Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
650
Spriugnkatteli.
Spåqviuuor.
krut och allehanda fyrverk; de större
springkulor-na fylldes med 10—11 marker slangekrut. De
voro ganska stora, af fem lispunds vigt och ännu
tyngre.
Springskatlcn påstås uti vissa gamla handlingar
hafva varit en särskild skatt och börda, som
blifvit pålagd innebvggarne uti Östra härad i
Småland, till straff derföre, att de icke, då den
namnkunniga bjeltinnan Blenda, med qvinnorna från de
öfriga häraderna i Wärend, nedergjorde
Danskarnes krigshär, kommo henne till bistånd, utan fegt
sprungo undan uppåt landet. Senare forskningar
hafva deremot ådagalagt, alt med "Springeskatt"
egentligen menats sådan skatt, som blott vissa år
betalades, till skillnad mot de skatter, som
hvarje år utfordrades, och att dylik skatt ingalunda
förekommit endast i Småland.
Sproge socken, annex till Ekstad eller Eisla
moderförsamling på Cottland, \ J mil från Wisby vid
hafvet, heslår af 6^- hemman, uppskattade till
21,596 R:dr, med en folkmängd af 34G personer
och en areal af 5,091 tunnl., hvaraf 1,020 äro
sjöar och kärr. Kyrkan är ganska gammal, men
tornet tillbyggdes I6S6. I dess golf finnas 3
likstenar med runskrift. Vid Snoderi gård fann man
har på 1820-talet, vid några småkullars
borlröd-jande,- flera fragmenter af silfverarmringar o. s. v.
Sprakkunskapnu var ännu vid slutet af
sjuttonde seklet i allmänhet ej synnerligt högt drifven
i Sverige. Tyskan lärde man. sig genom öfning,
nästan blott såsom en mundart af Svenskan.
Kranska språket var så litet kändt, att då en gång ett
Fransyskt bref kom till biskop Emporagrius i
Strengnäs, kunde hvarken ban eller någon annan i hela
staden öfversätta det, utan det måste för sådant
ändamål skickas till Stockholm. Italienskan blef
något mera läst, men blott af de förnämste och
mest bildade. Engelskan var nästan belt och
hållet okänd. Latinet lästes uti alla skolor, likväl
var öfningen deri ej så högt drifven, som den
sedermera blef. Grekiska språkets kännedom blef
då för tiden ganska mycket upparbetad i
jemförelse mot förut. En professor Ausius i Upsala
samt biskop Gezelius i Åbo anses såsom
grundläggare af detta språks allmännare och högre
studium, den ene på vestra, den andre på östra
sidan om Östersjön. För modersmålets renhet och
hyfsning ifrades och talades mycket, men gjordes
mindre; både lärde och förnäme fortforo att så
väl i tal som i skrift inblanda en mängd
fremmande ord och talesätt. För öfrigt bade
språkvetenskaperna, såsom sådana, elt jemförelsevis
ringare anseende; de värderades mest såsom medel
att inhämta andra ämnen och troddes derföre
egentligen tillhöra de förberedande skolorna.
Vetenskaperna, isynnerhet tbeologi och dialektik,
ansågos af tidsandan utgöra den egentliga lärdomen
och stå på spetsen af tidehvarfvets bildning;
derföre skyndade en hvar, att så fort som möjligt
hinna dit ifrån de förberedaude språkstudierna.
SpÄniaustistel (Carlina vulgaris) förekommer
allmänt i Sverige pä torra fält och backar i
skogsbygderna. Den bar fordom ansetts äga en obe-
griplig kraft, och allmogen i flera trakter tror
ännu, att växten, buren i handen, meddelar ål den
bärande styrka, hvilken äter den, på hvilken bao
dervid tänker, förlorar. Denna växt är
egentligen ettårig, men dess rot varar i tvenne år,
hvarföre örten bela den följande sommaren och till och
med pä tredje året qvarstår nästan oförändrad och
del torra blomfodret visar ännu ett slags lif,
genom sin ömtålighet för väderskiften. Denna
omständighet har ock gifvit örten sitt namn, ty man
bar funnit, att, om pä en klar förmiddag dess
blomfoder ej öppnar sig, blir eftermiddagen
mulen; och om på en mulen morgon blomfodret
öppnar sig, blir den senare delen af dagen molnfri
och vacker. För öfrigt röres örten af intet djar
utom af geten, som stundom vägar sig på dess
stickande blad.
Spaiiga moderförsamling med Jerfälla annex, ett
konsist, pastorat af 2 kl. inom Stockholms län,
Upsala stift, Sollentuna härad och Vestra Roslags
kontrakt, 1 mil från Stockholm, vid Mälaren,
består af 52 hemman, uppskattade till 394,966
R:dr, ined en folkmängd af 1,030 personer och en
areal af 10,831 tunnl., hvaraf 200 äro sjöar och
kärr. Folkets näringsfång består af åkerbruk och
till en del skjiitsning i Stockholm. Kyrkan har
två gånger blifvit skadad af åskan, d. 29 Juni
1666, då torn och tak afbrunno, samt d. 12 Maj
1723. Runstenar finnas här i kyrkomuren och vid
sakristians dörr, sa in t på flera ställen i socknen.
Här ligger Hesselby säteri, mtl., vid Mälaren
och segelleden till Upsala, med ett prydligt
stenhus, som riksskattmästaren grefve Bonde lät
uppbygga. hvarjemte han anlade stora trädgårdar,
dammar och alléer. Härunder lyda 12
frälsehemman, utom en mängd torp. — Hagershiland eller
llansla, hvars åbyggnad af träd landshöfdingen
Ilägerflyckt anlagt, lian inrättade äfven här ett
betydligt bibliothek, hvari bland annat fanns en
samling af 900 disputationer, en rustkammare med
en mängd dyrbara vapen och gevär, samt en
"vacker munderingskammare", och antydde allt detla
genom en öfverskrift på porten: Aut Studiis, aut
Armis, lians arfvingar skingrade icke blott dessa
samlingar, utan lät .sjelfva gården förfalla så att,
efter hvad som berättas,, ägaren vid hemkomsten
en dag fann salsgolfvet med det dukade bordet
nedstörtad! i källaren. — Rtsna sätesgård, 3 mtl.,
har fordom varit en kungsgård, tnen är nu
rytt-mästarehoslälle vid lifregementet. Här är elt stort
tvåvånings stenhus. Adr. Stockholm.
Spiinga jernbruk, i Vestra Wingåker.s socken i
Stockholms län, smider vid 2 härdar 500 skepp:d
stäng jern, hvarför i hammarskatt betalas 5 skepp:d.
Tackjernet köpes. Afsättningsorten är Stockholm
eller Norrköping. Bruksstämpeln N och S, ställda
öfver hvarandra. Har samma ägare som Billsbro,
Hr Ghr. Norstedt.
Sp&nga skansar. Se: Fellingsbro bärad.
Spaqvinnor förekomma i vår historia ända ifrån
den aldsta hedniska tiden och intill senaste tider.
Forntidens spåqvinnor, eller de s. k. Seidkinorna,
höllos, isynnerhet af de mindre upplyste bland fol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
