Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sprengtporten.
Spriugliulor.
649
årligen. En så obetydlig anledning vållade
upphörandet af bans vidare politiska verksamhet, och
bans öfriga lefnad tillbragles i ett stilla lugn, för
det mesta på Biskopsudden på kongl. Djurgården,
hvilket ställe blifvit bonom förlänadt af konungen,
flan kunde ej lida den ungdom, som snart gjorde
sig gällande vid hofvet, och de fordne
parligän-garne, ehuru blifne konungamagtens underdånige
tjenare, kunde icke förglömma, att ban gifvit
planen till revolutionen, samt sökte genom
flerfaldiga förtretligheter låta bonom umgälla delta steg.
lian dog barnlös 1786.
Sprengtporten| Càörnn .tluiiiius, var yngste
sonen af Magnus Wilhelm Sprengtporten i dess
senaste äktenskap med Elsa Catharina Ulfsparre.
Efter fulländade studier, egnade ban sig åt den
militära banan, och blef 1761 kapten i arméen,
hvarifrån han transporterades till Sprengtportens
regemente. Erhöll Svärdsorden 1767, och utnämndes
1770 till sekund-major. Efter alt i någon mån
hafva biträdt sina bröder vid revolutionens
genomföraode, blef ban 1772 öfverstlöjtnant i arméen
och sedan vid lätte dragonerue, samt 1775
öfverste för Savolax infanleri-regemenle och
Karelska dragon-korpsen. Ett oroligt och ärelystet
sinne föranledde snart bos honom steg, som följdes
af hans begäran om afsked, hvilket ulan
invändningar bifölls 1780. llans förnämsta plan gick ut
på att afsöndra Finland från Sverige, såsom en
egen sjelfständig frislat under Rysslands beskydd,
och för denna plan vidiog ban flera hemliga, lill
och med förrädiska stämplingar. Redan
trettondagen 1784 gjorde ban i hemlighet hertig Carl
på egna och Finnarnes vägnar det tillbud alt
blifva storfurste af Finland, oafbängig af Sverige.
Följande året var ban öfverste för en frikorps i
Holländsk tjenst. Vid 1789 års riksdag
förklarade konung Gustaf III honom, som emellertid
gifvit sig öfver till Ryssland, offentligen såsom en
förrädisk orostiflare, och af Åbo hofrätt dömdes
han d. 9 Febr. 17’JO från lif, ära och gods,
hvilken dom konungen sedan stadfästade. lian anses
ined skäl icke hafva saknat delaktighet uti det
ryktbara Anjala-förbundet, och uti ett af sina
bref till general Armfelt yttrade ban sig i
afseende härpå: "Med största tillfredsställelse får jag
äran låta Herr Generalen veta, att Hennes Maj:t
Kejsarinnan, vid erhållen kunskap om det ädla och
patriotiska beslut, trupperna under edert befäl
tagit, att af Konungen och nationen begära Riksens
Ständers sammankallande, på det de tillsammans
inå kunna stilla det botande stormväder, som
nuvarande bedröfliga och oförväntade händelser
åstadkommit, befallt mig gifva Herr Generalen
tillkänna, att Hennes Maj:t alltid med nöje ser dessa
beslut vinna ytterligare styrka bos ett fritt folk,
det hon hedrar med sio välvilja." — Den i
Sverige för förräderi dömde öfverste Sprengtporten
blef sedan Rysk friherre och geoeral-löjtnani. Tog
derefter afsked, meo blef åter 1799 general af
iofaoteriet och 1800 chef för ett
musketör-rege-mente. Efter att hafva erhållit S:t Annæ-orden,
S:t Alexander Newskys orden och storkorset af
Joh. af Jerusalem orden, utnämndes ban redan d.
19 Nov. till den förste Ryske general-guvernör i
Finland. Följande året fick ban åter afsked, då
ban tillika förklarades för Finsk grefve. Han dog
d. 1 Okt. 1819.
Springer, liriatofrer , föddes d. 7 Juni 1704.
Egnade sig i ungdomen åt bandeln, men började
1741, når Sverige förklarade Ryssland krig, att
på elt verksamt sätt deltaga uti den tidens
politiska stridigheter, och detta steg förde honom
från det borgerliga lifvets lugn uti flera
omskiftande öden. Vid tbronföljarevalet 1743 var han
inom borgarståndet den ryktbare Plomgrens
främste politiske motståndare, och dref den så kallade
"principalatsquæstionen." Slutligen blef ban 1747
ett statsoffer, flydde undan i Engelske ministerns
bus, men uttogs en natt med våld derifrån och
fördes till Marstrand i Januari 1748. Der natt
ban lill år 17 52, då han rymde derifrån,
utgåeode midt på dagen frän fästningen, förklädd som
käring med en bränvinskagge under armen, lian
satte ut från stranden tillika med Ire andra
personer uti én båt, som han lyckats komma öfver,
och uti hvilken ban borrat ett stort bål, endast
tilltäppt med en lapp, i afsigt att genast sänka
båten och hellre drunkna än på nytt blifva
fången, i händelse af förföljelse. På den öppna
farkosten, utan alla hjelpmedel, samt med blott fyra
kakor bröd samt tre marker kött till proviant,
begåfvo de sig ut. på hafvet och ankommo
lyckligen tredje dagen derefter lill Jutland, hvarifrån
Springer begaf sig till Ryssland, antog namnet
Sperat, samt blef af kejsarinnan Elisabeth utnämnd
till assessor i kommers-kollegium i Petersburg.
Företog sedan en resa till Kyska handelns
befordran och residerade någon tid i Archangel till år
1754, då ban återkallades lill Petersburg. Som
Svenska regeringen nu utfordrade bonom, begaf
ban sig derifrån, och kom, efler en vidlyftig resa
genom Polen, Ungern, Tyskland och Holland, till
England, der ban blef vä) emottagen, och der ban,
emedan ingen Svensk minister då residerade vid
Engelska hofvet, vid flera tillfällen bevakade sitt
fäderneslands intresse, och säges hafva gjort det
vissa stora tjenster, helst ban ägde en djup
kän-oedom om samtidens politik och hemliga historia.
Björnståbl, som 1775 var i London, och som
derunder besökte den dä 71-årige gubben, hvilken
ännu lefde derstädes och ansågs för den Svenska
församlingens förnämsta stöd i London, yttrar om
honom i sin resebeskrifning: "Han talade som en
profet om både förbigångna och tillkommande ting,
blef rådfrågad som ett orakel äfven af de störste
herrar, var klippt och skuren för statsärenden,
och bade ett ganska godt politiskt hufvud."
Spriugliulor var en art ammunition, som
användes i äldre tiders drabbningar och beskrifves
såsom varande af eo förfärlig verkao. Det säges
att eo springkula kunnat förderfva ända till 100
man. Springkuloroa hörde till det s. k.
fyrverket; de voro ämnade att riktas på visst mål och
krevera vid ankomsten dit. De bestodo af ihåliga
kulor af koppar eller jern, som fylldes med bly,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
