Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stjernstolpe»
Stjernsund.
709
der på dagen undfägnas af värden, gåfvo de med
höga’skri tillkänna sin närvaro, i händelse han
Dågon gång försummade den vanliga timman. Vid
hans afflyttning från denna landtliga bostad var
ett af bans största bekymmer, buro det under den
påföljande vintern skulle gå med hans sparfvar
och hämplingar, och ban kunde icke afbälla sig,
vid den stränga årstidens annalkande, att tidt och
ofta besöka Carlbergsalléen, för alt fortsätta sin
matbållningsanstalt till de öfvergifna kräkens
förmån. Delta gaf anledning till en rolig händelse.
Bland de läckerbeter, som den ömsinte
fogelvän-nen ville uppduka för sina skyddlingar, räknade
han äfven rönnbär. Vid Observotoriebacken hade
ban upptäckt åtskilliga träd, som pryddes af
denna frukt, och ban begaf sig stundom dit nattetid,
för att ostörd göra en liten skörd till följande
dagens utdelning. Denna lika ovanliga som
oskyldiga fruklstöld lyckades några gånger; men en
vacker natt hade elt par brandvakter upptäckt hans
gymnastiska öfningar i träden, och som de icke
kunde undgå att anse slikt såsom ett slags ohägn,
afpassade de ögonblicket, då ban nedsteg från sin
luftiga böjd, med rönnbärsknytet underarmen, för
alt bemäktiga sig den misstänkta personen och
föra bonom i häkte. Alla hans föreställningar
voro fruktlösa och endast med yttersta möda kunde
ban förmå brandvakterne, att följa sig till det
närbelägna observatoriehuset, der han inför
astronomie observatorn rättfärdigade sig, och genom
dennes bemedling ändtligen åter försaltes på fri
fot. Denna händelse, i förening med några andra
af ungefär enahanda beskaSenhet, lärer grundlagt
den antipati han hyste och ofta yttrade emot
brandvakter, hvartill ban föregaf orsaken vara,
att "de sjöngo så illa och ej läto folk gå i fred
om nätterna." — Starkt byggd, åtnjöt ban alltid
en god helsa, med undantag af en röjmatisk verk,
som infann sig några dagar före bans död; men,
sittande vid sitt hord, träffades han d. 16 Sept.
1831 af elt slaganfall, som genast gjorde honom
mållös och följande dagen på morgonen ändade
hans lif. Sörjande vänner, Byström, Westin,
Södermark, Beskow, Dahlgren, täflade, enhvar med
sina särskilda talanger, att för efterverlden
framställa bilden och qvarhålla minnet af den
hädangångne, älsklige sångaren. Stjernstolpe tillhörde
aldrig något lärdt eller vittert samfund; ej heller
traktade ban någonsin efter en sådan utmärkelse,
emedan ban ansåg alla dylika inrättningar mera
skadliga, än gagneliga för odlingen. Likaledes
pröfvades ban aldrig "värdig" att hugnas med
nordstjernan, de Svenska vittra och lärda
snillenas officiella utmärkelsetecken, hvilket pryder så
många bundra andra snillemäns bröst. lians
äregirighet tillfredsställdes genom utnämningen till
ordensskald i sällskapet Par Bricol, en värdighet,
hvilken endast Bellman och Kexell före bonom
innehaft. Bland hans skrifter märkas:
Öfversättningar: Den fyratioåriya Frun; Jagarflickan; De
fyra Spaniorerna; Herr Thomas; Don Quixote;
Dlu-mauers Æneis; Oberon; Pervonte; Hvad som mest
behayar Damerna; Den guldlockiga Prinsessan; Den
bortlofvade Hårlocken; Kärlekens Ordbok;
Menniskans olika åldrar; Gamla sagor pä vers; Arndt»
resa i Sverige; Om jordytans revolutioner af
Cuvier; Verlden i sill ursprung af ßallensledt; m. fi.
Originalarbeten: Wilhelm, komisk roman;
Trotlhand-skarna saml det bedragliga Oraklet; Pelegrimen och
Hexmaslaren, trollsaga; Lunkentus, dramatiserad
folksaga; Den oförnojda eller Fiskaren och hans
hustru, saga på vers; VUterhelsslycken, m. fl.
Stjernstrale, Julian, son af en borgare uti
Strengnäs, föddes 1607. Kallade sig först
Johan Kriksson och sedan Johannes Krici.
Sedan ban år 1638 i Dorpt utgifvit tvenne
dispu-tationer, de Tlieoria Solis och de Homine, blef ban
samma är der magister samt 1641 astronomie et
pbysices professor. Utnämndes 1650 till assessor
i Dorpts hofrätt, men förordnades tillika att vara
extra ordinarie juris professor vid akademien.
Berömd för flit och grundlig lärdom, adlades bau
1652. Följande året fick ban, utom sina öfriga
befattningar, förordnande att vara häradshöfding
öfver Koporie län uti Ingermanland. Blef vid
samma lid ordinarie juris professor. Förordnades 1667
att tillika vara häradshöfding öfver Jamo och
Iwa-nogorods län, samt utnämndes sist 1675 till vice
president i Dorpts hofrätt, lian dog d. 22 Dec.
1686. lians son,
StjeriistrÄle, Magnus, var öfverst löjtnant och
kommendant på slottet lwanogorod är 1704, då
ban måste lemna det i Ryssarnes bänder, ined
tillstånd för garnisonen att afgå lill Reval och Riga.
Bivistade sedan anfallet på Petersburg 1708, då
ban blef blesserad, samt utnämndes derefter till
öfverste och kommendant på Wiborg. Blef der
tagen till fånga, dä fästningen genom kapitulation
öfverlemnades till Ryska arméen d. 10 Juni 1710.
Vistades under fångenskapen uti Puisgorod, till år
1721, dä ban fick hemkomma lill fäderneslandet
och utnämndes till general-major. Fick sedermera
Savolax regemente, hvarifrån ban lärer hafva
tagit afsked år 1735.
StjeruHumls bruk i Husby socken i Dalarna,
anlades år 1700 af Polhem samt dåvarande
häradshöfdingen, sedan presidenten och kommendören
Stjernkrona för manufakturering af 300 skepp:d
ämnesjern och 50 skepp:d stål. Kn eldsvåda
ödelade verket år 1737, hvarefter det först 20 år
senare blef fullkomligen iståndsatt. För
närvarande smidas der vid 3 bärdar 1,800 skepp:d
stång-jern, hvarföre betalas i bammarskatt 18 skepp:d.
Dessutom drifves här ståltillverkning, spiksmide,
ett plåtvalsverk och annan manufakturtillverkning.
Till bruket hörer en masugn, som 1787 flyttades
derifrån till Silfhytte-àn på gränsen af
Gestrikland. Afsältningsorler äro Stockholm och Gefle.
Ägare: Hr S. v. Stockenström. Bruksstämpeln är
ett kors och en pilspets, sittande i linie på en ring.
Vid bruket finnes en kyrka med en särskild
dervid anställd predikant.
Stjeruaunds säteri, ^ mil söder om Askersund
och i dess socken i Nerike, har en sällsynt
vacker belägenhet på en hög udde vid ett smalt sund
mellan Wettern och Alsen. Det beslår af 5 mtl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
