Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Student-föreningar.
Stum.
755
språken, Latin, Grekiska och Hebreiska; i motsatt
fall ar examenstiden kortare. Examinatorernes
antal är nio, af hvilka en examinerar i tbeologi och
kyrkohistoria, en i Latin, en i Grekiska, en i
Hebreiska, en i de moderna språken, en i historia
och geografi, en i mathematik, en i filosofi och
en i naturalhistoria. De examinerades antal äro
gemenligen åtta. För att examen skall anses
godkänd, fordras sex godkända betyg samt att den
examinerade i alla ämnen erhållit vitsord om minst
försvarlig och således i intet ämne otillräcklig
insigt. Dessa sex betyg behöfva dock ej sökas i
sex särskildta ämnen, ty vitsordet med beröm
godkänd gäller för två och vitsordet beromlig insigt
gäller för tre betyg. Men om betyget innehåller
om än aldrig så många vitsord om beröinlig
insigt, inen tillika något intyg om otillräcklig
kunskap är examen ogiltig. I sådant fall, då sex
betyg eller mera erhållits, behöfver dock ny
examen endast undergås i det eller de ämnen, der
vitsordet otillräcklig blifvit gifvet; men om antalet
af godkända betyg icke uppgår till sex, måste ny
examen undergås i alla ämnen. Härvid gäller
åter den skillnad atl de som erhållit fyra eller fem
betyg äga rätt att efter två månader, på den tid
examen anstàlles, ånyo undergå densamma; de åter
som fått mindre än fyra betyg måste dröja i sex
månader innan ny examen får försökas. De anses
nemligen, i följd af sin större underhaltighet,
behöfva en längre beredelsetid. Ännu ett annat
förhållande inträffar med dem, hvilka tagit examen
utan de klassiska språken, men sedan vilja
genomgå en akademisk kurs, för hvilken fordras
betyg öfver student-examen i dessa språk. Då får
nemligen examen tagas särskildt i det språk, som
behöfves, utan ny examen i de öfriga ämnena, så
vida nemligen saken gäller Grekiska eller
Hebreiska; men är det Latin som fordras, måste examen
i alla ämnen förnyas. Likaså inträffar att någon
genomgått student-examen, men erhållit betyget
försvarlig i något ämne, deruti ban för
fortsättande af sina studier måste äga betyget godkänd.
I sådant fall tillätes bonom att komplettera sin
student-examen genom särskildt förbör i detta ämne.
Så t. ex. fordras för erhållande af första
officers-graden inom arméen betyget godkänd i vissa
ämnen i stndent-examen, för hvar och en som icke
genomgått krigs-akademien, och de som erhållit
sex belyg, men i andra ämnen, måste då särskildt
examineras i dessa. Student-examen anställes fyra
gånger om året, i hörjan af Februari, i början
af Juni, i senare hälften af September och i
början af December månader. Den fortgår då
dagligen, till dess det antal, som amnalt sig, bunnit
examineras. Antalet af dem, hvilka anmält sig till
student-examen, uppgår vanligen till något öfver
200 årligen, af hvilket antal dock en mindre del
vanligen ogillas antingen i skrifningen eller i
examen.
Stndent-föreningar eller Akademiska
föreningar finnas vid de Svenska universitelerna.
Deras ändamål är att bilda ett närmare
föreningsband emellan universitetets medlemmar, sä väl lä-
rare som studenter. Dessa föreningar hafva
derföre öppnat tillfälle till sammankomster, för så väl
litterära öfningar som dagligt umgänge. Den
akademiska föreningen i Lund äger ett eget hus och
bibliothek, samt ntgöres afbeta den vid detta
universitet befintliga student-korpsen och besökes
äfven af de akademiske lärarne. Den är således en
förening för umgänget universitets-medlemmarne
emellan och tillika ett läsesällskap. En dylik
bestämmelse bade äfven studentföreningen i Upsala,
då den stiftades år 1846. Men denna förening
omfattades hvarken då eller sedermera med samma
intresse som den i Lund. Den består blott af en
mindre del af student-korpsen samt några få
akademiske lärare. Den bar emellertid en ständigt
tillgänglig lokal för läsning af Svenska, Norska
och Danska tidningar, samt en och annan Tysk,
Fransysk, Dansk och Norsk litterär tidskrift.
Student-föreningen i Upsala har, förnämligast genom
bidrag af personer som intresserat sig för dess
idé, samlat en fond, som förräntas, och räntan
deraf, jemte terminliga afgifter utaf en och annan
af de studerande nationerna samt de enskilde
medlemmarne af universitetet, som önska atl tillhöra
föreningen, utgör student-föreningens årliga
tillgång för anskaffande af tidningar, tidskrifter,
lokal, uppassning o. d. Föreningens ekonomiska
förvaltning granskas årligen af revisorer, dem
föreningen väljer; förvaltningen besörjes af en utaf
föreningen väld direktion af sju ledamöter. Uti
föreningens syftemål ingå äfven s. k.
fack-föreningar eller sammankomster för gemensamma
litterära arbeten; men sådana hafva ännu icke
kommit till varaktigt bestånd.
Studii-skatt kallas en afgift till understöd för
studerande, den finnes blott i Halland och ingår
till Götbeborgs gymnasium; domkapitlet derstädes
fördelar medlen och gör räkning för dem.
StMgun, ett af annexen till Ragunda
inoderför-församling i Jemtland, 4} mil från Östersund,
består af 6 ^ hemman, uppskattade till 16,030
R:dr, med en folkmängd af 590 personer.
Arealen är ej af Forsell uppgifven särskildt för
socknarna, utan för bela pastoratet tillhopa. (Se:
Ragunda). Kyrkan är af träd, belägen jemte
Lits-eller Ragunda-elfven, som flyter genom socknen
och stundom gör skada med sina öfversvämningar.
Hon skall vara byggd 1671. Åkerbruket är ringa
och folket bar lagt sig mycket på handeln.
Sedlighet och tarlligbet skola dock råda bland
detsamma. Här finnas lemningar efter en skans
mellan Stuguberget och elfven, till hvilken
besättningen säges ba haft en lönngång. Adr. Sollefteå.
Stum, en obetydlig ort, ej långt från Marienburg.
Der höllos i Juni månad 1629 några skarpa
frätningar emellan Svenskarne och Polackarne. En
var isynnerhet ganska blodig. Den käcke Polske
anföraren Koniecpolsky lyckades att öfverrumpla
och nedhugga 200 Svenskar. I detta ögoublick
ankom Gustaf Adolf med del öfriga rytteriet och
en ytterst häftig strid begynte. Svenskarne voro
underlägsne i antal, öfning och utrustning, likväl
icke uti mod, hvarföre utgången också länge blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
