Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strengnäs.
är isynnerhet praktfullt, och de hojor, ban bar
ander sin fångenskap, äro här upphängda. Flera
furstliga personer ha dessutom här sina
bvilosläl-len, såsom Gustaf l:s dotter SoGa, Johan III:s
dotter Isabella, pfaltzgrefven Joban Adolf d. a. och
Joban Adolf d. y. Äfven Sten Stures d. ä. ben
bit-fördes 1577. Biskop Rogges graf är nära
altaret, och hans tofflor visas som en forntida
säil-sambct. — Staden, soin fordom var i högt
anseende, saknar icke sin historiska betydelse. Ilär
ba hållits åtskilliga herredagar och riksdagar. Den
första man känner var år 1273, dä hertig
Magnus valdes till riksföreståndare, under dess broder
och konung Waldemars bortovaro, hvilken
uppgift likväl af andra bestrides. Vissare, ehuru icke
beller alldeles tillförlitligt, är, att Waldemar efler
sin återkomst lat bär sammankalla ett berremöte
1275 vid samtinget, för att besvära sig öfver
Magni förvaltning. År 1437 höllo rikets råd bär
ett sammanträde, för att öfverlägga om huru man
skulle möta konung Erik XIII, som väntades
tillbaka till riket. Vigtigast, och för Sveriges
framtid i högsta grad betydelsefull, var likväl den
riksdag, som bär hölls är 1523, då ständerna d. 6
Juni valde Gustaf Wasa till Sveriges konung. Vid
detta tillfälle predikade Olaus Petri för första
gängen emot de påfviske villfarelserna, och föredrog
den rena evangeliska läran enligt Luther. Under
hans regering höllos bär sedan tvenne riksdagar;
1529, dä Thure Jönssons och dess medskyldiges
sak undersöktes af en domstol, bestående af 29
ridders- och adelsmän, jemte fullmäktige från
borgare- och bondestånden, och då Westerås recess
bekräftades, samt 1547, dä ständerna gillade
konungens utkast till sitt testamente. — Stadens
äldsta privilegier äro af är 1336, utfärdade af
konung Magnus Smek. De stadfästades sedan af
Gustaf I och flere af hans efterträdare. Ilar funnos
dä tvenne borgmästare; men hvilkas antal
minskats till en, dä stadens handel och betydenhet
aftagit. Den bade 1839 en folkmängd af 1,150
personer, och dess uppskattningsvärde var 178,130
K:dr. Stadsjorden var 2,662 tunnl. och busen
eller tomternas antal 2 18. Den hör till 5:le
klassens städer och har på riksdagen N:o 31. I
lands-höfdinge-embetets årsberättelse för år 1844,
säges att "handel och handtverkerier äro ej
särdeles betydliga. — Desamma, jemte jordbruk och
inkomst af den studerande ungdomen, är
bufvud-näringarna. Mindre af böjelse för fylleri än af
lältja, i förening med stegrade anspråk på
understöd, är valståndet åtminstone icke i tilltagande."
På 1770-talet funnos här 60 handtverkare; men
för närvarande ej iner äu 24, hvaraf icke ens alla
anses hafva sin bergning, och 6 bandiande. — I
staden ba varit 2:ne kloster, 3 kapell och 2
gillen. Det första klostret var Benediktinernes och
det andra Dominikanernes; men några fullkomligt
tillförlitliga underrättelser om dessa klosters
uppkomst och öden äger man ej. Lika litet om det
Helgeandshus eller hospital staden ägt, eller om
dess kapell och gillen. Det enda man känner är
det som ofvan blifvit sagdt om S:t Eskils kapell,
Itrengnäs gymnasium» 739
der biskop Rogge år 1501 inrättade s. k.
Vårfru-tider, då 6 prester skulle alla dagar, utom
lördagar och söndagar, sjunga till jungfru Mariæ ära.
— Staden har undergått flera vådeldar,
isynnerhet d. 15 Juni 1535, då hon nästan helt och
hållet ödelades.
Strengnäs socken, tillika med Strengnäs stad, 1
reg. pastorat af I kl., ligger i Äkers härad, och
består af 36 J- hemman, uppskattade till 144,265
R:dr, med en folkmängd af 87 5 personer, och en
areal af 9,396 tunnl., hvaraf endast 20 äro sjöar
och kärr.
Strengnäs biskopsstirt är ett af de äldsta i
riket. Presterne ville gerna angifva martyren S:t
Eskil som dess förste biskop, men hvilket
Rbyze-lius icke anser troligt, ehuru ban förmodar att
denne varit kristendomens förste apostel i
Södermanland. Deremot anser ban Gerderus som den
förste biskopen, och alt ban ungefär i medlet af
1 100-talet kommit till embetet. Stiftet kallades
då O/vamkog, emedan det låg norr om Kolmärden.
Hans efterträdare, Vilhelmus, var den som
började bygga domkyrkan. Bland deras märkligaste
efterträdare förtjena nämnas Kol, Birger Jarls
kansler, Rogge, Jöns Beldenacke, Botvidus Sunonis,
den förste evangeliske biskopen i Strengnäs,
Paulinus Gothus, Emporagrius, Erik Benzelius och
o-rientalislen Tingstadius. Stiflet, som innebar
fjerde rummet bland Svenska biskopsstift, består af
landskaperna Södermanland och Nerike, eller bela
Nyköpings län, södra delen af Stockholms län
eller Södertörn, södra delen af Örebro län, 2
socknar af Westinanlands och en sockeu af
Östergöth-lands län. Arealen är 103 qv.-mil land och 8
qv.-mil sjö. Kontrakterua äro 15, fördelade i 102
pastorater eller 10 stads- och 152
landsförsamlingar med 8 kapell. Af dessa pastorater äro 16
regala, 60 konsistoriell, 17 patronella, 14
alternativt konsistoriell o< b patronella, samt 5
pre-beuden, deraf 2 till biskopen, 2 (ill gymnasii
lektorer och 1 till konrektor scholæ i Örebro.
Enlig| nu fällande klassifikation, upprättad vid
prest-inölet 1831, tillhöra 18 pastorater första, 54
andra och 30 Iredje klassen. Stiftet innefattar 6,009|
mtl., uppskattade till 30,789,069 R:dr och en
folkmängd af 218,194 personer. — Biskop Rogge
byggde biskopshuset, det nuvarande gymnasiibuset,
hvilket, efter tidens sed, var försedt med
skottgluggar och befästad!. Biskopen och kyrkan hade då
oerhörda inkomster, och antalet af de gods och
gårdar, som tillhörde dem, var mellan 5 och 600.
Dessa indrogos efter Weslerås recess, men Gustaf
I gaf biskoparne till boställe halfva Sundby,
hvartill hans son, Krik XIV, lade andra hälften. Det
nuvarande bi>kopshuset är bygdt af Johan Mathei,
och på Emporagrii förslag inköpt till domkyrkap.
Strengnäs gymnasium. Af ålder bar utan
tvifvel varit i Strengnäs, liksom i andra
biskopsstäder, ett Collegium Canonicorum och en skola
försedd med lärare; men del var Gustaf I, som bär
inrättade en verklig läroanstalt, lill hvars
underhäll ban anslog en del af den indragna
kyrko-tionden. Hertig Carl fortsatte hans verk; men
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
