Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
754
Stuart.
Student*exauien.
relen, Ingermanland och LiQand. Vid krigets
utbrott var ban i Reval, färdig att följa den
Finska bären till Riga; men fick befallning att infinna
sig i Sverige, der ban först ordnade
försvarsverken omkring Stockholm och sedan begaf sig lill
Skåne, för att åtfölja landstigningshären till
Seland. Nu utnämndes ban 1700 till general-major
och erhöll uppdrag att leda hela landstigningen.
Efter aftal med de fremmande amiralerne om
bruket af deras fartyg, reste ban till Landskrona för
att verkställa inskeppningen. Följande dagen
dit-koin konungen, som gillade alla bans anstalter och
nu gick man till segels. Under försöket att intaga
«tt fiendlligt batteri vid Humlebäck sårades ban af
ett skott i venstra låret, men fortfor icke desto
mindre att, sittande i sin slup, anvisa de ställen
på kusten, som de ankommande örlogsskeppen
skulle taga. Medan de lade sig för ankar, for
ban konungen till mötes och underrättade honom
om ställningen, lät sedan ro sig till båtarna och
visade befalhafvarne för de trupper, som skulle
föras i land, det ställe hvar och en skulle intaga
på stranden, allt under det att kulorna bveno
omkring dem ifrån fiendens kanoner. Vid sjelfva
landstigningen bars Stuart, soin ej kunde.gä, af
några båtsmän, och ordnade folket på stranden
efter uppgjord plan. Med flit bade ban utvalt elt
ställe, der, straxt invid den låga stranden, som
Svenskarne intogo, voro några höjder, på hvilka
fienden nödgades stå ett mål för kanonaden från
skeppen. Denna kundo således, öfver Svenskarnes
hufvuden, fortfara ända till dess att de gjort sig
till mästare af höjderna. Sedan allt lyckats,
befallte konungen Stuart alt fara ombord, för att låta
förbinda sig. Detta skedde dock icke förr än ban
för öfverstlöjtnant Zaders visat, huru Svenskarnes
förskansning skulle anläggas. Så snart
förskans-ningen var färdig, reste han för att sköta sitt
sår till Malmö, der han uppgjorde så väl plan
som anstalter till Köpenhamns belägring, hvilka
dock icke behöfdes, emedan freden oförmodadt
mellankom. Anordningen och verkställigheten af
den ärorika öfvergången öfver Diina 1701 var till
större delen Stuarts verk, eburu nnder Dalbergs
öfverinseende. Samma år lät ban vid Libau
uppbygga en skans, och indelade arméens
vinterqvarter i Kurland. Hans vacklande hälsa tillät honom
icke att åtfölja konungen längre, hvarföre ban
qvarstannade i Kurland, der ban 1702 förordnades
till guvernör. Under sin förvaltning derstädes,
som varade föga öfver året, bade Stuart ej blott
återställt ordning och lugn, utan äfven uppbjelpt
hushållning och handel, förbättrat kyrkoväsendet
och lagskipningen, inrättadt ett eget
garnisons-regemente och vunnit 21 segrar. Nu blef ban 1703
general-löjtnant och friherre, erböll rättighet att
tillsälta officerare vid de under bonom stående
trupper, och emottog, efter den nyss aflidne
Dahlberg, högsta styrelsen öfver fortifikationen. För
att förbättra sin hälsa, reste han till haden i
A-chen och Ems, men förgäfves. Efter ett års
vistelse i Bremen, återkom ban till Sverige, och dog
d. 6 Dec. 1705. Hans friberrliga ätt utslocknade
med sonen Carl Stuart, som afled i Batavia pà
1740-talet.
Stubbe och rOjfielriitts-hemuian kallas en art
af kronohemman. De besittas med ärftlig aborätt
och få lösas till skatte. Namnet kommer deraf att
de i gamla tider blifvit upptagna af stubben pà
kronans skogar.
Student-examen vid universiteterna fordras af
hvar och en studerande, som vill åtnjuta
akade-demisk medborgarerätt och aflägga någon af de
examina, som öppna inträde i rikets tjenst, eller
ock om han vill erhålla någon akademisk grad.
Studentexamen är således ett förberedande prof,
gemensamt för alla. Den aflägges gemenligen vid
ankomsten till universitetet; dock bänder
understundom att de studerande ynglingarne uppehålla
sig någon tid derstädes, för att bereda sig till
studentexamen, äfvensom de hvilka misslyckats i denna
examen, pläga qvarstanna för att bereda sig till
ny examen. Det finnes således en klass studerande,
som äro inskrifne vid universitetet, men utan att
hafva genomgått student-examen. Desse kallas
preliminarister och tillhöra de särskilda nationerna,
men utan åtnjutande af akademisk medborgarerält.
Så vida desse icke blifvit demitterade till
akademien ifrån publikt läroverk, måste de för att fä
inskrifvas, vara underkastade sponsion eller
borgen för sina seder och studier af någon
akademisk lärare eller äldre student; denna borgen kan
uppsägas, i hvilket fall det åligger prelimioarislen
att anskaffa ny löftesman eller s. k. sponsor,
eller blifver ban i vidrigt fall utstruken. Derjemte
äga nationerna, hvar och en öfver sina
preliminarister, en allmän uppsigt, och kunna äfven
ote-sluta dem ur siua samfund. Sjelfva
student-examen åter aflägges numera inför filosofiska
fakultetens decanus samt ett erforderligt antal af
yngre akademiske lärare, adjunkter och stnndom
äfven docenter. Decanus examinerar icke, utan är
blott uppsyningsman öfver examen och
examinato-rernes ordförande. Anmälan till examen sker hos
honom och ban afkunnar examinatorernes
totalomdöme, hvarigenom examen förklaras godkänd
eller också ogillad. Sedermera äger hvarje
examinerad yngling att utlösa ett betyg öfver
godkänd eller ett protokolls-utdrag öfver misslyckad
examen, och deruti uppgifvas de särskilda
betygen för hvarje ämne. Examen består dels af ett
skriftligt prof, dels af ett muntligt samtal
Skrif-profvet aflägges först, och om detta icke
godkännes, äger ynglingen icke rätt att försöka examen.
Skrifprofvets godkännande fordras således
ovillkorligt. Detta skrifprof åter består i författandet af
en uppsats på Svenska och en öfversättning ifrån
Svenska till Latin. Det Latinska profvet äger
dock icke rum för dem, hvilka anmäla sig till
examen ulan de klassiska språken. Ämnen utgifvas
af examinatorerne och skrifningen försiggår af alla
på en gäng i närvaro af någon examinator såsom
vittne. Den mundtliga examen äger rom några
dagar senare, då examinatorerne fällt sitt omdöme
öfver sk rifningarna. Examen räcker i åtta
timmar för dem, hvilka anmält sig för alla tre döda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
