Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
680
Stenby.
Stenen I <*rUnan Dal.
stolen. Då stod Episc. upp och sade 3 gånger:
vachter itlor hals. Då mjukade de sig så mycket
att past. med tiggande korn i predikstolen. Då
Disk. började tala från altaret, stormade de unge
presterne och prestenkans son Evert m. fl. emot
så Episc. som Electiim. Den från ära och
redlig-bet af Landshöfdinge-Embetet dömde Birger, som
sedan restituerats, sade till Biskopen: Jan begàrar
ingen promotion af Eder. Evert hade hotat
Länsmannen till lif eller lefverne. Hr Birger lofvade
Länsmannen först för medhåll en oxe, några
lofvade han frihet från prestaränta" de. Oväsendet
bilades dock slutligen. Märkligt nog är, att
regeringen befallte landshöfdingen resa dit och med
stränghet ransaka om förloppet, i fall de
brottslige voro tre eller fyra; men eljest skulle han se
till om ej menigheten kunde öfvertslas att vara
nöjd med den, soin pluraliteten kallat, och
regeringen utnämnt. Adr. Wexiö.
Stenby, Westm, ett konsist, pastorat af 3 kl.
inom Linköpings län och stift, Aska härad och
kontrakt, J mil från Wadstena, består af 33 J
hemman, uppskattade till 138,586 R:dr, med en
folkmängd af 1,070 personer och en areal af 1,412
tunnl., hvaraf endast 15 äro kärr eller oländig
mark. Socknen bette fordom Sten och äfven
Kätf-slen, haren jemn, och i allmänhet fruktbar, mark.
En liten insjö, Kalfven, som fordom legat här,
och genom en häck uttömde sig i Wettern, är
längesedan igengrnndad och nu känd under namn
af Tranberga mosse. Den innehåller ett rikt
förråd af bränntorf, som är en skatt för denna
skoglösa ort, men hvars värde Widegren beklagar alt
folket då (1818) ännu icke allmänt, förstod.
Kyrkan har en vacker belägenhet och är byggd 1812.
Altartaflan är af Hörberg, men som deri endast
kopierat en af Ehrenstrahl. Som bon ansågs för
liten för kyrkan, tillökades hon 1818 af målaren
Kock från Wadstena. I kyrkan hänger äfven en
annan lada, som fordom skall ha varit altartafla
i Linköpings hospitalskyrka, och är en skänk af
ingeniören Leffler. — I socknen finnas flera
ättekullar och bautastenar samt en källa, som kallas
St Britas, man känner ej rätt af hvad skäl; dock
vill en tradition veta, att då den heliga frun en
gång, under sina vandringar mellan Ulfåsa och
Wadstena här hvilat sig, bnr en källa med godt
vatten uppsprungit på stället. Man har emellertid
1815 straxt der bredvid träffat en annan med lika
godt vatten, men starkare åder. — Vid Sjokum/a
ruslhåll bar fordom varit ett öfvergifvet kapell,
der häradsting hållits. — Stenby är Johan
Messenii födelseort. Adr. Wadstena.
Stenby, Ömru. ett konsist, pastorat af 3 kl. i
Linköpings län och stift, Östkinds bärnd och
Wik-bolands kontrakt, 1 • mil från Norrköping vid
Bråviken, hestår af 70 hemman, uppskattade till
240,959 R:dr, med en folkmängd af 1,070
personer och en areal af 8,794 tunnl., hvaraf 130
äro sjöar och kärr. Marken är ojemn, men
stenbunden; tvenne åar, Bjerkhusa- och Tuna-àn
ge-nomflvta socknen. Kyrkan är ganska gammal,
uppmurad af grof gråsten, men tillbyggdes 1684 af
friherre Kurk. Altartaflan skall vara ett byte,
taget i Elbingen i Preussen. Arkiater Benjamin
Hunter bar här stiftat den efter honom benämnda
skolan (se: Hunter). Inom socknen ligga Bolenberfi
säteri (se detta ord), Näs, I J mtl. frälse-säteri
med underliggande Gredby, 1 j. hemman, har tu
icke obetydlig stenhosbyggnad och en vacker
trädgård. Ollonö frälse-säteri, 4j hemman, bade
fordom en prydlig äbyggnad, som är aftecknad i
Dalbergs Suecia; men den uppbrändes 1719 af
Ryssarne, och bar sedan ej blifvit återställd i sitt
fordna skick. Näs var dervid lyckligare och räddad»
genom ett blindt allarm. Adr. Norrköping.
Stenby skans på Tosterö i Strengnäs socken i
Södermanland, har fordom varit en fast borg,
anlagd på ett berg vid Mälaren lill försvar för
farvattnet, på den lid Esterne härjade, innan
Stockholm blef anlngdt. Denna skans var öfvervuxen
med tät skog, och nästan förgäten, intill dess
biskop Serenius lät afrödja skogen. Den kallas
Stenby skans efter Stenby gård, som nu tillbör
BergJ-hammar, men som 1325 såldes af riksrådet iNiclis
Ambjörnsson åt domprosten i Strengnäs för 500 mark.
Stenbyssor voro en art gamla vapen, som
användes att skjuta slenlod, som brukade vara från
half-femte till tio tums diameter. Det fanns
isynnerhet tolf stora stenbyssor för lod af den
sistnämnda, ansenligaste storleken. Dessa tolf voro
gjutne i konung Gustaf I:s lid, men jemte dem
hade man äfven tvenne ännu större, kända under
namn af Dyfoel och Dyfvels moder.
Steiieby moderförsamling med annexen Erlemark,
Ödsköld, Tisselskog och Bäcke, ett konsist,
pastorat af 2 kl. i Elfsborgs län, Carlstads stift,
Wedbo härad och Norra Dals kontrakt, 4 mil från
Åmål, består af 27* hemman, uppskattade till
282,300 R:dr, med en folkmängd af 2,091
personer och en areal af 20,620 tunnl., hvaraf 4,500
äro sjöar och kärr. Inom socknen ligger
Riltini’-/ors bruk (se delta ord) vid sjön Lelången*
utlopp, som har sin egen kyrka, hvarvid en
predikant underhålles af bruket. Detta räknar ensamt
en folkmängd af 475 personer. Det ödelades af
en eldsvåda natten till d. 8 Okt. 1785, men
återställdes snart. — Nära Sleneby kyrka
framspringer ur berget en klar källa, kallad KlocMeriji
källa. I nämnda berg synes aftryckt fignren a*
en jälle. Adr. Åmål.
Stenelieri. Se: Svartehorg.
Stenen i <Ärfiii;in »al. F.n gammal sägen har
varit, alt en gång, när den helige Stefan,
Ilel-singlands apostel, ridit öfver till Jemtland, skall
han der, längst upp emot fjällen och nära
sen till Norrige, kommit till en herrlig grön dal,
hvarest ban låtit uppresa en ansenlig runsten, med
följande profetiska inskrift:
När Svenske anamma Ryska seder,
Ocb landet mister sin gamla beder:
Än står Stenen i Grönan Dal.
När kyrkor varda fångahus,
Gudstjensten mister sitt fägna ljus:
Än står Stenen i Grönan Dal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
