Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
656
llnflmrl.
Stafva Hall.
Brud då Brudesviteo kom färdaodes från Wäsliunga:
Detta alt finnes af ett manuscript som herr
Laurent Oppman, pastor i Wisseltofla, lemnat
eftervärlden."
Stafkarl betydde i gamla Svenskan liggare. Ännu
på 1730-talet lästes följande på benhuset i Mariæ
Magdalena? kyrka:
"Du som oss skådar här, säg om dn skiönja kan,
Hvem af oss varit bög, och hvem en ringa man?
Hvem fattig och hvem rijk, hvem olärd och hvem
lärd?
Hvem framför andra täck, och mer at älskas
värd ?
Hvem af oss gått bakom, hvem suttit och stått
främst ?
Tör ock en staf-karl bär snart liggia Kungen
nämst?
Ty lijt på ingen ting, men tänk att så skall gå:
Oss klädes i en hamn, vi boopas i en vrå
Seen döden oss har fält. — — — — —
StafiiKg moderförsamling med annexen Glafva,
Wermskog och Högerud, ett konsist, pastorat af
2 kl. i Carlstads län och stift Gillbergs bärad och
kontrakt, 5 ^ mil från Carlstad, består af
35^-beminan, uppskattade till 434)471 R:dr, med en
folkmängd af 3,t)ti4 personer, och en areal af
4b,762 tunnl., hvaraf 8,850 äro sjöar och kärr.
Slalnäs socken hette i äldre tider Slavanan.
Kyrkan byggdes sannolikt straxt efter kristendomens
införande och var ett prof på tidens enkelhet och
fattigdom. På väggarna, bugt upp emot taket, voro
hål eller gluggar, ^ aln långa och { aln breda,
genom hvilka kyrkan upplystes, men så sparsamt,
att man ändå alltid måste begagna ljus i stora
jernlvktor. Ett par af dessa lyktor förvaras ännu.
Ilon tillbyggdes väl 1665, dä Hera smärre torn
uppfördes utom det stora; men äfven denna
tillbyggnad var för ringa, hvarför man beslöt 1669
npplöra en ny, som blef färdig 1705. Hon är
korskyrka. Del har berättats, att två unga
flickor från denna socken blifvit år 1515 satta till
nunnor i Riseberga kloster, som med dein fick
gårdarna Ryd, Näs och Sätersbo. Inom socknen
ligger Slömneds bruk (se detta ord). Adr.
Carlstad
Ølafruin är benämningen på ett visst mätt ved,
som vid bergshandteringen ofta förekommer. Ett
stal ruin ved anses lika med 18 tunnor kol, enligt
bergskollegii bref till hergmäslarne d. I Dec.
1750. Medelst kongl, brefvet till bergskollegium
d. 14 Mars 1689 fastställdes, att af de
allmänningar, som till vissa masugnar och
tackjernsblås-ningar voro anslagna, skulle för hvart stafruin
ved, som der böggs, betalas ett öre s:mt.
Härvid förblef det till år 1747, då genom kongl,
brefvet till bergskollegium d. 24 Nov. samma år,
skogsrekognitions - afgiften för de allmänningar,
gom betjenade masugnarna, utsättes till 3 öre s:mt
stafrummet; hvilken förhöjning dock icke borde
sträcka sig till de allmänningar, hvilka voro
bergsmanshyttorna anslagna. Nnmera bör den gamla
rekognitionsafgiften, ett öre s:mt stafrummet,
beräknas efter tre d.ir s:mt på riksdalern; men 1747
års förhöjning, efter sex d:lr s:mt för riksdalern,
samt bergsmännen betala lika rekognitionsafgift
med brukspatronerne, utgörande således denna
inalles fyra öre s:mt, eller en skilling specie för
stafrummet.
Starninge socken, annex till Winberg»
moderförsamling i Halland, j mil från Falkenberg, består
af 30hemman, uppskattade lill 103,805 R.dr,
med en folkmängd af 1,074 personer och en
areal af 10,229’ tunnl., hvaraf 750 äro sjöar och
kärr. Kyrkan skall, enligt sägen, ha blifvit byggd
af två bröder, Staffan och Inge, hvilkas förenade
namn bon erhöll. En annan version är, att de
voro söner till en rik man, som vunnit sin
förmögenhet genom upphuggning af stafver på
Olofsbos stora skog. Hon är af sten och
altarprydna-den är ett förgyld! kors, med derpå hängande
törnekrona. Orgelverket är öfver altaret. I socknen
ligger Lindhull, 1 mtl. säteri med underlydande 7
hemman och 10 torp. Abyggnaden är elt två
våningars högt stenhus med 2 flyglar. I socknen
finnes en ättehög af 5 aln. höjd, med en derpå
upprest 4 aln. bred sten. En ryttare af
Aschebergs regemente, gräfde deri 1689, för att finna
penningar, men träffade endast på en lerurna,
stående i en lika starkt byggd som omsorgsfullt
tilltäppt askvård, hvars instängda giftiga luft ådrog
honom och bans följeslagare en svår sjukdom.
Skalden Olof Dalins fader var kyrkoherde här, men
dog 1709, efler alt blott 2 år ha innehaft
pastoratet. Äfven ban var känd som lycklig poet.
Adr. Falkenberg.
StnlVtjft, ett styckebruk på Kolmorden i Kila
socken i Södermanland, bar 2 masugnar, hvilka hämta
sin malm från Sjösa. Vid Ryssarnes härjningar
1719 ödelades det, men iståndsattes snart åter.
Stället är vackert, bar en vidsträckt park och
brukets tillverkningar skickas till Norrköping,
hvarifrån det endast ligger | mil aflägset. Äges af
hofmarskalken friherre Ridderslolpes arfvingar.
Sfafslungor benämndes ett slags kastvapen, som
i fordna tider mycket begagnades pä härskeppen
uti vikingarnas sjöstrider.
StafauiMl på Eckercn i Mälaren, en sätesgård af
nära 6 mtl. Dess utseende är aftecknadt i
Dahlbergs Suecia. Beboddes sist af justilie-statminislern
grefve Rosenblad, och äges nu af hans arfvingar.
StarnäMer 2| mil. berustadt säleri i Wisls
socken i Östergötbland, ligger vid sjön Rengen, 4
mil från kyrkan. Hette förut $lu/vares,:ler och
Farsbo. Ägdes i 1600-talets början af öfversten
Anders Stuart, sedan af riksskattmästaren baron
Gustaf Bonde och efter honom af dess måg,
presidenten grefve Jakob Spens. Ägaren tillsätter,
enl. kongl, resolutionen af d. 14 Maj 1740,
skiftevis med Säby och Sturefors’ innehafvare, pastor
och komminister.
Stafva Hall, ett ganska brant berg i Hållna
socken i Westergötland vid sjön Unden. Här
var fordom en ättestupa. Det berättas, att sedan
folket bållit lekar och dansar på Skalebolets äng,
har det sedan från berget störtat sig ned i den
djupa sjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
