Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Säters.
Sättna.
847
Vid hemmanet WaHtrsjö, som ligger på berget,
ar en ganska djup sjö, 500 alnar läng och 200
alnar bred utan aflopp. Der inom äro MuUorps
säteri (se detta ord), Carls alunhruk, som bör
under ovannämnda säteri och 1724 anlades af
öfverstlöjtnant llammarhjelm. Kokningen sker med
skiffer, hvaraf tillgången kan anses outtömlig. Här
sysselsättas omkring 80 arbetare, och
tillverkningen stiger till ett värde af omkring 9,000 R:dr.
Man skär äfven här sandstenshällar, som med
fördel användas vid byggnader. Mycken löfskog
finnes vid egendomen. Vidare säterierna Stängsäter,
1 mtl., Stommen, likaledes f mtl. och Ingasäter,
mtl., hvarest växa några resliga bokträd,
nästan de enda så högt norr upp i landet. Adr.
Mariesta d.
Säters fögderi i Dalarna, består af socknarna
Säters landsförsamling, Gagnef, Mockfjerd, Stora
Tuna och Gustafs församling, tillsammans 391 J
hemman, uppskattade till 1,953,574 ll:dr, med en
folkmängd af 18,709 personer och en areal af 346,356
tunnl., hvaraf 30,680 äro sjöar och kärr.
Kallades fordom Säters Inn. Hör till Österdalarnaä
domsaga under Svea hofrätt.
Sätliers garil bredvid staden midt emot kyrkan,
kallades fordom Sälta eller Satirn, var då
kungsgård och Dalaböfdingens säte; är nu boställe för
öfversten vid Dalregementet. Trakten deromkring
kallades af gärden Salhers län. Här bodde år 1520
Brun Bengtsson, konung Christierns hefallningsman,
och det var här han emottog Arendt Persson, dä
denne kom med underrättelsen om att Gustaf
Eriksson vistades hos honom pä Ornäs, då höfdingen
genast begaf sig åstad att fängsla hjelten.
Gustaf Adolf den Store uppehöll sig ofta bär och
äfven Carl XI, som 1695 här mönstrade och
exercerade Dalregementet.
Sätliers stanejernsltriili och
iiinmifHktiir-verk bestod, dels af gamla verket, det fordna
gàrmakeriet och myntet, dels af det nya, som
anlades 1748. Det har i senare tider blifvit
förvandladt till stångjernsbruk med något spiksmide.
Här tillverkas nu vid 3 härdar 550 skepp:d
slàng-jern, hvarför i hammarskatt betalas 5} skepp.d.
Tackjernet köpes. Afsättningsorten är dels Gefle,
dels Stockholm. Ägare L. P. Löthman.
Bruksstämpeln: Salher.
Sätilla moderförsamling med llysna annex, ett
konsist. pastorat af 2 kl. i Elfsborgs län, Gntheborgs
stift, Marks härad och kontrakt, 3 J mil från
Borås, består af 43-J hemman, uppskattade till
143,038 R:dr, med en folkmängd af 2,210
personer och en areal af 24.578 tunnl., hvaraf 4,675
äro sjöar och kärr. Här inom ligger Sätillasjön.
Kyrkan är af sten och okänd byggnadsålder, men
tillbyggdes 1725. Tornet, som uppfördes 1821,
skadades kort derefter af åskan natten emellan d.
28 och 29 Nov., men återställdes 1822. I
socknen ligger Bosgärdens pappersbruk, som nedbrann
natten mellan d. II och 12 Maj 1830, tillika med
ett lager färdigt papper af 4,000 R:drs värde.
Adr. Borås.
Sätra helsobrunn vid Sätra bv i Kila socken i
Westmanland, 3 mil från Westerås, 1 J mil från
Sala, är en af de äldsta i landet. Den
upptäcktes först händelsevis af häradshöfdingen Pehr
Gyl-lenhök (se detta ord), som, genom källans
begagnande ären 1698 och 1699, botades frän en
lamhet. i armen. Källan hade väl förut varit besökt
af allmogen för åtskilliga krämpor, men efter
Gyl-lenböks botande undersöktes bon af doktor
Skrag-ge (se detta ord) år 1700, och följande året af
Urhan lljerne, hvilken försäkrade, att källans
vatten icke eflergaf Medevis, och i vissa fall
öfverträffade det. Nu börjades här 1701 en ordentlig
brunnsdrickning, ehuru intet bus bunnit byggas,
utan blott en jordvall uppkastats omkring kallan,
eller rättare kring källorna, emedan bon flödar
med fem ådror, 1 4- aln från hvarandra. Helga
Trefaldigbetskällan var den som först upptogs,
men sedan träffades Segerkällan, hvars vatten
allmogen länge begagnat till bad. Är 1744 köpte
biskopen i Westeräs, Anders Kalsenius, brunnen
för 24,000 d lr k:mt och skänkte den 1748 till
Upsala akademi (se: Kalsenius, A.). År 1760
uppfördes bar en brnnnskyrka, hvarest under
brunns-terminerna förrädas gudstjenst af en
brunnspredikant, som härtill ulses bland yngre prestvigde
academici af brunnsintendenten med konsistorii
vetskap och bifall. Brunnshuset var redan bygdt 1741 ,
men nedrefs i senare tider och ombyggdes. I
parken finnes en minnesvård upprest öfver erkebiskop
von Troil, som afled bär. Arkiatern P. von
Afzelius var länge intendent härstädes och verkade
mycket till ställets förbättring och försköning;
hans byst är uppställd i brunnssalongen.
Sätrar kallas i Wermland de fabodar i skogen,
der allmogen om somrarna hafva sina döttrar och
pigor Derå månader boende, ofta ganska långt
ifrån gården, för alt efterse de i skogen betande
korna, uppsamla mjölken, samt deraf bereda smör
och ost.
Sätta betydde i fornsvenskan äfven försona, ingå
vanskap.
Sätter, en benämning på Särnaboernes
fäbodställen. (Se: Särna socken.)
Sätterbn socken, annex till Arboga stads- och
landsförsamling, J. mil från staden vid Hjelmaren,
beslår af 22 j hemman, uppskattade till 126,004
R:dr, med en folkmängd af 812 personer och en
areal af 11,132 tunnl., hvaraf 250 äro sjöar
eller kärr. Jordmånen är fruktbar lerjord,
ängsmarken god och skog finnes till husbehof. Inom
socknen ligger Reulersbeigs säteri (se detta ord)
och byn Magnas, som blifvit bekant genom den
olycka, hvilken bär lilldrog sig d. 15 Dec. 1801,
då arfprinsen Carl Ludvig af Baden, Gustaf IV
Adolfs svärfader, här fick ett slaganfall, när bans
vagn stjelpte i en backe pà landsvägen. Prinsen
återfördes till Arboga och dog dagen derpå.
Sättna socken, annex till Selångers
moderförsamling i Westernorrland, 1 mil från Sundsvall,
består af 15^ hemman, uppskattade till 147,648
R:dr, med en folkmängd af 1,489 personer och en
areal af 47,327 tunnl., hvaraf 1,500 äro sjöar och
Del. III. 107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
