Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
710
Strengnäs herredag.
Stricker.
egentliga förtjensten om en bügre läroanstalts, ott
gymnasii, stiftelse härstädes, tillhör Gustaf Adolf,
tom är I ti26 inrättade del nuvarande gymnasium,
hvartill han skänkte biskop Kogges stenhus, jemte
åtskilliga andra gårdar och tomter för lektorerne.
Drottning Christina gaf iorättningen år 1652 en
utvidgad löningsstat. För närvarande består det
af 7 lektorer, en i theologien, en i Grekiskan, en
i filosofien, en i vältaligheten och poesien, en i
historien, en i medicinen och naturhistorien samt
en i mathematiker Gymnasium bar ett icke
obetydligt bibliothek, hvaribland finnas flera dyrbara
bibelupplagor, samt en mynt- och en
fogelsam-ling, den förra isynnerhet riktad med
kyrkoherdens i Mariefred, llöckerts, donation af sill
myntkabinett, bestående af en mängd silfver- och
guldmynt, uppskattade till ett värde af minst 5,000
Rdr B:ko.
Strengnäs herredag år 1437 börjades
palmsöndagen, då inan först öfverenskom alt fortfara
nti föreningen, som blifvit gjord i Kalmar
näst-förflutna året, samt beslöt, alt riksdrotsen skulle
innehafva Nyköpings slott, och riksmarsken ensam
blifva befallande i Stockholm. Sedan dessa
huf-vodmål blifvit, afgjorda, skred man till andra
sakers afgörande måndagen och tisdagen efter
palmsöndagen, då ibland aunat fastställdes, att ingen
skattebonde skulle äga tillstånd köpa mera gods
än ban sjelf kunde bruka, att ingen frälsebonde
eller bonde-landtbo skulle förvärfva något
skattegods, utan genom arf, att de bönder och landtbor,
som under den förra tvedrägten rymt till
städerna, skulle antingen flytta tillbaka till de gårdar
de tillförene bebolt, eller ock taga tjenst på
landet, och icke längre tillåtas att lattjas i städerna,
samt att barn, som voro födda på landet af
böo-der eller landtbor, icke skulle skiljas från sina
föräldrar, utan deras goda vilja och samtycke. Den,
som ibjelsloge någon med vilja eller förakt,
skulle hvarken njuta kyrkofred eller klosterfred. Inga
hästar eller ätliga varor skulle få föras ifrån
Upland eller Södermanland, vid vite af 40 mark och
varans förlust. Slutligen förbjöds ock all enskild
fejd mellan undersåtarne, vid strä|f lill lif och
gods, ulan hvar och en skulle bruka lag och rätt
emot sin vederpart.
Strengnäs riksdag, hvarifrån Wasa-ätten
räknar sitt uppstigande på Sveriges tbron, öppnades
d. 6 Juni 1523 af den då nyss utvalde
erkebiskopen Knut med ett tal på Latin. Många af de
närvarande förstodo väl icke det långa och lärda
talet, men man fick dock veta, att det angick
nödvändigbeten af ett nytt konungaval, nu sedan
riket, genom Guds bjelp och den käcke Gustaf
Erikssons förtjenster, blifvit förlossadt ur fremmande
bojor. Alla ropade med en mun, alt de ingen
annan kunde välja till sin konung, än Gustaf
Eriksson, hvilken gjort sig så förtjent af kronan, lian,
som blifvit fäderneslandets befriare, kände bäst
dess tillstånd. Han bade dessutom sjelf försökt
både höghet och ringhet, armod och rikedom.
Gustaf Eriksson, hvilken härvid erinrade sig Carl VIII
Knutssons fordna missöden, och alla de vedervär-
digheler Sturarne likaledes fått utslå af
missoad-samme landsmän, som så lätt och bastigt förgätit
dessa ädle mäns inånga förtjenster, vägrade i
början att antaga den honom erbjudna
konungavar-digbeten. Han undanbad sig ständernas anbud i de
ömmaste ordalag, och försäkrade att ban med all
undersåtlig trohet skulle åtlyda hvilken af de
närvarande herrar, som de med sitt val ville bedra.
Dä uppsteg påfvens legat, Johannes Magnus, oih
förmanade folket alt förena sina böner med haas.
och ej dermed afstå, innan de bevekt llr Gustaf
Eriksson att åtaga sig konungabesväret. >>u
begynte alla bedja och tala hvar efter sitt satt pj
det bevekligasle, anhållande att Hr Gustaf ej aa
ville undandraga sig sitt folks förtroende,
aldes-stund han vore likasom af Gud sänd till Svea
rikes räddning. Många sökte äfven rned tårar och
knäfall beveka bonom. Dä ville Gustaf ej lan*re
neka, utan emottog deras anbud, förklarande doft,
att detta skedde mera af varkundsainbet öfver det
betryckta fäderneslandet, än af någon åtrå efter det
höga embetet. Alla svuro honom nu med
oppricÉ-ta bänder och högljudd röst trohet och lyd&aÅ.
Derpå afgaf ban sin konungaförsäkran, och
Raiderna utfärdade ett bref, hvaruti de
lillkännag-vo, att de ulvalt den oöfverviunerlige fursten ou
herren, Hr Gustaf Eriksson till Sveriges och
Göthes eude, rätte och nådige konung. Sedan
derefter Lyheckska sändebuden framlagt sina
fordringar för den bjelp de under frihetskriget lemnat
Sverige, och dessa, ehuru bögsl öfverdrifna, mast
bifallas, hvarigenom Hansestäderna bekoinmo
rättighet till en uteslutande handel på Sverige och
tullfrihet öfverallt, med förbud dessutom för alla
Svenskar att bandia utom Öresund, upplöstes äter.
efter några få dagar, denna märkvärdiga riksdag.
Streugsered, ett af annexen till Hösna
moderförsamling i Elfsborgs län, 2 | mil från
Ulricehamn, består, jemte det andra anoexet Gullerrd,
af 201 hemman, uppskattade till 70,900 Rdr.
Strengsered bar en folkmängd af 439 personer och
en areal af 12,335 tunnl., hvaraf 780 äro sjöar
och kärr. Kyrkan är af träd, reparerad 1824, o»
nu mera ljus och vacker. Biskop Falk förordoade
1554, att bon skulle förlägges till Gullered. Hoo
lärer äfven då ba blifvit nedrifven, men sedan äter
uppbyggd. Adr. Ulricehamn.
Stricker, Julian KristolTer, son af
komministern vid Storkyrkan Joban Stricker, föddes d
28 Jan. (726. Blef student i Upsala 1746 och
besökte sedan utländska lärosäteo, hvarunder b»
1750 promoverades till magister i Greifswald
Återkommen 1752, vigdes ban samma år till prest
och förordnades till adjunkt bos doktor Abr.
Pettersson. Blef 1755 e. o. hofpredikant saml
huspredikant hos riksrådet Bjelke. Utnämndes 1764
till ordinarie hofpredikant och pastor vid
lifdra-bant-korpsen, samt 1768 till kyrkoherde i
Carls-bamn och Asarum. Prost 1769 och tbeol. doklor
1772; ledamot af uppfostrings-sällskapet, af
sällskapet Pro Fide et Cbristianismo 1775;
häradsprost 1781. Dog d. 24 Febr. 1792. Doklor
Stricker, en för sin tid utmärkt predikant af Petter»-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
