Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stenbock.
Stenbrohult.
679
Danska flottan, hvarvid mera än 30 Svenska skepp
gingo förlorade. Sedermera, med återstoden
öf-verkominen på Tysk botten, utförde han der
lyckligen ined ringa styrka flera bedrifter, som
väckte en allmän öfverraskning och beundran. Han
eröfrade Rostock och besegrade i December
månad 17 12 med 13,000 man en dubbelt så stor
6endtlig armée vid Gadebusch, der 4,000 togos
till fånga och 2,000 man stupade. Efter denna
ärofulla drabbning gick ban. på grefve Wellingks
inrådan in uti Holstein, der staden Altona pä elt
barbariskt sätt uppbrändes, en onödig grymhet,
som förbittrade allas sinnen. Derefter, innesluten
af öfverlägsna Danska, Sachsiska och Ryska
härar, måste ban i Maj månad 1713 kapitulera, med
hela sin armee af 11,000 man, och gifva sig
fången. Uti kapitulationen bestämdes att general en
chef orh trupperna skulle kunna utlösas mot 100,000
R:dr specie, och denna summa sammanskrapades
äfven i Sverige samt öfversändes till grefve
Wellingk; men denne, som ej ogerna säg den
konung-ske Stenbock aflägsnad, använde lösepenningen för
andra ändamål, hvarföre segraren vid Helsingborg
och Gadebusch måste försmäkta i bojor, lian
infördes såsom fänge i Köpenhamn och behandlades
i början väl, ända till d. 31 Juli 1714, men då,
efter ett upptäckt försök att undkomma,
behandlades han strängare, och slutligen fördes han lill
kastellet på Fredriksbawn, der hans fängelse blef
i bög grad barbariskt, sedan en af honom
författad skrifvelse, som utomordentligt retade
Danske konungen, råkat att blifva känd. lian saltes
nu uti ett rum pä kastellet, der golfvet
utgjordes af tunna, öfver stinkande vatten lagda bräder,
och der fönsterna icke på ett halft år fingo
öppnas. Så satt ban, afskild från hela verlden, inom
tjocka jerngaller och starkt tillbommade dörrar.
Mat, som en hund ej skulle vilja äta, bars till
bonom, och med någon läkare fick ban ej tala.
Ändtligen tilläts det honom, att om söndagarna få
höra en predikan, dock utan at| få samtala ett
ord med presten. Den 23 Mars 1716
undertecknade ban sitt testamente i fängelset. Del skrefs
på små lappar, som instoppades mellan två
bottnar i Stenbocks koffert. Här finner man alt bans
elände sleg till sin böjd genom en elak lakej, som
var hans plågoande i bela 16 månader. Han
kunde då ej ulan kryckor röra sig ur stället, och
måste tåligt fördraga alla misshandlingar och
skyin-fer. Endast hans oskrymtade gudsfruktan
förmådde ännu uppehålla hans af plågor o<h
själslidanden nedtyngda sinne. Slutligen befriades ban d. 23
Febr. 1717 genom döden från sitt hårda fängelse
och begrofs med militärisk ståt uti Köpenhamns
garnisonskyrka. Då freden sedermera slöts med
Danmark, öfverfördes liket först till Wapnö kyrka
i Halland, samt nedsattes sist 1722 uti grefliga
Oxenstjernska grafven uti Upsala domkyrka. Uti
mångfaldiga Relationer, Bref, Tal, Bernlteher m. m.,
har ban äfven visat sig vara lika så slor
författare och statsman, som utmärkt härförare, llans
yngste son,
Stenbock, Gustaf Leonhard, född d. 19 Aug.
1711, var lagman i Tiohärader, kammarherre och
vice landshöfding i Kronobergs län, samt dog d.
30 Maj 1758.
Stenbockska arkivet, tillhörigt kammarherren
grefve Magnus Albert Stenbock, förvaras (1849)
på Thorsjö säteri. Det innehåller mänga
värde-rika och för Sveriges historia upplysande
handlingar, såsom: Magnus Stenbocks handskrifter i 20
band, kansli-presidenten Bengt Oxenstjernas
samlingar, prinsessan Sofia Albertinas alla tillhöriga
handskrifter, hvaribland träffas bref från Gustaf
III, bertig Carl och Fredrik Adolf, Lovisa Ulrika
och Fredrik den Store i Preussen m. fl. kongliga
och furstliga personer. En mängd handlingar
rörande Lunds akademis äldsta historia under
akade-mie-kanslern G O. Stenbocks styrelse, skänktes
1848 af d. v. ägaren till Lunds akademies
bibliothek.
Stenbrohults socken i Wexiö län och stift,
Allbo härad och kontrakt, 5 mil från Wexiö, ett
konsist, pastorat af 3 kl., består af 40 j
hemman, uppskattade till 152,810 R:dr, med en
folkmängd af 1,628 personer och en areal af 27,563
tunnl., hvaraf 5,880 äro sjöar och kärr. Inom
socknen ligger sjön Möckten, 2 mil lång och
j-mil bred. Gamla kyrkan var till hälften af sten,
hälften af träd, men den nya, som byggdes 1830,
är helt och hållet af sten med ett torn.
Socknens jordmån är stenbunden. Här, vid Getabocken.
skall fordom varit gränsskillnaden mellan Skåne
och Småland. Hår inom ligga Möckelsnns säteri,
1 mtl. med underlydande 2 ’ frälsehemman, ägdes
i medlet af 1400-talet af riddaren Carl Tagesson,
och tillföll i förra århundradet slägten Falkengren.
Stället har en utmärkt vacker belägenhet pä ett
näs i Möcklen. Vegetationen är till en del Skånsk.
På den härunder liggande Taxåa södergärd är
TarAsklint, som fält sitt namn af en Dansk
höfding vid namn Taxe, hvilken på Bråvalla hed
blifvit ihjelslagen med en sten. Enligt en annan
berättelse skall ban rusig ha lagdt sig att sofva och
krossats af ett nedfallet klippstycke. — Socknen
är historiskt märkvärdig såsom födelseort åt
Linné, hvilken bär såg dagen på Råshults
kommini-sterhoställe, der 1827 elt monument är upprest
åt honom af komministern P. M. Lång. Nu år den
bekante lagpredikanten P. Nyman kyrkoherde
härstädes. — Wallqvist anför berättelsen.om elt
skandalöst uppträde, som tilldrog sig här 1643, dä
biskop Krok skulle installera kyrkoherden Torgerus,
föranstaltadt af företrädarens söner och måg.
Biskopen infann sig ined "Kongl. M:ts och den Kongl.
Reg:s collationsbref i banden, dock Enkans nådår
behållet. Han kom först med plats i kyrkan,
efter de unge prestmän nvcklen förstuckit och läto
Bispen stå ule på en timme till görandes. Der
tumultuerades i vapenhuset, särdeles af en Dansk,
som dock brukade en gård i Sverige. Då
ändtligen öppnadt vardt, höllo de 2 unge prester
folket från att gå in; emellertid satt Episcop. stilla
i kyrkan. Då past. Nils skulle gä på
predikstolen, mötte de 2 unge presterne honom tagande
bonom i bröstet, viljande förmena honom predik
-Del. III. 86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
