Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
826
Sverige»
Sveriges olyckor.
Stockholmska freden 1719 afträddes Brcmeo och
Verden lill Hannover, och genom freden i
Ny-sladt 1721 förlorade Sverige Ingermanland,
Estland, Lifland och Wiborgs län till Ryssland,
hvilket rike sedan genom freden i Abo 1743
ytterligare bekom Fredriksbamn, Willmanstrand
och Nyslott, samt slutligen genom freden i
Fredriksbamn 1809 bela det öfriga Finland. Sedan
Norrige 1814 blifvit förenadt med Sverige under
en konung, afstods Pommern 1815 till Preussen.
Sverige är i administratift hänseende fördeladt uti
24 län, 241 härader och 113 fögderier, utom
Stockholms stad, euligt hvad nedanstående tabell
närmare utvisar:
Lan. Innebyggare. Härad. Fögd.
Stockholms stad . . . 92,000.
Malmöhus län ... . 240,000. 13. 5.
Christianstads .... 180,000. 10. 4.
Halmstads...... 100,000. 8. 4.
Carlskrona...... 105,000. 4. 2.
Wexiö........135,000. 6. 4.
Jönköpings..... 160,000. 9. 6.
Kalmare....... 200,000. 11. 6.
Linköpings...... 220,000. 2t. 8.
Mariestads...... 190,000. 15. 5.
Wenersborgs .... 230,000. 18. 6.
Götbeborgs..... 180,000. 20. 5.
Wisby........ 45,000. 2. 2.
Stockholms..... 115.000. 19. 8.
Upsala........ 90,000. 13. 6.
Wesleràs...... 100,000. 13. 7.
Ny köpiugs...... 120,000. 10. 4.
Örebro........ 130,000. 16. 4.
Carlstads....... 205,000. 13. 5.
Falu......... 140,000. 7. 7.
Gefle......... 115,000. 3. 3.
Hernösands...... 100,000. 3. 3.
Östersunds...... 50,000. 3. 3.
Umeå........ 60,000. 3. 3.
Piteå ........ 50,000. 3. 3.
Uti juridiskt hänseende är Sverige fördeladt i 90
domsagor och t I bergmästaredömen under trenne
bofrätler (förut äfven i 13 lagsagor), samt uti
eckle-siasliskt hänseende uti 12 biskopsstift, med 172
pro-aterier, 1,147 pastorater, 1,214 annexer och 129
stadsförsamlingar, enligt följande fördelning:
Stilt. Proster. Pastor. Annexer, Stadsförs.
Lunds..... 24. 210. 201. 22.
Götbeborgs . . 7. 69. 104. 19.
Wexiö.....14. 100. 111. 5.
Kalmare .... 12. 64. 31. 5.
Linköpings ... 15. 103. 47. 7.
Skara...... 11. 84. 172. 6.
Carlstads . . . . 8. 52. 166. 5.
Wisby..... 3. 43. 49. 1.
Upsala..... 27. 151. 87. 1 1.
Westerås ... 15. 88. 30. 8.
Strengnäs . . . 15. 88. 59. 12.
Carlstads .... 8. 26. 56. 3.
Hernösands ... 12. 69. 93. 6.
Stockholms stad — — — 12.
Utgörande rikets samtliga socknar ett antal af
2,490.
Sver|ge. Så benämndes ett örlogsskepp, som år
1738 blef i mycken tysthet utrustadt till present
ät Turkiska storherren, eller rättare till att
betala konung Carl Xll:s skulder i Turkiet. Ett
för-byrdt skepp, kalladt Patrioten, på hvilket
besättningen sedan skulle bemsegla, förde frän
Stockholm till Carlskrona 6 stycken 12-pundlga
metallkanoner med 100 kulor för hvarje kanon, en
mör-sare med 100 bomber saint 8,000 gevär, och
denna laddning inlogs (temligen på örlogsskeppet,
hvilket i September månad afseglade under
kommendör Vagenfeldts befäl; men hade den olyckan att
i November gå förloradt på Spanska kusten med
bela lasten. Besättningen räddades.
Sveriges killin är en liten göl, som uppväller i
sjön Strommmen i Upland, och temligen oegentligt
fått detta skrytsamma namn.
Sveriges ocli üiorriges fiirening ägde första
gängen rum, då Magnus Eriksson 1319 på samma
gäng erkändes såsom konung i Sverige efter sio
farbroder och såsom konung i Norrige efler sin
morfader. Denna förening räckte likväl endast
noder Magoi regering och upphörde, då ban af de
stora i landet förmåddes att dela makten med sina
söner, samt åt den yngre, konung Håkan, afträda
Norrige. Under Kalmare-unionen ägde väl sedan
åter en förening rum, men Norrige ansågs dock
alltid närmare förenadt med Danmark än med
Sverige, utom under Carl VIII Knulssons första
regeringsår, då det ensamt var föreoadt med Sverige.
Slutligeo föreoades Norrige med Sverige genom
fredeo i Kiel 1814, då konungen i Danmark
afträdde landet såsom en provins till Sverige.
Ståthållaren i Norrige, prins Christian Fredrik,
sammankallade väl en riksdag i Eidsvold, der
Norrmännen antogo en egen regeringsform, förklarade
Norrige für en sjelfständig stat och valde prins
Christian till sin konung; men Svenska trupperna
inbröto oförtöfvadt i Norrige, och snart sågo
Norrmännen sig tvungne alt gifva vika. Norska
stortinget sammanträdde i Christiania och antog der
frivilligt föreningen med Sverige, hvilken iogicks
på gruod af fullkomligt gemensamma rättigheter
emellan båda rikena, så att det ena folket icke
bar minsta företräde framför det andra.
Hvartdera riket bar sin egen statsförfattning, egen
regering och egna riksdagar, så alt båda rikena
endast äro förenade under en konung lill
gemensamt försvar mot utländska fiender. Som Norska
regeringsformen är författad och frivilligt anlagen
af Norrmännen sjelfve, så är den i hiig grad fri
samt i alla afseenden förmånlig för rikets
sjelfständiga utveckling, sä att Norrige genom
föreningen ined Sverige erhållit sådana fördelar, som
det aldrig ägde under föreningen med Danmark.
Sveriges (»lyckor. Peringsköld uppgifver, att
uti Gråmunkeholms (nu Riddarholmen) klosterkyrka
funnits en gammal stentafla, hvars ålder var okänd,
och pä hvilken stod ristadt med munkstil och
för-gylda bokstäfver följande: "Sex stycken hafva
varit, äro och blifva orsaker till Sveriges olyckor,
nemligen: 1) egennyttan; 2) iobördes bat och
oenighet; 3) lagens och rättvisaos förakt; 4) det all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
