Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stenblock.
Stenbock.
673
ett stentorn, bygdt 1762, sedan trädtornet blifvit
anländt af åskan. Altartaflan, föreställande Christi
begrafning, är en skänk af general-majoren
Kling-ström, den tid ban bodde pä majorsbostället Boo.
I socknen ligga säterierna Salshult (se detta ord),
och Ekholmen |j. mtl., som ägts af familjen Stål—
banimar och Skaifoele pappersbruk. Adr.
Hvetlanda.
Stenblock, ofta af en ofantlig storlek, finnas på
mångfaldiga ställen kringspridda lösa öfver
jordytan inom bela vårt land. Huru dessa ditkommit
kan icke med någon bestämdhet förklaras och de
lärdes meningar derom hafva i alla tider varit
ganska skiljaktiga. Att andra krafter, än dem vi
nu varseblifva, fordom varit verkande på jorden
och att dessa jordens urkrafter i mänga
årtusenden ostörda utöfvat sitt mäktiga inflytande på
jordens bildning, innan bon emottog sin nuvarande
organiska verld, är utom allt tvifvel, men när och
buru do våldsamma katastrofer inträffat, hvaraf
Sverige i de pä dess yta öfverallt kringströdda
stenkastningar bär sä många omisskänneliga spår,
är svårare att förklara. Några antaga, att dessa
stenkastningar, som äfven sträcka sig öfver en del
af norra Tyskland, äro tillkomna genom
öfversvämningar och isgång, som kommit norr ifrån,
och ryckt med sig dessa stenblock ur den
Skan-dinaviska staiiiàsen, Kölen, som åtskiljer Sverige
och Norrige. Andra lärde män antaga med lika
sannolikhet, att en öfversvämning eller störtflod
kommit söder ifrån.
Stenbock. Denna gamla ätt härledes af några
från Jon Blå, en myndig man, som lefde redan
år 112!), hvars son, Jon Rlä till Gröneborg år
1223 var en af konung Erik XI.s förmyndare, samt
hvars sonson var det mäktiga riksrådet Ivar
Jonson Blå till Gröneborg, hvilken åstadkom konung
Waldemars val år 1250. Denna härledning är
dock temligen osäker. Genom Gustaf Olofsson till
Tofta, riddare och riksråd vid slutet af
1400-ta-let, och hvilken antages såsom den sista af den
äldre Slenbocksätlen, skall, förmedels! dess dotter
Annas gifte med Arvid Knutsson till Torpa af
Store-ätten, och deras son Olof, som upptog
mödernevapnet Stenbocken, den yngre Stenbocksätten
vidare hafva blifvit fortplanlad.
Stenbock, fàutlaf OIoIknoii , till Torpa,
riksråd och riksmarsk, uppbar med beder det gamla
namnet och förökade dess anseende. Man finner
bonom tidigt vid Gustaf 1 Wasas sida och ban
bar troligen ej haft ringa del i det stora verk,
sotn gjort denne konung odödlig. År 1529 blef
ban befälhafvare på Elfsborg och var 1531 en
bland dein, som sändes att till Sverige hemföra
konung Gustafs drottning Catharina af Sachsen
Lauenburg Ären 1534, 1535, 1536 och 1537
sändes ban i vigliga uppdrag till Danmark. År
4 540 var han ståthållare öfver Westergöt|l|and
och höfvidsman på Elfsborg, samt 1542 lagman i
Westergöt||land och krigsöfverste. Såsom sådan
drog ban under Dackefejden in till Finveden i
Småland, der de trenne häraderna lufvade att ej
hålla med Dacke, utan vara konung Gustaf trogna.
Drog sedan in i Wärend, då Dacke höll ting i
Wexiö med allmogen, men måste snart för do
upproriske böndernes stora myckenhet falla undan
och lägga sig med sitt folk på Bergqvara slott.
Den 24 Juli 1542 slogo de kongl, trupperna Nils
Dacke och Lille Jösse vid Bergqvara qvarn, så att
de upproriske Smålänningarne, ehuru 2,500 man
starka, måste vika tillbaka. Sedan dagtingades,
och de konglige drogo åter frän Småland till
Westergötland. Ar I 546 lemnade konung Gustaf, på
herr Gustaf Olofssons bön och begäran, Hofsnäs
till byte mot någon lika god gärd i
Westergötland, som denne sjelf ville bestämma. Efter
drottning Margaretha Lejonhufvuds död kom den
sörjande konungen 1552 till Torpa, för att uppgöra
några arfskiftsangelägenheter med sin svåger
Gustaf Olofsson, hvilken hade till hustru den aflidna
drottningens syster Brigitta, och nu intogs den
gamle konungen af husets äldsta dotters, den unga
Catharina Stenbocks skönhet, begärde henne till
gemål och firade sitt biläger d. 22 Aug., då den
förre konungasvågern således blef sin konungs
svärfader. Den I April 1560 möttes konung
Gustaf och Gustaf Olofsson, som då kallas troman
och öfverste-sekreteräd, höfvidsman och ståthållare
i Westergötl||and, samt höllo elt jordskifte i
Arboga. Vid konung Erik XIV:s kröning 1561 blef
Gustaf Olofsson friherre till Lena och var samma
år den nye konungens legat till Danmark. Under
Danska kriget bade ban uppdrag att förse hären
med lifsmedel frän Westergöt|]land. Blef slutligen
riksmarskalk 1569, och dog år 1571. Hans dotter,
Stenbock, Ciuthariu», född d. 22 Juli 1536,
förmäldes i Wadstena d. 22 Aug. 1552 med den
redan åldrige konungen Gustaf I, med hvilken hon
sedan framlefde ett ömt och förnöjd! åttaårigt
ak-ten-kap, ehuru det berättas all bruden i början
gömt sig undan för sin konglige friare, som sjelf
flera gånger måste söka upp den undangömda.
Enka 1660, öfverlefde hon sin kongl, gemål uli
mera än 61 är, och dog ej förr än d. 13 Dec.
1621, sedan hon sett alla sin store herres och
konungs söner, efter många omskiftande öden och
bedröfliga inbördes strider, nedstiga i grafven, och
fäderneslandet åter resa sig till förnyad saml ökad
glans, under konung Gustafs store sonson. Hon
ligger begrafven i Upsala bögcbor jemte sin
gemål och bans tvenne förra drottningar. Hon
åtnjöt under sitt långvariga enkestånd elt stort
lifgeding. af konung Erik XIV, hvilket sedermera
ytterligare förböjdes af Johan III och Sigismund.
Stenbock, t brulin in (^uHt»r»Koii, friherre
till Öresten och Kronobäck, var ett af de oder
som föllo vid det s. k. Sturemordet i Upsala 1567.
Han var fängslad för misstankar att hafva
deltagit uti en sammansvärjning emot konung Erik XIV,
och i hans fickor fanns efter mordet en skrifvelse,
som ansågs innehålla några förtankliga ord och
meningar. Konungen lät likväl sedan offentligen
förkunna så väl bans som alla de öfriga mördades
fullkomliga oskuld d. 24 Juli samma år. Hans
broder,
Stenbock, Krik (.uattUasoti, friherre till Öre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
