Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
798
Svartz.
Sveaborgs JHVergang.
genom Wermland, Dalarna och in i Norrige.
Utnämndes 1791 till professor vid Rergianska
trädgårdsskolan, samt kallades vid samma tid till
ledamot af patriotiska sällskapet i Stockholm och af
fysiografiska sällskapet i Lund. Är 1798 blef ban
ledamot af vetenskaps-societeten i Upsala. Fick
1802 tillbud att blifva intendent vid botaniska
trädgården i Petersburg, men vägrade att antaga
detta. Samma år besökte ban Öland och rikets
södra landskap. Är 1807 uppdrog
vetenskapsakademien honom att vara intendent vid dess
museum och 1811 blef han akademiens sekreterare.
R. af W. 0. 1808. Kallades 1810 af collegium
medicum att biträda vid utarbetandet af den nya
Farmakopé som sedan 1817 utgafs, och erhöll
1811 diplom att vara beders-ledamot af samma
kollegium. Genom kongl, utnämning förordnades
ban 1812 till arbetande ledamot af
landtbruksakademien och föredragande uti akademiens klass
för trädplantering och trädgårdsskötsel, samt
förordnades 1813 att vara botanices och bistoriæ
natnralis professor vid Carolinska institutet i
Stockholm. K. af N. O. 1814. Efter en kort
febersjukdom, afled ban d. 19 Sept. 1818, djupt sörjd
och saknad, ej mindre för sina grundliga och
vidsträckta kunskaper i naturalhistorien, hvaruti ban
gjort många och vigtiga upptäckter samt utgifvit
rikhaltiga skrifter, äu för sin ädla karakter och
sitt älskvärda umgängessätt, lian ligger
begrafven pä Solna kyrkogård, der hans talrika vänner
är 1820 läto öfver grafven uppsätta en
minnesvård af Svensk marmor. Är 1824 lät
vetenskapsakademien pä sin högtidsdag utdela en genom dess
försorg präglad minnespenning öfver bonom. Känd
och aktad öfver bela den lärda verlden, kallades
ban till ledamot af ett stort antal utländska lärda
säüskaper, såsom af Academia naturalis curiosorum
1788; af Society Linnean i London 1790; af
Fysiska societeten i Göttingen 1794; af Société
Me-dicale i Paris 1796; af Société Pbilomalique i
Paris, Gesellscbaft Naturforschender Freunde i
Berlin och Skandinaviske Litteraturselskab i
Köpenhamn 1798; af Fysiografiska societeten i
Göttingen 1801; af Americ. Phil. Soc. of Massacbuset i
norra Amerika 1804; af Société des Naluralistes
des Moscou 1806; af Phil. Society i Philadelphia
1807 ; af Akademie der Wissenscbaft i Munchen
och af Société fiir die gesammte Mineralogie i
Jena 1808; af Fysiografiska societeten i Corinka
1810; af Academia Italiana 1811; korresponderande
ledamot af vetenskaps-akademien i Berlin 1812;
af Institut de France 1814 och af Kur-Ilessiska
naturhistoriska sällskapet i Marburg 1818. Flera
naturalster hafva blifvit uppkallade efter bans namn,
såsom: örlslägtet Svartzia; örtslagen Paspalus
Svart-zinnus; Hnsa Svartziana; Hypnum Svartvit; Lichen
Svartzii; Diatomn Svartzii; Fucus Sv ar t lit; Agaricus
Svartii; Clavaria Svarlzii; Arthomia Svartziana;
Lecanora Svartzii samt insekten Canida Svartzii.
Bland det stora antalet af bonom utgifna arbeten
må endast nämnas: Nova Genera et Speeles
Plantarum; Vbservatwnes botanicae; Nya Svenska
ekonomiska Diktionären; Flora India OcciJenlalis aucta
et illustr al a; Svensk Botanik; Svensk Zoologi;
Magasin for blomsterälskare; Lichenes Americanæ; m. fl.
Svarta bruk i Qvistbro socken i Nerike vid sjöo
Björken, 5 mil från Örebro, anlades af
kronobe-fallningsmannen Jöns Grubb, som år 1658 fick
privilegium derpå. Dess efterträdare bitflyttade
smidet från Munkfors och Krokfors bruk,
hvarigenom Svartå fick sin nnvarande betydenhet. Det
är välbygdt, bar tillräcklig vattentillgång, högst
betydliga skogar och till en del eget tackjern.
Der smidas för närvarande vid 7 härdar 3,975
skepp:d stängjern, hvarföre i hammarskatt betalas
39 skeppid 3 lisp:d. Afsältningsorten ar dels
Stockholm, dels Götheborg. Det äges af
intressenter, men disponeras af friherre C. Fock.
Rroks-stämpeln är ett kors med en krona öfver.
Svasuder (myth.). Sommarens fader. "Han är
mild och ljuf", säger Eddan, "och allt hvad som
är hlidt och varmt kallas efter booom svasligt."
Svea artilleri. Se: Regementen.
Svea lifgarde. Se: Regementen.
Svea ribe ansågs för det förnämsta i äldre tider
derföre, att det var sätet för de lysande och
mycket prisade Åsarne, samt derföre att Upsala
ryktbara tempel der var beläget. Konungasätet bar
deremot icke alltid varit der beläget. Till Ivar
Widfainnes tid funnos konungasäten likval bland
Götherne eller Svearne. Efter bans tid ända till
Erik den Helige var konungasätet nästan aldrig i
Svea rike, med undantag af Erik Segersälls och
någon gång Olof Skötkonungs samt Anund Jakobs
tid. Äfven efter Erik den Helige hade regenterne
ända till Folkunga-ättens slut vanligast sitt säte i
Götha rike. Till det egentliga Svea rike räknades
redan i Erik Segersälls tid provinsen Wermland,
den bör dit äfven nu. Af Svea rike bar, genom en
sammandragning sedan blifvit Sverige. Det
egentliga Svea rike består af 5 provinser: Upland,
Södermanland, Nerike, Westmanland och Dalarna,
innefattar 6 landsböfdingedömen, 3 stift och 25
städer. Det äger jemförelsevis mot de andra
delarna af riket, det största antalet bergverk och
bruk.
Sveaborgs ACvergans. Denna händelse, en bland
de skamligaste uli vårt fäderneslands häfder,
medförde nästan lika bedröfliga följder, som det
olyckliga slaget vid Pultava. Då Sveaborg, nyckeln
till Finland och en af de starkaste fästningar pä
jorden, emedan fästningsverken äro för del mesta
utsprängda uti sjelfva de omgifvande bergen,
genom en neslig kapitulation öfverlemnades åt
Ryssarne, afträddes i sjelfva verket äfven bela
Finland åt dem. Att fästningen ej behöft uppgifvas
är påtagligt, ty den ägde en besättning af öfver
6,000 man och den belägrande hären var föga
talrikare, hvaremot, för alt fullkomligt omringa och
betvinga denna fästning, skulle erfordras minst
50,000 man och en stark flotta. Dessutom
innehade Sveaborg omkring 2,500 kanoner samt så
stora förråder af proviant och ammunition, att den
lätteligen bort kunna utan all undsättning försvara
sig öfver ett belt år. Hvad som förmådde
kommendanten, vice amiralen Carl Olof Cronstedt, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
