Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svartun*.
Svarlz.
797
SvartnKa brak i Svärdsjö socken i Dalarne,
anlades 1735 af Stora Kopparbergs bergslag, som
ännu innebar del, men masugnen skall vara byggd
redan 1636. Manufaklursmidet privilegierades på
1750-talet. En väg af 2 J mils längd ar anlagd
frän bruket till gäslgifvaregården Lumsbeden. Ilär
smidas vid 6 härdar 2,745 skepp:d stångjern,
hvarför i hammarskatt betalas 27 skepp:d.
Bruket har dertill egen tackjernstillgàng.
Afsältnings-orten är Gefle och Stockholm. Bruksstämpeln är
Falu bergslags egen stämpel, samt två korslagda
dalpilar med ett A öfver, ßislämpeln är ett
Jo-hanniskors. Invånarne på den hit börande
Svartna* Finnmark skilja sig både i tal, seder och
klädedrägt från de öfrige sockenhoerne.
Svartr» eller Svarterä socken, ett af annexen
till Okome moderförsamling i Halland, 2 \ mil
från Warberg, består af 1 t ‡ hemman,
uppskattade till 19,700 R:dr, med en folkmängd af 430
personer och en areal af 6,827 tunnl., hvaraf 530
äro sjöar och kärr. Jordmånen är slenhlandad
och mager. Kyrkan är af sten, men tornet af
träd. Deri hänger en klocka, 2 aln. i diameter,
som deraf blifvit kallad Häradklocka. Den
fattigdom. som skulle vara en följd af den magra
jordmånen, förekommes genom folkets flit och
idogbet. Karlarne förfärdiga hoktunnor och
qvinnorna spinna och väfva. Bexell anmärker, alt
invånarne i delta pastorat bli ganska gamla och
mortaliteten derstädes är ringa. Deras antal, säger
ban, "som uppnå 70 à 80 år är stort, så att på
de sist förllutna 50 åren en dött som fyllt sitt
10i:de år och 18 som varit emellan 88 och 98
år gamla." Emelleitid utvisar tabellverket ingen
serdeles tillvext i folkmängden, ty 1805 var den
1,407 och 1839 bade den ej stigit (ill mer än
1,662 personer. Adr. Falkenberg.
Svart*Jtt, en kungsgård i Sånga socken i Upland,
3 mil från Stockholm, pä en ö i Mälaren, som
fordom hette Färingsà eller Kampad, men numera
kallas Svar/sjölandet. Gården var en af Upsala
ödes tillbörigheler. Här anlade Sten Sture d. ä.
år 1491 ett munkkloster, som Gustaf I år 1545
förvandlade till elt kongl, slott, hvilket Johan III
betydligt utvidgade och förbättrade. Det uppbrann
likväl kort efter sedan det blifvit sålunda
islånd-satt är 1587, och blott några få murar återstå
deraf. Det nuvarande slottet, som är ett temligen
vanligt bus, utan alla arkitektoniska prydnader,
uppbyggdes på 1760-talet, inen på ett belt annat
ställe. Svartsjö var fordom elt län, omfattande
Färentuna, llillersjö, Sånga och Skä socknar, men
hvilket I "51II blifvit förenadt med Stockholms län.
Drottning Christina skänkte det ål sin moder i
förläning, jemte Diottningbolm, och lät här
plantera näktergalar. Lovisa Ulrika hade
kungsgården till enkesäte och afled här. Tillslottet, som
numera står öfvergifvet, hör en trädgård och
isynnerhet en vacker park. I denna finnes en lind,
planterad af Guslaf Adolf den Store, och derunder
en kolossal inarmurgrupp, föreställande konungen
och Axel Oxenstjerna, inbegripne i en
öfverläggning. Kungsgården beslår af loj hemman. Svart-
sjölandet är befriadt från rotering. — Till
ställets historia hörer, att Erik XIV ofta vistades bär,
äfven efter Sturarnes mord, och alt ban härifrån
skref ett bref lill bertig Joban med
förliknings-förslager, hvari han yttrade den tankan, att han
var en fänge på Svartsjö slott. Han bade likväl
förut just bär låtit fängsla Svante Sture och dess
son.
Svart*Jil kontrakt i Stockholms län och
erkestif-tet, består 8f 6 pastorater: Färentuna med
annexet llillesbög, Sånga med annexet Skå och öarna
Ekerö, Adelsö och Munsö.
Svart*j(llaii<1et. Se: Färentuna.
Svarlanni;, en bergsmanshammare i Kroppa
socken i Wermland. Ilär smidas af eget tackjern vid
en härd 256 skepp:d 13 lisp:d stångjern,
hvarföre i hammarskatt erläggas 2 skepp:d 11 lisp:d.
Afsättningsort är Götheborg. Bruksstämpeln ar
S. O. I’. S. Ägare Ilr P. Wikland m. fl.
Svarttorp, l | mtl. säteri i Äsleds socken i
Skaraborgs län, har en vacker manbyggnad, uppförd
i slutet af 1770-talet af regementsskrifvaren A.
Sandberg, som då innehade del.under
förpanlnings-rätt, en god trädgård och en betydlig löfskog.
Svart* , »lof, son af fabrikören i Norrköping,
Olof Svartz, och Maria Elis. von Broberger,
föddes d. 21 Sept. 1760. En grundlig underbyggnad
i språk och vetenskaper bibringades bonom genom
dels enskild dels allmän undervisning, hvarefter ban
1778 inskrefs som student vid Upsala akademi.
Redan ifrån yngre åren visade ban en särdeles
böjelse för naturalhistorien, hvarföre han, för alt
närmare lära känna sitt fäderneslands naturalster,
nu hvar sommar företog resor, 1779 uti trakterna
kring Mälaren, följande året till Luleå Lappmark,
Österbotten och Jemtland, 1781 till Äland och
Finska skärgården samt 1782 till Gottland.
Sedan ban oin våren 1783 undergått medicine
kan-didat-examen, derefter under sommaren genomrest
Bohuslänska skärgården och beselt Ahlströmska
na-turalsamlingarna , jemte den vid Götheborg anlagda
botaniska trädgården, anträdde ban emot hösten,
på egen bekostnad, en resa till norra Amerika.
Efter att hafva dels i Boston, dels i Filadelfia
under tvenne månader sysselsatt sig med
deromkring varande naturalster, begaf han sig vidare
till de varmare och södra länderna och anlände
vid början af år 1784 till Jamaika, hvarest ban
vistades ett belt är , under hvilken tid han gjorde
rika samlingar. Promoverades härunder
frånvarande till medicine doktor i Upsala 1785. Samma
år företog han en resa lill S:t Domingo, Kuba,
Portorico, och kusten af södra Amerika, hvarifrån
ban, efter åtta månaders bortovaro, återvände till
Jamaika, hvilken ort ban om hösten 1786
lemnade och afseglade till London, der han, för att
jemföra sina upptäckter med de i England varande
samlingar, qvarstannade till hösten 1787, då han
återvände till Sverige. Året derpå besökte han
Norrland och Jemtland. Valdes 1789 till ledamot
af vetenskaps-akademien och blef samma år
for-ordnad att hafva inseendet öfver natural-kabinettet
på Drottningholm. Gjorde då en forskningsresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
