Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tessin.
Tessin.
19
Carl XI beslöt att uppföra efter en nyare och
finare smaks reglor, an som rådde i den gamla
tornbeprydda slottsbyggnaden. Arbetet företogs
äfven genast emot norra sidan, der Hera delar ifrån
grunden uppfördes, och allt var under Iak inom
den korta tiden af fem månader. Allt blef dock
äter snart tillintetgjord! genom den förfärliga
slottsbranden straxt efter konung Carl XI:s död.
Med dennes efterträdare begynte ett nytt lif. Hela
slottet uppbyggdes ånyo från grunden. Kongl,
stallgården, som afbrann, uppfördes åter nr sin
aska straxt efter olyckan. En lika drift och
ordning var alltid förenad med alla dessa göromål,
hvilka afvexlade med andra anläggningar,
byggnader och glada högtidligheter, hvilka sistnämnda
till stort antal föreföllo under konung Carl Xll:s
första regeringsår. Vid det stora nordiska krigets
otbrott förvandlades allt, och med detsamma
utvidgades Tessins befattningar, då han, såsom
hofmarskalk både hos konungen och enkedrottningen,
måste göra öfversle-marskalks-embetet på begge
ställena. Dertill kom äfven rådseuibetet, ganska
besvärligt på en tid, då rådkammaren var
öfverhopad med vedermödor, allrahelst för dem af de
kongl, råden, hvilka, likt Tessin, varmt ifrade för
sin konung och sitt fädernesland, lians politiska
konungska åsigter gjorde honom mindre omtyckt
af det aristokratiska partiet. Deremot ägde han
alltid stor gunst bos konungen, hvilken
befordrade bonum I?t4 till akadeinie-kansler i Lund,
1717 till öfverste-marskalk och 17 18 till högste
ordningsman, i hvilken egenskap ban hade den
besvärliga och ofta äfven förhatliga befattningen att
vaka öfver bela rättegångsväsendets gång. Redan
1699 upphöjd till friherre, blef ban nu 1714
förklarad för grefve. Tessins första gifte med
riksrådet grefve Stenbocks dotter, botfröken Hedvig
Eleonora Stenbock, väckte på sin lid mycken
uppmärksamhet, emedan det ansågs för en stor
förmätenhet, alt den ny adlade Tessin dristade sig fria
till en så bögällad person, och ban måste i
hemlighet fira sitt bröllop i Pommern. Efter hennes
död, gitte ban jig med fröken Maria ßarhro Horn.
Mot slutet af sin lefnad var grefve Tessin mycket
besvärad af podager; men fortfor dock alt utöfva
både rådsembelet och öfversle-marskalks-emhetet,
till dess ban, efter en tvist med konung Fredrik,
i anledning af en trädgårdsmästares tillsättande vid
en af kungsgårdarne, nedlade del senare, lian afied
d. 10 Apr. 1728. Rland hans många minnesvärda
mästerverk må äfven nämnas det bus vid
slottsbacken, som ban sjelf uppbyggde och bebodde,
hvilket nu utgör boställe för öfverstålbållaren i
Stockholm.
Tesviii. C»rl Oustnf. Det ges slägter, som
melbeorlikt framblänka, lysa en tid och åter
försvinna, utan att qvarlemna något spår. Sådan var
den Tessinska. Den store arkitekten Nikodemus
Tessin bade en fader, utmäikl på samma bana
som ban, och dess son, Carl Gustaf, den siste af
detla namn, syntes bestämd att deråt gifva den
största glansen, men också att sluta denna
ovanliga ätteföljd af förtjente män. Han var född år
1C95, skickades som en blott nittonårig yngling,
med understöd af Carl XII, på resor i fremmande
länder och, efter återkomsten derifrån, i
diplomatiska värf, gömda under titeln alt förkunna
konung Frediiks uppstigande pä thronen. Vid 1623
års riksdag utsågs ban till landtmarskalkens
biträde, och efter faderns död 1728, utnämndes ban
till dess efterträdare såsom öfver-bof-inlendent,
en plats, hvar|i|| bans kärlek för de sköna
konsterna och bans förtroliga bekantskap med dem
gjorde honom fullkomligt värdig. Nya resor i
fremmande länder utvidgade denna bekantskap,
äfvensom bans politiska åsigter derigenom bildades
och stadgades. Han omfattade bal I partiet, som
var Frankrike lillgifvet, och hvilket ban under hela
sin lefnad förblef trogen. Hans fina smak, bans
goda umgängessätt, hans böjelse för litteratur och
konst, äfvensom bans obestridliga benägenhet för
konst och glans, drogo honom på dess sida och
fjettrade honom dervid. Målare-akademien är hans
stiftelse och ett af de värf, som göra booom den
mesta hedern. Vid 1738 års riksdag var bans
anseende så stort, all ban, hofvets rnolverkan till
trots, blef väld till landtmarskalk. Hattarne voro
dervid rådande; men för att fullkomligt störta sina
motståndare, mössorna, yrkade Tessin den
grundsals, alt riksråden endast voro att anse som
ständernas ombud, hvilka, lika andra ombud, kunde
efter godtfinnande afsättas, när de förlorat sina
principalers förtroende. Efter mycken strid och
inånga bullersamma uppträden, antogs också denna
princip, som bade till följd, att de i rådet
qvar-sillande mössorna förafskedades, ehuru med
pension. På detla sätt blefvo ständerna den enda
egentliga statsmakten, och då man vel huru de
styrdes af fremmande hofs politik, erhöll detta
utländska indy lande således den verkliga ledningen
af Sveriges angelägenheter. Tessin, lik andre
partimän , visste troligen icke hvad följder hans
handling skulle medför», och huru ban sjelf en gång
skulle hemsökas deraf. Riksråds-embetet erbjöds
bonoin nu, men han föredrog minislerplatsen vid
Franska hofvet, hvilket så väl passade både för
hans personliga smak och politiska principer. Han
förskaffade Sverige bär en förmånlig
handelstraktat och förökade subsidier; men blef också en
omedelbar orsak till det förderfliga och
vanhederliga kriget med Ryssland, hvars utbrott han
visserligen afstyrkle, men då det redan var försent.
Efter dess slut blef han, som emellertid
hemkommit och inträdt i rådet, skickad lill Preussiska
hofvet, at| underhandla om den nya thronföljarens
förmälning med konung Fredriks syster, och
förvärfvade derunder både den store konungens och
hans snillrika systers, Lovisa Ulrikas, lillgifvenhet,
hvilken ban också bibehöll lill sin död, ehuru han
en gång var nära alt förorsaka en brytning med
Ryssland, som ogerna såg hans inflytelse på det
unga hofvet. Ett särdeles bevis af dettas
förtroende erböll han genom sin utnämning lill
guvernör för den späda arfprinsen Gustaf. Denna
befattning föranledde honom alt utgifva de bekanta
"Brefven frän en gammal nian till en ung prins",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
