Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
732
llorili
Storliar.
krig hans ryktbare son, Knut den Store, der sedan
förde, deltogo talrika skaror frän Sverige äfven
nti fejderna. Sedermera blef Sveriges krigiska
beröring med England mera sällsynt, ehuru en
fredlig handelsförbindelse mellan dessa länder alltid
ägt rum. Ända lill ar 1715 fortfor oafbrutet ett
fredligt förhållande emellan Storbritannien och
Sverige; men då lät konungen i England, Georg,
hvilken äfven var kurfurste af Hannover, och som
af Danmark köpt Bremen och Verden,
Svenskarnes tillbörigheter, förklara Sverige krig. Detta
slutades genom Stockholmska freden 1719. Är
IStO tvingades Sverige af Napoleon att förklara
Storbritannien krig; men 1812 slöts äter fred,
utan att några särdeles fiendlligheter emellan de
tvenne rikena under tiden ägt rutn.
Störd, i gamla Svenskan detsamma som mängd,
myckenhet.
Storeberit, 1 mtl. säteri, med underliggande 3*
mtl. i Tädene socken i Skaraborgs län. Gården
är sä gammal, att konung Stenkil tros hafva
vistats här, och ett af bans i Westergötbland
uppsatta skottmärken skall ba stält härslädes,
hvarom lilla rimkrönikan säger:
"Then bästa Skylta var jak tha
Skottmärcken än i Westergötbland sta,
Konungasten thet första är
Konungs lidstolpe thet andra, som tber ligger när.
Å Stordsberg thet tredje månde vara
Som the väl veta, tber fram pläga fara" m. m.
På 1300-talet tillhörde det en Algot Kromme,
som gaf kyrkoherden boställe, för hvilken
frikostighet han erhöll patronatsrätten öfver Tädene
församling. Denna rätt titi vallade sig M. G. De la
Gardie, då ban erhöll Leckö grefskap; men
Storebergs ägare återvann den 1799. Alanbyggnaden är
ett 2 våningars stenbus, hvarifrån man har en
förträfflig utsigt öfver Wenern och kringliggande nejd.
Här äro goda vattenqvarnar.
Storebro eller Sjuudeqvills stångjernsbruk i
Wimmerby socken af Kalmar län, vid stora
vägen mellan Linköping och Kalmar samt en mil
söder från Wimmerby, aolades 1728 af en friherre
Oxenstjerna och en Pauli på rustbållet Sjundeqvills
ägor vid Stångån. Det är i senare tider ombygdt,
har ett tvä våningars karaktershus af träd med
flygelbyggningar, större trädgård och en park.
Under egendomen lyda nära 6 mtl. frälse och
kronoskatte samt 1 mtl. säteri Qvafhult. Det
ägdes på 1770-talet af general Pechlin. På
säteriets ägor ligger en kulle, Gisseskatte, så bög, att
man derifrån vid klart väder kan öfverse 7
socknar och räkna lika många kyrkor, hvilket är
ovanligt i denna skogbeväxta trakt. Bruket bar 2
härdar, hvarvid smidas 900 skepp:d stångjern,
hvarför i hammarskatt erläggas 9 skepp:d. Bruket bar
eget tackjern. Här idkas äfven manufaktur- och
spiksmide. Afsätlningsorter äro Westervik och
Stockholm. Bruksstämpeln är St: B: Ägare:
as-sessoren Hr Clas Fries.
Storegarden. Af detta namn finnas 4 säterier i
Skaraborgs län. Det första, som äfven heter
Carlsberg, är J mtl. berustadt säteri i Foglås socken;
det andra 1 mtl. säteri i Otterstads socken,
hvarest synas lemningar af S:t Catharinas kapell; det
tredje 1 mtl. säteri i Flistads socken och det
fjerde 4 mtl. i Rackeby, var fordom en kungsgård,
med namnet Rackeby, och tillhörde Upsala öde.
Hertigarne Erik och Waldemar skänkte gården år
1304 till Gudhems kloster, och 40 år senare gaf
Magnus Smek Hr Algot Bengtsson fullmakt att här
installera nunnorna från Gudhem, som af
Cirste»-sienser-ordens abbot fått tillåtelse att bitflytta,
emedan de i Gudhem voro mycket besvärade lf
gästning och ledo brist på vedbrand. De lära
likväl icke länge qvarstannat bär, emedan af gamla
handlingar synes, att abedissan i Gudhem år J403
"för drottning Margarethas trägna bön skolJ
upplåtit llr Erik Erlandsson och bans fru Ingrid
klostrets gård Rackeby i deras lifstid med villkor,
att de i 8 år skulle deraf årligen till klostret
gifva 2 tunnor smör i landskvid och sedan framdels
3 tunnor smör hvarje år, så länge de lefde.’
Storflockar. Hvar och en af rikets mänga
mäktiga herrar var uti de oroliga tiderna pä
13(10-och 1400-talen här i Sverige nästan såsom en
liten konung, samt bade ett bof och en bop
krigsfolk till egen säkerhet. De flesta förde en
kostsam bofbållning och lefde i stort öfverdåd. At
gamla handlingar synes, att stundom en sodan
liten furste kunde hafva i sitt bröd fyra till fem
hofmästare och lika många kockar, samt en
skara ringare tjenare under dem, och dessutom 500
knektar och derutöfver. När två eller tre sådana
herrar förenade sig och foro genom landet med
allt sitt folk, så kallades sådant att fara med
"StorflockarDet var då den stackars allmogen
som skulle underhålla alla dessa hof, och som kor
till korta, när dylika ströfvade omkring i bygde;
Storforsen, ett af Piteå-elfvens fall, 9 mil från
gammelstaden. Elfven skall här störta sig i ett
enda perpendikulärt. fall från en 50 alnars böjd.
Hulphers erkänner likväl, att han sjelf icke sett
stället, och att ban anser det uppgifna alnlaltt
något för rundt beräknadt.
Storfors-verken, i Kroppa socken i Wermland,
bestå af norra och södra Storfors, Lillfors och
Hättelf i ofvannämnda socken, samt dessutom
Bjur-bäck och Äminnefors i Lungsunds socken (se:
Hjur-bäck). De 4 förstnämnda verken, hvaraf de flesta
äro gamla, och anlagda i början af 1600-talet,
ba tillsammans 8 härdar, hvarvid af eget tackjen
smidas 3,900 skepp:d stångjern, hvarför i
ban-marskatt erlägges 39 skepp:d. Här begagnas for
en del af tillverkningen
Lancasbire-smidesmetbo-den. Dessutom drifves bär en betydlig
ståltillverkning samt spik- och manufaktur-smide.
Af-sättningsorten är Götheborg. Verken hafva 4
särskilda stämplar, men dessutom en bistämpel
/.«»-cash. Ägare äro: llr grefve C. G. Löwenhjelm oci
modintressenter; disponent: Hr C. L. af Geyerstan-
Storliamiiiarsklint, en bergstopp, icke långt
ifrån Lima kyrka i Dalarna, af 1,721 fots höjd.
Storkars silfvermalms-skärpning i Elfdals socken
i Dalarna, vid Dalelfven, upptäcktes 1734, och
ett bolag bildade sig, stäldt pä 69 lotter för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
