Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
710
Stjernnvärd.
Stjernnvärd.
med underliggande 16 £ frälse och J mtl.
skaltc-frälse. Grefve Johan Oxenstjerna uppbyggde här
först ett trädhus; men då egendomen, efter alt ha
gått igenom flere händer, slutligen år 1785 tillföll
brukspatronen Burenstam, nedref ban år 1798 den
gamla hufvudbyggnaden och lät, efter Sundvalls
ritning, här uppföra ett nytt 3-våningars stenhus
med koppartak, hvilket ger en praktfull anblick,
särdeles från Askersunds stad och sjösidan;
byggnaden blef först färdig 1808 och lärer, med de
dithörande mindre husen, ba kostat 100,000 R:dr
B:ko. Dit för en vacker, nära ’ mil lång, allé
från landsvägen, orh huset omgifves af en utmärkt
stor och väl underhållen trädgård med orangerien
Egendomen, som har en god och bördig jordmån,
köptes år 1823 från dåvarande ägaren,
Buren-stams måg, öfverste Hagelstam, af konung Carl
Johan, sorn, under sina resor i landet, stundom
vistades här. — Till godset hörde förut
l)ohna-fors bruk (se detta ord), men som skildes
derifrån vid arfskiftel eller brukspatron Burenstam.
StJernNviird. Hiiduir Hodder, född 1728,
skrifver sig till Åkerholm. Blef, efter studiers
inhemtande vid Lunds akademi, 1745 d. 20 Mars
volontär vid Bousquetska regementet; 1746
korporal vid Södra Skånska kavalleriet; 1747
lifdra-bant; 1750 kornett vid norra Skånska kavalleriet;
1753 löjtnant; 1757 stabsryttmästare och 1759
ryttmästare derstädes; 1760 riddare af kongl.
Svärds-orden; 1762 major i arméen med tur från
1753; 1768 secund-major vid berörde regemente;
1769 öfverstlöjtnant vid Bohusläns dragoner; 1771
transporterad till lika beställning vid södra
Skånska kavalleriet; 1772 öfverste, från hvilken
beställning han tog afsked 1774, samt benådades
för sina krigsförljenster med ackord och pension.
Bivi.stade bela Pommerska kriget och deltog med
tapperhet i alla der förekommande krigsrörelser,
såsom 1757, dä ban i Uttermark blef attackerad
af en fiendtlig trupp husarer orh jägare, hvilka
han dref på flykten och tog flera till fångar;
äfvensom han 1758 med 200 man fördref ett parti
Preussare, hvilka trängt sig öfver Pene-strömmen.
Han kommenderades derefter med 1,000 man till
den vid Preutzlau stående arméen, och bivistade
träffningen vid Locknits, samt 1759 träffningen
vid Giislrow, och blef samma år, under en
rekognoscering, vid Zaventin i Utterrnark , jemte en stor
del af sitt manskap illa blesserad, men hade icke
destomindre hedern att med sig återföra flera
fångar. Var stamfader för ätten, hvilken förut
hette Ahlberg. Adlades för sina krigsförljenster
år 1762 och kallades Adlerbjerta, hvilket dock i
enlighet med konung Adolf Fredriks önskan
förbyttes till Stjemsvärd, såsom minne derutaf, att
ban någon lid förut frälst drottning Lovisa Ulrikas
lif. Vid nedfärden till bron, som går öfver Laga
å vid Laholm, började nemligen hästarne för
drottningens vagn att skena, hvarvid kusken kastades
af kuskbocken. Stjemsvärd, som varseblef detta
från andra sidan af bron, hvarest ban var
uppställd till parad med sitt regemente, sprängde då
emot de skenande hästarne och dödade med svär-
det båda förlöparne, hvarigenom vagnen stadnades.
Introducerades på riddarhuset 1776. Erhöll år
1768 af Romerske Tyske kejsaren Joseph II
diplom såsom Romersk adelsman, under namn af von
Ahlberg. Gift 1762 med ryttmästaren Otto Thotls
till Skabersjö enka, fru Wendela Margretba Skytte,
dotter af majoren Håkan Skytte till Säfjuslröm
och friherrinnan Elsa Kruse till Verseau. Död d.
7 Juli 1793.
Stjernnvnrd, Cnrl (Jcnr;, son af föregående.
Född 1767, kornett vid södra Skånska kavalleriet
1 777, hvarefter undervisning inhemtades vid kongl,
kadettskolan i Carlskrona. Är 1786 löjtnant och
1790 ryttmästare vid berörda regemente.
Lemnade krigstjensten med majors r. b. o. v. 1791.
Deltog i Finska kriget som stabs-adjutant bos
general-löjtnanten friherre Armfelt, och blef för
affären vid Savitaipnl d. 4 Juni 1790, uli hvilken
ban sårades, utnämnd till riddare af Svärds-orden.
Efter sitt afskedstagande öfverlemnade sig
Stjemsvärd uteslutande åt landlmnnnayrket. I arf efter sin
fader emottog ban, 1 794, Engeltofta egendom i
Skåne, som då ansågs hafva ett värde af 40,000 R:dr
Rgs, och producerade 700 tunnor säd. S. insåg i
hvad linda och råhet det Svenska åkerbruket
hvilade, forskade efter idéen till ett förbättradt
system , och antog med förtjenstfull urskiljning att
modellen härtill borde utgå från England. S. lät
derföre, efter mogen öfverläggning och
sakkännedom, är 1803, genom en dess vän lörd Kellies
försorg, från Skottland införskrifva ett större
antal arbetare, tillhörande landtbrukets flesta
fordringar, hvilka utgjorde en koloni af 12 personer,
eller enligt lordens eget uttryck, "ett belt
ekonomiskt batteri." Med biträde af desse kolonister
upptände S. ett nytt ljus för Skånska åkerbruket.
Den gamla ofullständiga plogen, som i Skåne
varit brukad sedan Peder Oxes tid, eller i två och
ett halft sekel, ersattes genom den första
Engelska plog, som i Sverige blifvit införd, samt med
öfriga nyttiga åkerbruksredskap efler Engelska
modeller, hvilka blefvo förfärdigade vid en af S.
endast för detta ändamål anlagd fabrik af de
skicklige Skotlarne: mekanici David, Donallsson,
Robert Macbai, Alexander ßouthrow, samt smeden
David Pride. — De bär tillverkade redskapen blefvo
snart utspridde i Skåne, oftast såsom presenter af
S., för att hastigare uttränga de gamla
barbariska instrumenterna. Genom en kraftfull vilja, i
förening med ovanlig ihärdighet, åstadkom S. på
ganska ringa tid de inest storartade resultater af
ett förbättradt och förädladt äkerhrnkssätt.
Egendomen indelades efter Engelskt mönster i farmers,
som till större delen utarrenderades. Trenne af
dem eller bufvudfarmers bedrefvos efter det
rationella system, som i ett halft sekel derefter
bibehållit sig som modell för hvarje Svenskt åkerbruk.
Ibland S:s förtjenster soin patriot och
landtbrukare bör nämnas, att ban kraftigt medverkade till
jordens enskiftande; på sin egendom afskaffade det
obestämda bofverit, var den förste inom Sverige,
som i stort brukade jorden i en rationel
cirkulation, uti hvilken han införde odlingen af foderväx-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
