Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
846
Särö.
Sätlier.
slår »f 9 J hemman, uppskattade till 6l,740 R:dr,
med en folkmängd af ’300 personer och en areal
af l,tll tunnl., hvaraf intet ar oländig mark.
Socknen bar god åker och äng, torfjord och fiske
i Sege-ån. Adr. Lund.
Sürit i Släps socken i Halland, 2£ mil från
Götheborg, är ett säteri om I hemman med
underlagda 2 Gården har en utmärkt skön
belägenhet på en ö, medelst en brygga skild från fasta
landet. Det var kronohemman lill 1651, då lians
Mackler på Gåsevadsholm tillbytte sig det från
kronan. Abvggnaden hestår af tvenne större hus.
I senare tider bar stället blifvit bekant genom de
der inrättade bafsbaderi, som mycket besökas,
hvartill vattnets sälta samt gyttjans finhet och
svafvelhaltighet varit anledning. Badhuset
uppfördes 1839 af ställets ägare, Hr A. II. Åkerman,
orh hadgästcrnes anlal var redan det året 72,
men bar sedan betydligt tilltagit. Följande året
anlades der en s. k. Gräfenberger-dusch om 22
fots böjd.
Sässtt i fornsvenskan säte, äfven roddarbänk, och
lärer jemväl betecknat roddare, hvarföre det
talas om "Sässa på sjelf sins kost."
Säl» i fornsvenskan detsamma som hjelpa, gagna.
Således: "tbet säter ej att bedja honom." (Det
hjelper ej alt bedja bonom.)
Sitter eller Sätlier, en uppstad i Dalarna vid
sjön Ljustern, 19 J mil från Stockholm, 3 mil från
Falun, anlades i Gustaf Adolfs tid på Sälbers
kungsgårds ägor, men fick sina privilegier först 1642.
Här inrättades det första gårmakeri af en
Holländare vid namn Govert Silentz och ett myntverk,
som sedan flyttades till Avesta. Kyrkan, som är
af sten, ombyggdes 1778 och försågs med elt
torn, hvilket likväl måste nedrifvas, i anseende
till bristfällig grund och konstruktion, hvarefter
ett nytt och prydligare uppfördes 1805. I
kyrkan ser man landshöfdingens i Säthers län P.
Kru-ses och hans frus bilder, buggna af sten. Denna
fru skall ha varit född Lappska och bar bevist
staden många välgerningar. Det var förmodligen
till minne häraf de båda makarnas bilder bar fålt
en plats, ly de äro begrafna i Tborsängs kyrka.
Staden har icke kunnat böja sig till någon
betydenhet eller välstånd, helst som en stor del af
handeln dragit sig lill Smedjebacken. Den har 84
bus, för det mesta af träd. Rådhuset är vackert,
men torget, der det är beläget, ännu icke
stenlagda Till staden böra 1.400 tunnland jord. Är
1839 var folkmängden 610 personer och
uppskattningsvärdet 108,078 R:dr. Staden hör till 5:te
kl. och har N:o 75. Med landsförsamlingen, som
består af 191 hemman, uppskattade lill 166,4-25
R:dr och har en folkmängd af 1,763 personer,
samt en areal af 26,614 tunnl., hvaraf 3,880 äro
sjöar och kärr, utgör Säther ett reg. pastorat af
2 kl. I denna socken ligga Bisshytle hammare,
Nits hylle masugn, Bisbergskluck, ett högt berg,
icke långt ifrån staden, från hvars topp man ser
8 kyrkor, och bar en ganska vacker utsigt öfver
den på naturskönheter rika Säthersdalen, Etzburqs
grufva (se detta ord), Betsbergs eller Bispbergs gruf-
va, som upptogs redan i drottning Margarethas
tid och bar en ganska gifvande malmart. — Ilär
finnes en belsobrunn, som bar tvenne källor, den
ena mera jernbaltig, den andra sallhallig och en
god badinrättning
Säter, uti Näsgårdslän i Dalarna, var uti fordna
tider ett säte för Dalböfdingar och småkonungar,
bvilka herrskade öfver trakten deromkring.
Säterier leda sitt ursprung ifrån de urgamla
tider, då de gamla Thignarrnännens gårdar voro fria
ifrån den vanliga skatt, som konungen ägde att
uppbära. Sedermera blef på konung Magnus
Ladulås lid all frälsefrihet förenad med rusttjenst,
men tillika utsträckt så till vida, att hvar orb en
som ville och kunde rusta ägde rättighet dertill,
och åtnjöt då äfven frälsefribet. Konung Erik XIV
införde den nyare säterifribeten, då han fntog för
en grefve tre, för en friherre två och för en
adelsman en gård ifrån rusltjensten, men med
bibehållande af deras frälsefrihet. Säterierna blefvo
således en särskild klass, den fördelaktigaste af
frälsegodsen. Nu mera, då rusttjensten icke
längre utgöres in natura, består skillnaden emellan
saterier och annan jord i den frihet, som dessa
åtnjuta ifrån största delen af de bördor, som hvila
på jorden. Säterierna utgöra den mest
privilegierade af de olika jordnaturerna. Deras antal får
nu mera ej ökas; i äldre tider klagades, att adeln
olagligeo bebyggde allt för många sätesgårdar.
Säterierna voro, utom sin rusttjenstfrihet, äfven
befriade från kronotiondens utgörande (efter 1600),
och deras frihet sträckte sig till en mils omkrets,
inom hvilken rymd adelns landtbönder voro frie
från gärder, utskrifningar, skjutsningar,
gäslnin-gar o. dyl. 1 säteribegreppet låg äfven att de
skulle vara adelns bostäder, hvarföre det var
fö-reskrifvit i lag, att en för en adelsman passande
karaktersbyggnad der skulle finnas. Nu för tiden,
då adeln afsagt sig den uteslutande
besittningsrätten till säterier, är detta påbud upphäfvet och
säterierna skilja sig ifrån annan egendom blott
genom sina lindrigare onera. Det var vid
riksdagen 1809, som adeln medgaf åt medborgare af
alla stånd rättigheten alt besitta säterier. Dessa
hafva således upphört att vara ett privilegium för
adeln. Genom konung Carl XI:s reduktion kommo
äfven en del af säterierna under kronan, och dessa
behöllo sin sälerifribet, äfven sedan de blifvit
krono-egendom. Dessa hafva dels blifvit indelade
till boställen, dels utarrenderade såsom
kungsgårdar, dels hafva de blifvit lemnade i enskildta
personers everldliga besittning emot vissa dem
ålagda skyldigheter. Några af dem blefvo
underkastade rustning och kallas derföre heruslade
säterier, innehafvande för öfrigt säterifrihet.
Säters socken, ett af annexen till Horns
moderförsamling i Skaraborgs län, J mil från Sköfde,
beslår af 22^. hemman, uppskattade till 93 100
R:dr, med en folkmängd af 845 personer och en
areal af 6,017 tunnl., hvaraf 175 äro sjöar eller
kärr. Kyrkan är af sten och gammal, men
tillbyggd i medlet af förra århundradet. Socknen
ligger vid Billingens fot och bar en god jordmån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
