Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stenestad.
Sten Tors.
681
När skalkar och bofvar (rifvas,
Ocb ärlige män fördrifvas:
Än står Stenen i Grönan Dal.
När presler varda bönder,
Ocb bönder blifva vidunder:
Då ligger Stenen kull i Grönan Dal.
På hvilken grund denna ganska gamla sägen
möjligen kan hvila, och när den först uppkommit, bar
aldrig blifvit lillförlitligen utredt. Hvar sjelfva
Stenen i Grönan Dal står och huru den kan vara
beskaffad är ej heller kändt, emedan ingen ännu
lyckats påträffa den, ehuru flera gjort sig besvär
att uti den uppgifna trakten leta kring de
vidsträckta obygderna efter densamma. Efter all
sannolikhet har den aldrig funnits till i
verkligbeten.
Stenestad, annex till Kågeröds moderförsamling i
Christianstads län. Stenestads socken ligger dock
i Södra Åsbo härad, 3 | mil från Helsingborg, och
beslår af 7 |- hemman, uppskattade till 63,700 R:dr
med en folkmängd af G15 personer orh en areal
af 6,295 tunnl., hvaraf endast 8 äro oländig mark.
Åkerjorden är medelmåttig, men ängen bättre och
här linnes tillräcklig löfskog. Vid Kto[vamulta, en
kronoqvarn, ligga de s. k. klå/va hallar, hvarest
röfvare skola ha bott i en kula, som ännu finnes
i behåll, och bar en trång ingång. Däcken, som
drifver qvarnen, gör ett högt fall. I denna bäck
finnas foreller. 1 socknen ligger Draysholms
be-rustade säteri, l| hemman. Stället var fordom
befäst och spår efter grafvar och vallar finnas
ännu. Ilär är en vacker trädgård, en ruddain och
en qvarn. — K\ rkan var fordom en offerkyrka,
som det kringboende folket på vissa tider besökte
ined gåfvor; men detta bar nu mera alldeles
npp-bört. Adr. Landskrona.
Stenfalken (Palco Lilbofalco) är en mindre
falkart; håller ofta ej mer an 11 tum i längd. Är
ofvantill blågrå med svarta streck; bröst och
mage äro rostgula, och näbben bornhlä ined svart
spets, benen böggula. Är den minsta bland de
Skandinaviska falkarterna och uppehåller sig om
sommaren i de bergiga trakterna af norra
Skandinavien, men utflyttar om bösten mot södern och
åtföljer då de smärre utvandrande foglarne, såsom
snösparfvar och finkar, för att af dem hemta sin
näring, llar ock blifvit inöfvad till jagt på
smärre foglar.
Steulelt, Ueorg, son af borgaren Lorenz
Stenfelt i Malmö, föddes d. 9 Maj 1683. Bier 1706
volontär och 1707 korporal vid lifgardet. Deltog
derpå i slaget vid llolofzin 1708 och vid Pultava
1709, der ban blef fången, men friköpte sig sjelf
följande året, då ban befordrades till furir och
fältväbel. Utnämndes 1712 till löjtnant vid vestra
Skånska infanteri-regementet till fot, vid hvilket
han tillika i tre år förrättade
regementskvartermästare-tjensten. Utnämnd 1718 till kapten,
bevistade ban i sådan egenskap åtskilliga Irälfningar
med de Danska på Norska gränsen, deltog i
Fredrikshalls belägring samt i 1719 års fälttåg i
Bohuslän. Adlades sistnämnda år med bibehållande
af sitt förra namn. Tog afsked 1722. Hans
dödsår är ej kändt.
Stenflydit, Jolian. före sitt adlande kallad
Se-uersten, född i Östergötbland, blef 1691
volontär vid kejserliga arméen i Ungern. Afskedad 1697
derifrån, ingick han 1701 såsom volontär i
Svenska arméen. Befordrades 1702 till korporal och
1705 till adjutant vid Östgötba kavalleri, samt
bivistade under tiden alla de fältslag och
frätningar, hvari detta regemente deltog. Sistnämnda år
råkade han uti en duell, som bade den följd att
ban öfvergick till Ungern, hvarest ban genast
utnämndes till ryttmästare vid furst Ragotzskis
trupper, och med beröm utförde flera krigsföretag.
Omsider kom ban tillsammans med general Smilinski.
Tågade med bonom genom en del af Polen och
Preussen, nedergjorde några smärre Ryska och
Sachsiska truppafdelningar, och uppbrände 3 mil
ifrån Thorn 150 vagnar med Ryska munderingar.
Med elt temligen ansenligt samladt byte ankom
ban sedan till Pommern, och upprättade der ett
frikompani dragoner, hvilket ban sjelf anförde.
År 17 12 blef ban befalld att med delta sitt
kompani draga ut, för att uppbringa fångar, hvilket
uppdrag han med sådan lycka utförde, att ban i
bela Sachsiska kavalleriets åsyn tillfångatog en
Dansk brigad-major med 20 grenadierer.
Bevistade derpå slaget vid Gadebusch med den tappeihet,
att ban derföre, 1713, utnämndes till
öfverstlöjtnant för sitt värfvade frikompani, hvilket ban nu
af egna medel hade förstärkt till 140 man. År
1714 blef ban öfverstlöjtnant vid det Niesterska
dragonregementet, och deltog derpå 1715 i
striderna vid Stralsunds belägring med sådan
tapper-bet, att ban samma år blef öfverste för nämnda
dragonregemente. Efter Stralsunds öfvergång,
hvarvid ban blef fången, men snart åter ulvexlad mot
en Sachsisk öfverste, sökte ban öfvertala
Polackarne till ott tappert motstånd mot konung
August och Snchsarne. Sjelf anförde han
stormningen af Slorcknäs och intog denna ort. Sedan
eröfrade ban Posen och tog till fånga Sachsiska
general-löjtnanten Zcidlitz, som med 700 man
försvarade denna stad. Jagade derpå Sachsiske
general-löjtnanten Bosen med 5 fanor Polackar
och 60 dragoner öfver Weichseln tillika med 3,000
Sachsare, och fick derigenom Thorn och bela
Polska Preussen till sin disposition. Adlades härefter
1716. Deltog sedan i 1718 års fälttåg mot
Norrige. Afskedad 1719, blef ban någon tid
derefter general-major i Ilolsleinsk tjenst. År 1733
utnämndes ban till konung Stanislai general och
den konfedererade Polska republikeus
general-löjtnant öfver alla på Tysk fot organiserade Irupper,
samt fick tillika af republiken fullständig
indigenats-rält, hvilket för honom, såsom lutheran, ansågs
för en särdeles utmärkelse. Derefter blef han
general-löjtnant i Frankrike med 5,000 livrés årlig
pension, och slutligen öfver-kommendant i
Hamburg, ifrån hvilken befattning ban 1742 erhöll
afsked. Nämndes 1748 till R. af S. O. Hans
dödsår finnes icke antecknadt.
Sten rors jernbruk i Tingsås socken i Kronobergs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
