Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
728
Stockholms lUn.
Stockholms stadsvakta
ären tilltagit. På de flesta större egendomar bring
hufvudstaden är cirkulationsbruket infördt.
Afkastningen beräknas i vanliga år till nära 6:te kornet
af råg, korn, hafra och blandsäd, omkring ?:de
af hvete, omkring 5:te af ärter, och omkring
63-af potates, samt öfverstiger länets behof. Lin,
hampa och humle odlas i allmänhet obetydligt.
Boskapsskötseln är ej bögt drifven; kreaturen äro
små och utfodras ofta illa, emedan allmogen
söker att i Stockholm (à afyttra sä mycket foder
som möjligt. För en stor del af skärgårdshoarne
är fisket ett bufvudsakligt näringsfång och
strömmings- och sikfångsten är i detta afseende
betydligast. Allmogen i skärgårdssocknarna, från
Gräsön (Orskär) ända till Landsort, äger äfven i
sjöfarten en betydlig näringsgren, hvilken bedrifves
hufvudsakligen med fraktfart, dels till Stockholm
med bjelkar och bräder från Norrland samt med
ved, dels till bruken både norr och söderut.
Bergsrörelsen sysselsatte inom länet år 1842 1 masugn
och l’J härdar; men större delen af den malm,
som i länet brytes, tillgodogöres vid masugnar
och bruk utom länet, isynnerhet i Norrland samt
1 Kalmar och Nyköpings län. Fyra
häradsallmänningar finnas i länet, nemligen: Sollentuna,
Seminghundra, Erlinghundra och Långhundra.
Befolkningens beskaffenhet är för öfrigt sig mycket
olik; raskast, idogast och härdigast, äfvensom
snyggast, är skärgårdsbon och Mälaröbon, och ju
aflägsnare socknar från hufvudstaden man besöker
inom länet, desto allmännare sedlighet och mera
jemnt fördelad välmåga står öfverhufvud att finna.
En stor del af egendomarna närmare Stockholm
brukas med statdrängar i stället för jordtorpare,
och inkomsten af skjutsning mellan Stockholm och
de närbelägna gästgifvaregårdarna förleder en stor
del af allmogen att försumma sin landthushållning
och utköra kreaturen. Husslöjder och konstflit äro
bär i allmänhet icke anmärkningsvärda; dock
idkas af skärgårdsallmogen, särdeles i Wätö
socken, något skeppsbyggeri. Sex kattunstryckerier,
2 pappersbruk, 9 valkqvarnar, 370 mjölkvarnar,
94 sågar, 16 tegelbruk samt 30 lax- och ålfisken
finnas inom länet. På Gräsön idkas äfven
skäl-fångst, och i Riala socken finnes ett bolag för
sallpetertillverkning. — Länets 6 städer äro:
Öregrund, Östhammar, Norrtelge, Waxholm, Sigtuna
och Sodertelge. I länet märkes för öfrigt
köpingarna Grisselhamn och Dalarö, Fredrikshorg på
Wermdön invid Oxdjupet, samt i Roslagen de kongl,
slotten: Rosersberg, Drottningholm, Ulriksdal,
Carlberg och Haga. I Roslags-skären märkes dessutom:
Yxlan, med hamnen och tullstationen Furusund-,
Sandö, med hamnen Sandhamn, och inom
Södertörn hamnen Elfsnabben, belägen mellan Muskön
och Utön samt, ytterst i skären, Landsorls fyrbåk
pä ön Öjan. — Länet indelas i ecklesiastikt
afseende i 11 prosterier, bland hvilka 9, neml. Olands
och Frösåkers, Närdinghundra, Lyhundra,
Sjuhundra, Östra Roslags, Waxala, Seminghundra,
Vestra Roslags, Erlinghundra och Svartsjö tillhöra
erkestiftet, samt 2, neml. Södertörns och
Sodertelge, tillhöra Strengnäs stift. Dessa prosterier
innefatta tillsammans 66 pastorater, af hvilka 13
äro regala, 44 konsistoriell och 9 patronella. I
juridiskt hänseende är länet lydande under Svea
hofrätt, och innehåller 5 domsagor med 19
tingslag, hvilka äro följande, nemligen: I) Frösåker,
Wäddö och Häfverö, Bro och Wätö; 2)
Sjuhundra, Närdinghundra, Lybundra, Frötuna och
Länna; 3) Wernidö, Åkers, Danderyds, Färentuna och
Sollentuna; 4) Långhundra, Erlinghundra,
Seminghundra och Wallentuna; 5) Svartlösa, Solholms
och Öknebo. Den administrativa indelningen
utgöres af 7 fögderier, 13 bärader (jemte några
socknar af Håbo härad, för öfrigt 10 bärader iuom
Roslagen och 3 inom Södertörn), samt 6 skeppslag.
De sistnämnda äro: Wäddö och Bro, Danderyds,
Åkers, Frötuoa och Wermdö skeppslager.
Socknarnas antal är 118. I militäriskt hänseende är
länet indeladt i 844 rotar och 239 rustbåll. Inom
länet finnas 63£ hemman, kungsgårdar och
kungsladugårdar, 563 T’+ säterier, 92-f- beruslade säterier,
1,625 frälsehemman, 1,128 krooo-skatte, 52
militärboställen, 26^ civila boställen och tl4§J
ecklesiastika boställen. Allmänna bevillningen
åtgör 134,912, och bela statsbidraget 809,610 R:dr.
Inalles innehåller länet 4,040 mtl. på en areal af
1,555,104 tunnl., hvaraf 100,318 äro sjöar och
kärr.
Stockholms stadsvakt, hvilken 1835
omorganiserades, under nainn af Stockholms städs militär—korps
och Stockholms städs militär-kompani, är en
gammal inrättning. Denna militär blef fordom och
redan i Gustaf l:s dagar kallad Gårdvarar, af
orden Gård, samt Var, Värda, och denna forntida
benämning ligger till grund för det sedermera
genom förvrängning uppkomna öknamnet "Hor/var.*
Uti Stockholms stads länkebok för år 1594 beter
det: "Den 1 Oktober blef tillsagdt, alt hvar och en
skulle villigt utgöra knektepenningar till dem, som
bevaka staden, till dess ett bättre satt kunde
påfinnas till stadens vakt och värd. Den 16
December samma år blef samtyckt, att staden skulle
bålla de 32 knektar, som höfvidsmannen Erik
Larsson bade på stadens vägnar antagit, och blefvo
dem bandfångne stadens varjor, 24 billebärdar,
men d. 23 Mars 1597 befalldes alt staden skulle
bålla 100 knektar till de förra som staden höll."
Af öfverståthållaren friherre Rosenhanes år 1663
utgifna relation otn stadens tillstånd, synes som
denna militär-korps sedan blifvit förminskad, ty
om stadens mililia yttrar ban sig, det vara
således bestäldt, "att staden årligen underhöll 70
soldater, hvilken militia en löjtnant förestod och
förde på vakten; men att staden någon tid , under
de mörkaste nätterna, underhållit 20 kronans
ryttare att bevara säkerheten." Förmodligen till
fyllnad i stadsvaktens ringa antal inrättades d. 19
Nov. 1669 de s. k. Archerer, eller en beriden
nattvakt, ntgörande 36 man med nödigt befäl,
som det ålåg att förekomma oljud och oskick
nattetid på gatorna; men redan d. 1 Dec. samma
år upplöstes denna korps, och förenades med
stadsvakten till fot, emedan det blifvit utrönt, att
ar-cbererna icke kunde göra den nytta man påräknat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
