Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stjernsviird.
Stjert-And.
711
ter, potates, rofvor och morötter; bannlyste frän
bränvinsbränningen säd, och i stället dertill
uteslutande använde potates; med stor kostnad från
utlandet införskref förädlade racer af boskap, får och svin
samt var den andre i ordningen inom Sverige, som
anlade ett mejeri för ost och smörtillverkning efter
ntländskt mönster. Af den bok S. utgaf 1821,
kallad "Engeltofta förr och nu", bar blifvit
ådagalagdt, att egendomens afkastning nppdrefs af
honom ifrån 700 t:r säd till 7,000 t:r,
oberäknadt 10,000 t:r jordfrukter, hvilka dels användes
till utfodring dels till bränvinsbränning. Sällan
är det dock, som någon, hvilken på enahanda sätt
som S. uppfattar sitt lifs bestämmelse, deraf får
skörda några materiella frukter. Olyckor och
missgynnande konjunkturer nödgade bonom i sin ålders
böst att lemna skådeplatsen för sitt bela lifs
gagn-fulla verksamhet. Är 1817 förstördes genom
mordbrand, ej allenast bela ladugården vid Engeltofta,
nian äfven bela årets inbergade gröda och
foder-tillgång. Egendomens försäljning blef deraf en
följd. Den försåldes jemte inventarier år 1819 till
konung Carl XIV Joban för en summa af 450,000
R:dr B:ko, sedan den af ntsedda ombud blifvit
värderad till 600,000 R:dr Ii: k o utan inventarier.
Sljernsvärd bade under sin rastlösa ekonomiska
bana många och stora svårigheter att motUämpa,
stridiga och bristfälliga liushållsförfatlningar,
tidsandans stränga konservatism, orimliga och
tyget-lösa missbruk, penningebrist och olyckor, samt
slutligen sina likars begär att såsom
projektma-kare bedömma hvarje reformator. Men oaktadt
allt detta fullbordade S. sin plan, uppdiog för
efterkommande ett syslem i landthushållningen, som
om det efterföljdes, skulle lända såväl till allmänt
som enskildt gagn och nytta. S. blef dock, innan
ban slutade sin verksamma bana, vittne till den
största ohcka honom kunde vederfaras, att se den
egendom, der han offrat kärnan af sina krafter
och sitt väsende för ett ädelt och fosterländskt
ändamål, rubbad till sitt system, vanvårdad till sin
helhet o£h den höge ägaren beröfvad all väntad
afkastning genom en okunnig och hallstarrig
administratör. L)et missöde, som S. erfor genom
egendomens förintelse, blef ej för honom ensamt;
efterkommande erkänna nu allmänt med grämelse,
att de läto vilseföra sig af denna utgång och
af-stadnade uti att taga S. till efterdöme, till dess
den framåtskridande impulsen kom frän annat båll,
men hvilket orsakade för Skånes häfd och kultur
ett uppehåll af nära ett fjerdedels sekel. S. dog
1825 innan denna sanning blifvit uttalad och innan
efterkommande hunnit uppskatta hans förtjenster.
Ilen hvad samtiden bryter, det godtgör ofla
efterverlden. Så bar det åtminstone inträffat med
S. — Vid det 1849 i Skåne hållna första allmänna
landtbruksmötet, förklarades offentligen S. hafva
varit den, "som från förslå början beredt nya
banor, nya vägar för det Svenska åkerbruket,
hvarföre äfven Skåne i alla tider bos bonom stod i
så stora förbindelser." Gift med Anna Pettersson
och efterlemnade 7 barn, af hvilka för närvarande
endast lefva 2:ne söner och 2:ne döttrar.
StjernsvKrd, Guitar Mauritz. Son af
föregående. Kapteo vid södra Skånska
infanteri-regementet; riddare af Franska Heders-legionen och
kongl. Spanska Isabella Catholica-orden. Född
1800; kadett vid krigsakademien 1819;
underofficer vid Wendes artilleri-regemente 1822;
officer vid berörde regemente 1825. Tog afsked med
rättighet att i arméen qvarstå 1830, samt ingick
som under-löjtnant i Fransk krigstjenst. Deltog
med utmärkelse i Algieriska krigen åren 1832,
33, 34 och 35, hvarunder ban för ådagalagdt
välförhållande befordrades till löjtnant. Återgick
i Svensk tjenst 1836. Har gjort sig känd dels
som samlare, oidnare och utgifvare af hvad soin
tillhör vårt mililärförfatlningsväsende genom
följande tryckta arbeten: llandhok i
inlanteri-eierci-sen; d:o i Militär-Gymnastik och Bajonett-fäktning)
Samling af Gällande Författningar rörande Arméen,
dess Styrelse och Forvallmiig (elt arbete, hvaraf 15
delar äro utgifne och 13 ännu enligt plan återstå);
Utdrag af Krigslagarne for Manskapet samt Fot stag
till Instruktions- och Munderingsbok for Soldaten;
dels som militär-organisator, genom ett till rikets
ständer vid 1848 års riksdag ingifvet fullständigt
Förslag till för<mdrad organisation af Sveriges
landl-försvtir, afseende indelta truppernas reglering och
arméens sammansättning af en värfvad, ständigt
tjenstgörande stam, i förening med under 3:ne år
exerseradt beväringsmanskap. Ledamot och
sekreterare i deri för utarbetandet af 1848 års
infan-teri-exercis-reglemente nedsatta kommitté. Som
riksdagsman vid 1840, 44 och 48 årens
riksdagar, tillhörde S. den del af riddarhuset, som
ifrade för ett förändradt, på allmänna och samfäld|a
val, grundadt representationssätt.
Stjerusvnrd, |tudo|r llodder, yngre broder
till den sistnämnde. Född 1803; kadett vid
krigsakademien 1821; under-löjtnant vid Skånska
dra-gonerne 1830; afsked med ryttmästare-karakler
1843. Ägare genom gifte af Widlsköfde .säteri i
Skåne. Har gjort sig känd som skicklig
landtbrukare, sch har, genom de föredömen ban i denna
väg lemnat, mycket mera provinsen gått framåt.
Stjernvik. Med delta namn finnas 4 säterier, ett
1 Oppeby socken i Östergöthland, 3 l mtl.
heru-stadt säteri, bar förut betat Oppeby, och är
beläget vid sjön Åsunden; ett i Risinge sorken,
äfven i Östergöthland, 2 mil. frälse-säteri vid sjön
Grön, har förut hetat Baursjö eller ßorsjö och
hvartill Borsjö jernbruk hörer; ett i Frödinge
socken i Kalmar län, 1 mtl. frälse-säteri, och ett i
Täfvelsäs socken i Kronobergs län, bette förat
Täfcelsås, 2 mtl. säteri, som mycket förbättrades
af landshöfdingen, general-majoren Ilederstjerna.
Abyggnaden är vacker, ehuru af träd,
Stjert-And (Anas acuta). Denna Andart har
jemförelsevis längre och smalare bals än de flesta
dess samslägtingar, den är ock i allmänhet
smärtare, och skönt färgad. Fogelns längd är omkring
2 fot. Han uppehåller sig den varmare årstiden
i de nordliga delarne af vår halfö, såsom i
Lappmarkernas floder, sjöar och träsk. Endast under
flyttningstiden visar han sig i det sydligare Skan-
Del. III. 90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
