Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stråle.
Slràvalla.
745
d. lö Maj gräft ända till femton fot under maren
och vallen. Stråle lofvade då, på konung
Christians uppmaning, att uppgifva fästningen, om ej
inom fjorton dagar Svenske konungen sändt
honom någon hjelp. Troligen ville ban på sådant
sätt förekomma fästningsverkens sprängning i
luften. Danskarne fortsatte dock skjutandet och
Svenskarne gjorde tvenne utfall, oaktadt de blifvit
botade med att, efter fästningens eröfring, till sista
man dödas, sä vida de ej höllo sig stilla. Den
17 och 18 Maj besköt konung Christian
fästningen från sina nyss förut uppförda batlerier. Då
sammanstörtade öfre delen af tornet, som, jemte
de derpå stående stycken och en del af den
sidan, hvilken vette mot Danska lägret, ramlade
ner i löpgrafven. Nu uppfordrade konung
Christian åter fästningen. Stråle begärde då två
timmars betänketid, efter hvilkas förlopp ban
lemnade det svar, alt man ville försvara sig i det
yttersta; nu gälde inga andra samtal än genom
kulor och krut; bär vore icke något Kalmar. Då
lät konung Christian beskjuta fästningen med ny
ifver och försökte taga benne med storm. Det
första anfallet, som skedde af de värfvade
Engelska trupperna, blef modigt afslaget af Svenskarne,
och fienden erkände sjelf att 200 Danskar dervid
stupade. Nu sårades den Svenske befälhafvaren af
en kanonkula, hvilket mycket nedstämde
besättningens mod. Konung Christian sände silt eget
lif-regemente och det fotfolk, hertig Georg af
Liine-burg anförde, att försöka en ny storm. Den
af-slogs äfven med tapperbet och besättningen tvang
de anfallande att afstå från vidare försök, medelst
nedkastande af beckkransar och andra brännbara
saker. Slutligen uppkom en eld, som angrep sjelfva
fästningstornet. Konung Christian måste nu draga
sig tillbaka, men sökte skjuta fästningen i brand
på andra ställen. På ny uppfordring, med bot
om en allmän massaker, i händelse af längre
dröjsmål, svarade den i låret svårt sårade Stråle, att
ban begärde betänketid öfver natten. Nu hade
200 Svenskar fallit eller voro svårt sårade.
Efter nitton dygns häftig belägring fann Stråle sig
då nödsakad att uppgifva fästningen, mot villkor,
att besättningen finge utgå med flygande fanor,
klingande spel och fulla vapen, samt att alla sjuka
och sårade skulle få qvarstanna tills de
återvunnit hälsan, hvarefter de fritt skulle få begifva sig
derifrån. Dessa villkor antogos, och Stråle
uttågade. I första missnöjet bärmed sattes Stråle af
sin konung i fängelse; men vid närmare besinnande
blef ban åter frigifven. Sedermera blef ban
likväl, 1619, stämd alt stå till svars, för det ban
oförsvarligen öfvergifvit Elfsborgs fästning, och
dömdes då att betala 4,000 R:dr, bvilka
konungen fördelade mellan Westerås och Upsala
domkyrkor. År 1614 utnämndes ban till den förste
vice president i Svea hofrätt, och 1617 användes
ban såsom rusttjenst-kommissarie i Småland.
Introducerades på Svenska riddarhuset, vid dettas
upprättande 1625, dä ätten genom lottning fick
N:o 87 bland ridders- och adelsmän.
Mtrale, Mila Wilhelm, son af kommerse-rådet
och riddarhns-kamereraren Carl Wilhelm Stråle och
Hedvig Ulrika Lundberg, föddes d. 16 Apr. 1787.
Blef 1803 auskultant i Svea hofrätt och 1804 e.
o. kanslist i justitie revisions-expeditionen; vidare
1806 kanslist vid berrar fullmäktiges i
riksgälds-kontoret expedition samt 1810 registrator och
arkivarie derstädes. Befordrades 1807 till kopist i
nedre justitierevisionen, 1809 till kanslist och
1810 till prolokolls-sekreterare derstädes.
För-ordnades 1814 att förestå ett
revisions-sekreterare-embete och utnämndes 1820 till
revisions-sekreterare. Förestod 1822 någon tid
justitie-kanslers-embetet, och utnämndes slutligen 1826 till
juslitie-råd, då ban erböll afsked från
riddarbus-kamere-rare-tjensten, hvilken ban best ridt sedan år 1815.
Blef 1825 B. af N. 0. och kamererare vid K. M.
orden , från hvilken befattning afsked erhölls vid
1826 års slut. Ar 1836 Kom. af N. O. och 1844
Kom. med stora korset. Med undantag af
riksdagen i Örebro 1810, bar ban deltagit i alla
riksdagar från år 1809. Var 1818 ledamot af
lagutskottet och 1823 i banko-utskottet. Dessutom
bar ban såsom ledamot sntfit uti flera särskilda
kommittéer.
Str&lhjelm, Arvid, son af kyrkoherden llaqvi-
nus Gallander i Småland, föddes 1665.
Salpeter-näringen i Sverige bar honom i betydlig mån att
tacka för sin utveckling och förkofran. Bedan
1682 blef ban anställd vid uppbörden af
salpeter-sjuderiverken uti Jönköpings och Kronobergs län,
och 1689 förordnades han till
salpetersjuderi-inspektor uti Kalmare län och på Öland. Flyttades
1690 till Skaraborgs med Wermlands, Dabls och
Bohusläns, der ban 1692 på Carl XI:s befallning
gjorde en ordentlig indelning, hvarefter sedan en
dylik indelning öfver bela riket blef fastställd och
inrättad. Utnämndes 1710 till vice
öfverinspektör öfver salpetersjuderiverken i bemälda
landska-per och 1720 till öfver-inspektor öfver
salpetersjuderiverken inom Westergötland, Småland,
Kalmare län och Öland. För sina stora förtjenster
om salpeternäringen adlades ban 1720, dä ban
skref sig till Eknabolm. Afled d. 5 Juli 1732.
StrulMuiis säteri i Åsbo socken i Östergötbland,
4 mtl. frälse med underliggande 1 \ mil. rå och
rör samt 18 torp, hette fordom llammarekulla
eller HermannakuHa och äfven iVøj, förmodeligen af
dess läge vid tvenne sammanlöpande åar. Dess
försle kände ägare voro Ragvald Tykesson, dess
måg, riddaren Sven Krumedicke, och dess son
Nils Ragvaldsson, hvilka från gården skänkte plats
till Åsbo kyrka. År 1596 tillföll egendomen
slägten Stråle, då den erhöll sitt nuvarande namn.
År 1781 köptes det af brukspatronen Buren, hvars
son ombyggde och förbättrade sätesgården, hvilken
bar en romantisk belägenhet. Till egendomen böra
mjölqvarn och säg.
etiravall» socken, annex till Wärü
moderförsamling i Halland, 2£ mil från Warberg vid hafvet,
beslår af 15,J hemman, uppskattade till 50,033
R:dr, med en folkmängd af 433 personer och en
areal af 3,865 tunnt., hvaraf 25 äro kärr eller
oländig mark. Jordmånen är till en stor del lera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
