Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stenblock.
Stenbock.
675
att hon, af fruktan för misshandling, måste springa
från middagsbordet, der de sutto tillsammans.
Efter Stångebro slag följde ban Stålarm till Finland,
der han, straxt sedan hertigen 1599 landstigit,
blef tagen till fånga och framhafd för hertigen,
som dä var i Lundo lånsmansgård. Stenbock tiggde
nu om nåd i ödmjuka ordalag, men hertig Carl
svarade: "Du bar lagt händer pä vår salige
broder konung Erik, dä ban var stadd i fängelse och
dertill i ömklig sinnessvaghet, och din mordlystnad
åsyftade till och med bans lif. I lika måtto har
du nyligen botat mig sjelf, hvarförutan du
bedrifvit många grofva missgerningar. Derföre skall
du denna gång straffet icke undgå." tian fördes
då ut i skogen och bands vid ett träd. Några
ryttare sköto på bonom, men alla gevären
klickade. Detta ansågs för trolldom. En ryttare gick
nu bakom trädet, satte mynningen af sin bössa
mot Stenbocks nacke och brände af ett skott, som
fälde denna till marken. Flera skott aflossades
sedan på den döda kroppen, hvilken slutligen
ned-gräfdes i ett kärr derbredvid, såsom om det varit
ett oskäligt djur. Der nära intill pä Ljuxala gård
bodde då den fordna drottningen Catharina
Mäns-dotter, mot hvars förening med konung Erik
Stenbocks slägt verksamt arbetat. Hon förglömde
så väl detta som hans senare brottsliga
förfarande mot hennes älskade konung, lat uppgräfva
och svepa den döde samt gifva honom en
anständig begrafning.
Steubock, .trviil (<liiiilaf*sun, friherre till
Boxholm, herre till Tofta och (irolunda, skickades
1669 af konung Johan III i ett uppdrag till
Polen och befullmäkligades 1 5?ti att föra högsta
befälet på Wadstena slott och öfver staden, hvartill
följande året äfven länet lades. Utnämndes I5B0
till riddare. Är 15S4 kallas ban ståthållare på
Wadstena och Westanstång, saml var 1594 äfven
ståthållare på Wadstena, dä ban blef landsflyktig
och förverkade sina jordagods. Han drog dä
öfver till konung Sigismuud i Polen, hvilken 1596
skickade honom med Erik Brahe och Lindorm
Bonde samt de Polska och Lithauiska ständernas
sändebud till Stockholm, der de först efler eu
månads väntan, fingo audiens hos hertig Carl,
hvilken temligen oblidt emottog dem. Den sista
uppgift man känner om friherre Arvid Stenbock är
alt ban 1597 utnämndes till general, ståthållare
på Reval och styresman öfver Estland.
Stenbock, Carl Unatnlmon, till Toftaholm,
friherre till Kungs-Lena, var 1593 befallningsman
pä Kexholm. Nämnd till ståthållare på Kalmar jemte
Nils Gyllenstjerna genom konung Sigismunds
fullmakt, fick lian icke tillträda denna beställning,
emedan hertig Carl tillskref befallningsmannen derstädes,
Jörgen Månsson, att han ej skulle inrymma honom
fästningen, emedan Carl Gustafsson var en papist
och ej velat underskrifva Söderköpings mötes
beslut. Sedan fick ban dock 1597 hertigens
fullmakt att vara ståthållare på Kalmar slott och
öfver dess län ined Öland. Hertigen ångrade innan
kort detta val och belägrade ordentligen Kalmar,
då Stenbock förklarade fästningen för konungens
egendom. Stenbock gaf sig då fången och
insattes i lindrigt fängelse på Gripsholm, der ban
fö-rebade åtskilliga stämplingar. Hans förslag att
genom en tjenare uppbränna hertigens
spanmäls-fartyg misslyckades. Ilan uppgjorde sedan en plan
på dervarande gevärssamling, hvarföre ban
öfver-drog sin nyckel med vax och försökte den i
dörren till rustkaminaren. I vaxet sågs då märken,
der nyckeln ej passat, och dessa borttilades,
hvarefter ruslkammaren bemligen upplästes, många af
de bästa gevären uttogos, hvilka sedan nattetid
nedbissades genom fönstret till några anhängare
och förvarades till framtida bruk, dä Sigismund
skulle komina. Stenbock gjorde derefter ett
försök att rymma, men upptäcktes, hvarvid ock
un-dansnillningen af gevären blef uppdagad. Den 29
Maj I 598 hölls ransakning med honom på
Gripsholm, då ban dömdes till ett härdare fängelse.
Vid processen i Linköping 1600 mot de
fängslade herrarne upplästes äfven mot Stenbock cn
anklagelse af Erik Jöransson Tegel. Honom tilläts
då att med ed betyga sin oskuld, men under tideu
fortfor hau alt hållas i fängsligt förvar. Vid de
lifdömde rådsherrarnes afrättning måste ban vara
närvarande. Det, hvarigenom ban troligen mest
uppretat hertigens ovilja einot sig, var att han,
som varit öfverste och hertigens förtrogne, först
åtagit sig att öfverfara till Finland och förmå sin
svåger Clas Fleming att hålla hertigens parti, eller,
om så ej kunde ske, fråntaga bonom befälet öfver
arméen och flottan; men öfverkommen till Finland
genast gjorde gemensam sak med denne sin
svåger, och underskref Finnarnes trohetsförsäkran mot
konung Sigismund. Han afled 1609.
Stenbock, <>u»taf Eriksson, friherre, den
förste som skref sig med ättnamnet Stenbock,
föddes d. 11 Sept. 1575 på Hörningsholm, kort
efler det hans moder, fru Malin, på sina knäu
krupit fram till den stränga fru Märta, för att få
förlåtelse. Uppfostrad i sin faders och sina
farbröders politiska tänkesätt, fruktades ban i början
af hertig Carl och måste fly ifrån fäderneslandet,
■nen fick 1604 tillstäud att återvända dit. Är
1609 blef ban riksråd och följande året skickades
han, jemte Johan Skytte till England, der ban
blef slagen till riddare och rikligen begåfvad.
Utnämndes 1611 till lagman i Tio härad och
var 1612 en af de Svenske kommissarierne vid
fredstraktaten med de Danske i Ulfsbäck. Blef
1613 ståthållare öfver bela Westergötland och
återfick samina år det af konung Carl IX såsom
förverkadt förklarade friherreskapet. Blef 1615
hofrättsråd i Svea hofrätt och sändes 1617, då
gränsskillnaden emellan det gamla Ingermanland
och Ryssland skulle uppdragas, öfver lill sistnämnda
rike, der han, efter att tillika i Moskva hafva
uppvaktat sjelfve tzaren, |y okades att bringa
saken till ett godt slut. Han dog d. 16 Juni 1629,
berömd såsom en redlig och ganska rättskaffens
man.
Stenbock, Fredrik (.JuniaTimon, friherre till
Kronobäck och Öresten, sedermera grefve till
Bogesund, föddes d. 22 Mars 1607. Blef redan som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
