Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
744
Strypsysteiuet.
Stråle.
medel, otan ansågo fastmer liflighet i handel och
rörelse såsom det förnämsta målet för
statshushållningen, samt trodde ett utvidgadt lånesystem
vara bästa medlet dertill. Till detta parti hörde
merändels personer af de största nataranlag och
insigter, driftige man, som önskade att liflighet
och välmåga skalle spridas öfverallt. Mösspartiet
deremot tänkte endast pà att snålt hushålla med
bankens medel, göra myntet mycket godt,
obe-kymradt om det menliga inflytande, som ett sådant
system i ett fattigt land skulle utöfva på alla
näringar, hvilka hufvudsakligen blifvit grundade på
lån och kredit. Således föreskrefvo mössorna, alt
rörelsekapitalet skulle minskas; banken indrifva alla
sina lån, som aflemnats mot 8 procent, hvaraf 4
afbetaltes på kapitalet och 4 erlades såsom ränta;
inga vidare lån skulle i sedlar beviljas hvarken
till enskilda eller till kronan, och alla möjliga
uppoffringar göras för att nedsätta kursen, hvilken
likväl, enligt hvad en senare erfarenhet visat, mera
gagnar de inhemska näringarna då den är något
hög än då den är låg. Derföre stadgades ock
att stora sjötullen, hammarskatten samt
tackjerns-och aluntionden skulle betalas i speciemynt, allt
till kursens och myntets uppbjelpande.
Manufakturkontoret, som betydligen bidragit till fabrikernas
förkofran, upphäfdes, och dess förvaltning
öfverflyttades pä kommerse-kollegium, emedan, som det
heter i 1766 års riksdagsbeslut, det varit
belastadt med en stor och onyttig stat, deraf enskilda
personer, men ej fabrikerna, båtnad tillflutit. År
1770 måste likväl kommerse-kollegium förökas
med en hel division och flere af gamla
manufak-tur-kontorets embetsmän deri intagas, emedan
kollegium, som det då bette, ej kunde behörigen
bestrida alla manufakturkontorets förrättningar,
hvilket bevisade att detsamma af misstag blifvit
upphäfdt. (Jti sin ytterlighet att förstöra allt hvad
hattarna bade inrättat, gingo mössorna lill och med
så långt, att Alströmerska inrättningarna vid
A-lingsås förlorade sina privilegier och de
planteringar af nyttiga fabriksväxter, som på städernas
jord med stora kostnader blifvit verkställda,
förstördes. Följden häraf blef fastighetsvärdenas fall
och med detsamma åkerbrukels tillhakagående,
näringarnas förqväfning, fabrikernas förstöring och
mycket elände. Ryssarne köpte på Stockholms
auktioner till vanpris de väfstolar, som kostat
Sve-Tige mycket penningar, och länge varit i en för
landet bögst nyttig verksamhet. De gingo i bela
skeppslaster till Petersburg, och med dem följde
ett stort antal skicklige fabrikanter. Sålunda blefvo
under mössornas tio-åriga välde frän 1702 till
1772, de fabriker förstörda, hvilka uti 42 år,
från 1720 till 1762, blifvit med all omsorg skötta.
Förgäfves framställde näringsidkarne vid
riksdagarna sin nöd, gifvande, för att beteckna sin
betryckta ställning, det nya husbållssystemet namn
af Strypsystemel. Ingen ändring skedde, ehuru
slutligen uti sjelfva 1770 års riksdagsbeslut
yttrades: att ständerna med oro funnit manufakturer
och bandaslöjder uti ett beklagligt aftagande
under de sistförflutna ären, i det att arbetarnes an-
tal dervid ansenligt minskats samt en stor mängd
väfstolar och de flesta spinnerier blifvit nedlagda.
Str& socken, ett af annexen lill Wadstena
stadsförsamling och belägen j. mil från staden, består
af 19 J hemman, uppskattade till 110,964 R:dr,
med en folkmängd af 755 personer och en areal
af 3,402 tunnl., hvaraf endast 15 äro kärr eller
oländig mark. Jordmånen är lera och dungjord.
Molna-dn flyter derigenom. Kyrkan är af buggen
kalksten; altaret är af bildhuggeri och föreställer
Christi korsfästelse. I socknen ligger Abi/tiinds
säteri (se detta ord) och Kalfvesta rusthåll, 2 i- mtl.
med en prydlig åbyggnad af sten och trädgård.
Adr. Wadstena.
Stråle. Denna gamla Svenska adliga ätt räknar
sina anor ända frän Ottwr IuifjnlilaaiiD af
Sibbendalen, som blef lagman i Wermland 1131
och begåfvades med brynja af Ragvald Knapböfde.
Dennes sonsons son, lloltlo Olofsson Stralile,
var 1260 Wermlands lagman och anses såsom
stamfader för de trenne ätterna Stråle, <«rip och
Gyllengrip. En OloT Strnle, hvilken förde
tre strålar eller piluddar i sitt vapen, lefde 1330.
En Anders Olofsson Stråle adlades af
konung Carl Knutsson 1477. Dennes ättling, An»
ders Svensson Stråle, adlades af konung
Johan III 1574, och skref sig herre till Eknabolm.
Han var ståthållare på Kronoberg och broder till
biskopen i Wexiö, Johannes SvenoDi. llans son,
Stråle, Olof Andersson, var 1599
befallningsman på Kronoberg och öfver dess län, samt 1601
ståthållare pä Dorpt, då ban detta sistnämnda år
skickades såsom Svenskt sändebud till Romerska
kejsaren. År 1608 sändes ban med en hop
krigsfångar, som Svenskarne tagit under Polska
kriget, till Pommern, för att der utvexla dem med
de Svenskar, som fallit i Polsk fångenskap. År
1610 skickades ban såsom legat till Frankrike, för
att förnya de gamla förbunden emellan delta rike
och Sverige, anhålla om fredsbemedling med
Polen samt utverka handelsfriheter för Svenska
flaggan, af hvilka uppdrag man finner det stora
förtroende Carl IX baft för bans duglighet. Vjd
hemkomsten anförtroddes honom ståthållarskapet på
Elfsborgs fästning, som var Sveriges nyckel emot
vester. Den 5 Maj 1612 började Danska
konungen Christian belägra denna fästning, och Stråle,
soin klagade öfver att densamma var illa försedd
samt att ban vore oförmögen att den försvara,
begärdo då att blifva entledigad från sin
befattning. Han bade blott 400 man att försvara denna
vigtiga ort, utan hopp om förstärkning.
Konungen skref genast sjelf till Stråle, lofvade honom
bekräftelse på alla bans förläningar och mycket
annat, om ban blott med yttersta makt ville
försvara den dyrbara platsen, till dess han kunde
hinna få undsättning. Nils Stjernsköld, som skalle
skynda till hjelp, drog sig dock åt annat ball,
för att hindra fiendens kringströfvande i landet,
påstående att ingon fara vore för Elfsborg.
Emellertid sprängde Danskarne d. 13 Maj en port
utanför fästningen och dermed eröfrades ett ntanverk.
För att lägga en mina under fästningen, bade man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
