Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tlmtiierclala*
Tingsfrid.
59
från Ulricehamn. Marken är bergaktig, sandig
och föga gifvande. I socknen märkas: Örneberg
och Redvägsborg, tillsammans 2 mtl. säteri, samt
Brostorp, 1 mtl. af samma nalor. Lenabed är
äfven bär belägen och vid Annetorps by finnes en
helsokälla. Socknen häller 36 £ mtl. med en
folkmängd af 1,266 personer pä en areal af 11,548
tonni., hvaraf 520 äro sjöar och kärr. Adr.
Ulricehamn.
Tiiumersdala, annex till ßerg i Wadsbo härad
af Skaraborgs län, är beläget 2 J mil S.S.V. frän
Mariestad och 1 | mil N.N.V. frän Sköfde.
Marken är jemn, men skog saknas och hemmanen
bekomma sina behof genom årliga ulsyningar på
näst-gränsande kronoskogar. I socknen märkes:
Carlsfors alunbruk, med 4 dubbla pannor, anlagdt år
1814 af kommerse-rådet Santesson , samt ett
qvarn-stensbrott, som årligen gifver 2 à 300 R:drs
inkomst. Socknen håller mil. med 322
inbyggare på en areal af 2,962 lunnl., hvaraf 300 äro
sjöar och kärr. Adr. Skara.
Tiiuotiiey* Ängskampe (Pbleum Pratense), är ett
gräs med flerårig rot, som för den betydliga
fodermängd det lemnar, och för den lätthet, hvarmed
dess frön insamlas, hos oss allmänt blifvit odladl.
Dess strån äro 1—2 alnar höga och rotbladen få;
den axlika vippan är cylindrisk, ^—1 qvarter lång
med små, tättsiltande, kortskaftade blommor,
hvilkas ståndarknappar äro stora och blåaktiga. Den
blommar mestadels i Juli, och trifves nästan i hela
Sverige och på de flesta jordmåner och lokaler;
men helst på något lågländta ängar med god och
fuktig mylla, der ingen bottensyra finnes. Om den
slås tidigt, innan den börjat gå i ax, är den för
kreaturen ganska behaglig, samt gifver en riklig
och närande höskörd. Till bete är timolheyen
deremot mindre passande, i anseende dertill att
rot-bladen äro föga ymniga.
TiuirÄ, jemte Alnön annex lill Skön, är beläget
inom Medelpads fögderi, 1 mil N. från Sundsvall,
vid hafvet. Socknen har ett behagligt läge och
inbyggarne nära sig af åkerbruk, boskapsskötsel
och något fiske. Nära intill Indals-elfvens utlopp
finnes bär ett skeppsvarf, som kallas Wifstads varf,
äfvensom en lastage-plals, Norrbergsstrand, der
Sundsvalls borgerskap har upplag af bräder,
trävirke, tjära och andra skogsprodukter. Socknen
håller 19 mtl. med 900 inbyggare på en areal af
11,294 tonni., hvaraf 350 äro sjöar och kärr.
Adr. Sundsvall.
Tiuiurtaacli» ett slott vid Demotika nära
Bender, var uågon tid det ställe, der konung Carl
XII förvarades, efter kalabaliken i Bender, såsom
fånge, ehuru han likväl alltid bemöttes med all
möjlig höflighet af Turkiska regeringen.
Ting betyder i den gainla Svenska
rättsförfattningen hvarje sammankomst, för alt afhandla och
besluta gemensamma ärender. Särskildt brukades
ordet om sammankomster inom de rättssamfund på
landet, som utgjorde medborgarnes politiska
föreningsband. Der afhandlades ekonomiska ärender;
der skipades lag. Efter samfundens olika
beskaffenhet voro dessa ting olika, häradsting, land-
skapsting, allshärjarting. Tingen voro
ursprungligen allmänna folkmöten, der hvarje sjelfständig,
bofast man bade stämma. Domsräilen bärflöt ur
häradets natur, såsom en fri förening emellan
hus-fäderne att bemedla frid och skipa rätt. Bedan förr
än landskapslagarna uppsattes i skrift, bade dock
menigbeten upphört att mangrannt infinna sig; ty
man ser af dessa lagar, att det fanns en föreskrift,
huru många af häradets besutne män borde vara
tillstädes, för alt tinget skulle anses fulltaligt. Ett
minimum af dem fordrades och dessutom domarne.
Under hedniska tiden stodo tingen i sammanhang
med offerfesterna, så att de samlades, när dessa
skulle förrättas; så var förbållandet med
allsbär-jartinget, som började komma ur bruk, när med
kristendomens utbredande de stora nationalfesterna
vid afgudatemplet kommo ur bruk. Extra ting
kunde äfven bållas, när konungen fordrade det.
Landstinget eller landskapstinget hölls af lagmannen
eller af konungens höfvidsman på hans vägnar.
Alls-bärjartinget var den allmänna
nationalsammankom-sten, då hela folkbären mötte konungen, som satt
till doms eller föredrog allmänna riksärender. Der
beramades krigståg o. dyl. Der uttryckte sig
folkets röst inför konungen genom lagmännerne.
Tinguiannalid. Så benämndes ett slags
krigsfolk, bestående af Danske, Svenske och Norske
kämpar, hvilka konung Sven Otto Tveskägg
upprättade efter Englands eröfring, till att hålla
landets inbyggare i tygel. Dessa s. k. Tingmän voro
förpligtade, att alla nätter infinna sig i kyrkan
alldeles obeväpnade, när tecken gafs dertill med
klockorna. Häraf förstodo Engelsmännen betjena
sig en nyårsnatt. Under julhelgen voro till den
instnndande marknaden efter vanligbeten många
vagnar inkomna, hvilka i stället för varor voro
lastade med krigsfolk. Dessa skulle med
borgrar-nes tillhjelp angripa tingmännen mol morgonen och
nedergöra dem. Anläggningen blef upptäckt och
tvenne tingmän, Thor och Audun, underrättade
anföraren Eilif om alltsammans; men de blefvo dock
ej trodde, utan Eilif ined sina underlydande begaf
sig till kyrkan vid den vanliga klämtningen.
Ting-männen kommo dock icke förr på kyrkogården,
än de pä alla sidor blefvo anfallna. Hela
kyrkogården var omringad af fiender. Eilif sprang då
med sitt manskap upp på muren och derifrån ut
på den sammanpackade menigheten, samt banade
sig sålunda väg ned till skeppen. Större delen af
tingmännen nedergjordes dock. Detta tilldrog sig
nära London. En likadan anläggning gjordes
äfven mot ett annat läger af tingmän, hvilka lågo
i Slesfort, och af hvilka ganska få undkommo med
lifvet.
Tingshyggnad åligger häradet att uppföra och
underhålla. Dess vidmakthållande utgör ett af de
onera, hvarmed Svenska jorden är belastad
utöfver de direkta statsbidragen. Tingsbyggnaden skall
innehålla ett större rum samt tvenne kamrar och
ett bäradshäkte. Från delaktighet i
tingshusbyggnad äro säterier, afbyste rå- och rörshemman samt
prest- och klockarebol befriade.
Tingsfrid var ibland föremålen för Birger Jarls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
