande var eget. En särdeles liten och spenslig
kropp uppbar ett alldeles ovanligt stort hufvud.
Sparre, Hetter, uppgifves uti en gammal
handskrift, osäkert med hvad tillförlitlighet, hafva
varit eu person, som haft många besynnerliga öden.
Född 1590 i Sverige, der hans fader, eo af
rikets förnämste herrar, blifvit halshuggen, säges
ban tio år gammal hafva blifvit bortförd till
konung Sigismund i Polen. Kom sedan vid 15 års
ålder, såsom erkebertiginnan Marias
kammarjunkare, till Österrike, och for någon tid derefter
till Spanien. I Madrid utrustades dä en Armada
till Westindien och vid denna blef Sparre anställd
såsom kapten för ett kompani infanteri. Under
elt par stormar omkom fartygets bela besättning,
utoin Sparre och tvenne qvinnor, hvilka lyckades
att rädda sig pä en skön obebodd ö. Han tog
då de båda qvinnorna till sina hustrur och efter
40 års förlopp räknade ban 330 afkomlingar.
Först år 1674 skall ett Engelskt fartyg hafva
upptäckt denna ö, som uppgifves hafva legat
under Kräftans vändkrets och haft 60 mils omkrets.
Sparre lefde dà ännu och styrde som kunung
öfver mera än 800 personer, hvilka bekände sig
till katholska religionen. Hela denna berättelse,
om ock någon grund derföre kan finnas, synes
dock förtjena föga trovärdighet.
Sparre, Hengt Kr|ain| (Vane, en son af
kaptenen Gabriel Sparre till Rossvik och dess
hustru Vendela Ulfsparre, föddes d. 14 Mars 1774.
Utnämndes redan vid 11 års ålder till Fänrik vid
Södermanlands regemente. Studerade derefter i
Upsala, och blef 1793 fortifikations-officer. På
denna bana, der ban framdeles skulle med så
mycken utmärkelse fortgå, dröjde ban som yngling
blott tre år. Stabstjenstgöring upptog sedan hans
tid, från 1796 till 1800, dels vid
general-adjutants-expeditionen i Stockholm, dels vid
generalbefälet i Finland. Rlef 1796 löjtnant i arméen,
stabsadjutant och kapten i arméen, 1799 kapten
vid Björneborgs regemente, 1801 öfver-adjutant
bos Kongl. Maj:t, major i arméen och derpå
major vid Nyländska brigaden. Företog år 1S03, på
allmän bekostnad, en utrikes resa, för att
fullkomna sina redan bemärkta vackra kunskaper i
fortifikationsväsendet, och besökte härunder, bland
annat, de förnämsta Österrikiska och Preussiska
fästningar. Tjenstgjorde under de följaode årens
krigsrustningar såsom adjutant och generalstabs-ofGcer,
samt blef 1805 general-adjutant af flygeln och
öfverstlöjtnant i arméen. År 1806 utnämnd till
öfverstlöjtnant vid fortifikationen, förde han
någon tid fortifikationsbefälet dels vid arméen, dels
i Stralsund. Som öfver-adjutant tjenstgörande vid
Vestra arméen, deltog ban 1808 i träffningen vid
Lier och blef vid slutet af året öfverste i arméen.
Förde ären 1810 och 1811 fortifikationsbefälet i
Skåne. Efter kongl, ingeniör-korpsens nya
organisation och faltmätnings-brigadens förening
dermed, blef ban dess sekundchef 1811, och följande
året chef. Afgick 1813 till arméen i Tyskland,
der han utmärkte sig genom skicklighet och
verksamhet, samt, bland annat, återställde de af
Fransmännen förstörda fästningsverken kring Stralsund.
Deltog äfven uti det följaode Norska fälttåget, och
återgick efter krigets slut till befälet öfver kongl,
ingeniör-korpsen. Utom sin militära befattning,
deltog ban i det följande uti flera allmänna värf, som
bevisa det stora förtroende han städse åtnjöt. Vid
1823 års riksdag var ban ordförande i det
särskilda otskott, som hade att graoska
organisationen af rikets styrelseverk. Blef 1824 ordförande
i direktionen öfver arméens pensionskassa. Vid
1829—30 årens riksdag ordförande i
banko-utskottet och efter grefve Platen ordförande i
Götha kanaldirektion, hvilken befattning ban innehade
till år 1833. Blef 1832 tillförordnad president i
kiigskollegium. Äfven andra utmärkelser och
nå-debevisningar tilldelades bonom tid efter annan af
flera slag. Så blef han 1798 ledamot i
krigs-mannasällskapet; 1810 R. af S. O.; 1812
generalmajor; 1S14 R. af kejserl. Ryska S:t
Annæ-or-dens l:sta klass; 1815 friherre, då han anlog
namnet Franc Sparre, i anledning deraf, alt ban ärft
en Odeikominiss-egendoin, som tillhört adliga
ätten Franc; 1816 Kom. och 1820 Kom. med St.
K. af S. 0.; 1826 general-löjtnanl; 1833 grefve;
1835 styresman i krigsvetenskaps-akademien och
1836 ledamot af vetenskaps-akademien. Han
afled d 20 Aug. 1837. Begåfvad med djupa
kunskaper och elt outtröttligt nit, utförde ban pa ett
berömligt sätt flera svära och magtpåliggande
uppdrag. Med små anslag åstadkom ban sådana
arbeten, som anläggningen af Carlsborgs fästning
och uppförandet af de nya befästningarna pä
Kungsholmen utanför Carlskrona. Götha kanal blef
under bans ordförandeskap i direktionen fulländad,
och till en stor del äfven anläggningen af Motala
mekaniska verkstad. Det Svenska
nykterbetssäll-skapets inrättning var hufvudsakligen bans verk,
och ban blef dess förste ordförande.
Sparre, Krik Larsson, till Sundby, den
ryktbare och slutligen så olycklige rikskansleren,
föddes d. 13 Juli 1550. Han var en son till Lars
Siggesson Sparre och dennes senare hustru Brita
Trolle. Erhöll i ungdomen en grundlig och lärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
