Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
686
IleaijO.
ileomn.
dingen Mårten Reutercrantz’ enka, Wendela
Hammarsköld. Köptes är 1818 af bergsrådet Groen,
som hetydligen förskönade det, och utvidgade
parken och trädgarden. Man skall bar fordom ba
hört näktergalar.
Stemijft sillen i F.ftra sorken i Halland vid
hafsstranden har ett godt tegelbruk och en ansenlig
torfmosse. Vid Fogetbotmen, nära derintill, ar en
hamn för 7 fot djupgående fartyg. Stensjö var
fordiim en konungens skeppsgård, hvarest en del
af Danska örlogsfloltan var stationerad. Dess
förste kände ägare var Danska riksrådet Arvid
Oxenstjerna, som lefde i medlet af 1500-talet, och
hade patronatsrätt till församlingen. Egendomen
bar sedan varit anslagen åt general-guvernörerne
i Halland; men dä sädana upphörde att finnas,
kom den till familjen König. Slutligen skingrades
godset, sätesgården förföll, trädgårdarna
förvandlades till åkrar, de stora åbyggnaderna nedrefvos
och skogarna uthöggos. Bexell berättar, att 1818
voro åkrarna och ängarna väl skötta och fördelta
mellan två bönder samt en afskedad länsman,
hvilka hvardera hade sina åbyggnader, den ene
bondens af tegel.
StenajO säteri i F.ftra socken i Halland. Se: F/tra.
Kteiislirafvel, Enligt Laestadius begagnas detta
ord af Lapparna såsom ett poetiskt uttryck för
att dermed beteckna deras gömda eller skrinlagda
egendom.
Stenwa|vUttan (Saxicola Ocnantbe), hörer till
gång-foglarne, som är en underordning af sparlfoglarna;
den har grå rygg, pannan, öfvergumpen och ett
streck öfver ögonen hvita, saint stjerten hvit med
svart spets; dock äro deras färger något olika
på olika årstider, äfvensom honans olik hannens.
De rugga och fälla bräm en gång om året.
Slen-sqvättan förekommer på bela Skandinaviska
halfön i steniga och för skog blottade trakter, såsom
på klippor, stenhögar o. s. v. Ar Hytt fogel, samt
lefver af insekter och flugor.
Steniiaou, Henrik, 1502 fogde pä Tavastehus
och ären 1507—1518 lagman i norra Finland,
blef, tillika med Tönnes Eriksson Tott, Hemming
Gadd och flera andra, halshuggen på Aho slott
1522, då junker Thomas der lät verkställa konung
Christian II:» grymma befallning att mörda alla
misstänkte Svenskar ban kunde öfverkomma, så
väl af adel som ofrälse män. Henrik Stensson
förde ett rensbufvud i sitt vapen; med bonom
utgick bans ätt.
Stenat» jernbruk i Fellingsbro socken i Örebro
län 2 i mil från Arhoga, tillhörde af älder kronan,
men bar vid medlet af 1700-talet kommit i
enskilde ägares bänder. Anläggningstiden lärer vara
omkring år 1500. I Jernkontorets "Stämpelbok"
uppgifves, att vid bruket vid en härd smidas 200
skepp:d, och alt det äges af Lorentzsons
slerbhus-delägare och J. F. Kraus; men förhållandet är, att
bruket har 400 skepp:d smidesrätt och att det
äges af de ofvannämnda till ena hälften, samt till
den andra af brukspatronen J. Rosenblad, hvilken
dock drifver Stensta smide vid Grönbo bruk i
samma socken. Den hälft, som innehafves af
Lorentzsons sterhhusdelägare och J. F. Kraus’ hustru,
utgör för närvarande det Billingska fideikommisset,
hvilket 1796, till följd af kongl, resolution,
flyttades bit ifrån dess ursprungliga bestämmelse, som
var en vida betydligare fast egendom i Stockholm.
Brukets afsättningsort är Stockholm;
hammerskat-ten 2 skepp:d, bruksstämpeln elt VV med krona
öfver. Tackjernet köpes.
Stenat», en egendom om 4 mtl. i Carls kyrkas
socken i Upland, tillhörde i medeltiden en då
ganska bekant adlig att , kallad Slenstada- och
Lisa-slägten. Riksrådet Stefan Ulfsson d. ä. skref sig
1357 och 1371 till Stensta. I rådslängden
upptages likväl icke något riksråd med detta namn,
utan erkebiskop Henrik Carlsson är den ende, som
der nämnes af denna ätt. Egendomen kom sedan
till Oxenstjernska slägten och öfvergick derifrån
genom giften till den Bjelkiska.
Stenatorpa moderförsamling med annexen
Kyrko-torn och Drunnhem, ett konsist, pastorat af 2 kl.
i Skaraborgs län, Skara stift, Gudhems härad och
ßillings kontrakt, mil från Sköfde, består af
16 y hemman, uppskattade till 56,202 R:dr, med
en folkmängd af 362 personer och en areal af
2,523 tunnl., hvaraf endast 5 äro kärr eller
oländig mark. Jordmånen består i dalarna af
svartmylla, men på höjderna af örjord och
söndersmulad skitler. En å genomflyter församlingen,
kommande från Simsjön på Billingen. Annexens
kyrkor raserades 1817, emedan de voro alldeles
förfallna, och Stenslorps kyrka nybyggdes så stor, att
den kunde rymma bela pastoratets folkmängd. Hon
invigdes d. 19 Sept. 1819. I socknen ligger
säteriet Stämmestorp 1 mtl., men som bebos af
bönder och i intet hänseende skiljer sig från vanliga
bondhemman. Några ålderdomslemningar träffas
här såsom domaresäten och ättehögar, bland andra
den s. k. Sirsa-kulten, från hvars topp man kan
räkna 17 kyrkor och som förmodligen icke är
gjord endast af menniskohänder. Enligt Afzelius
skall konung Sisar derunder vara begrafven, lian
bade bott på borgen Kinnagård, nära Kinnekulle
och angreps af Norske konungen Wikar, som
kom öfver Wenern, biträdd af Starkotber. Sisar
mötte dem, men blef sårad i fotleden och måste
förklara sig öfvervunnen. Adr. Sköfde.
Stenalugor. Se: Jättestugor.
Stenum, ett af annexen till Wings
moderförsamling i Skaraborgs län, mil från Skara, hestår
af 15? hemman, uppskattade till 68,441 R:dr,
med en folkmängd af 448 personer och en areal
af 6,225 tunnl., hvaraf 1,427 äro sjöar och kärr.
Socknen lärer förnt ha varit prebeude under Skara
och Skärf moderförsamling till pastoratet, men
hvilket sedan ändrades. Dock var Stenums kyrka
i högre anseende än de båda andra, emedan Carl
XI, då ban var på Höjentorp 16S5, förordnade
att gudstjenst dädanefter skulle hållas i Stenum
alla beigedagar, men i Wing och Skärf hvarannan.
Kyrkans ålder är obekant. Inom socknen ligga
Westomten och Östomten, 2 mtl. säteri, och
Tub-betorp, en sätesgård om 2 hemman, väl belägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
