Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tolleson.
Tollstadius.
75
bemötte bonom, var ganska smickrande. I alla de
församlades närvaro omfamnade ban bonom, och
visade en särdeles aktning för den gamle mannen,
med hvars egenskaper ban syntes vara väl bekant.
Dä 1811 oroligheter ntbrntit i Skåne, med
anledning af den då påbjudna uppsättningen af en del
af det s. k. Förstärkningsmanskapet, gaf Toll
order om militärstyrkans användande, hvarigenom
oroligbeterna snart åter stillades, och dä bögsta
inseendet öfver polisen i Skåne genast
anförtroddes åt honom, vidtog ban alla nödiga
försigtighetsmått. Alla landlmarknader inställdes, en
allmän kungörelse och varning lill folkel att hålla
sig stilla ntfärdades, och posteringar af trupper
förlades på flera ställen, der de förblefvo till dess
dom fallit öfver de brottslige. Lugnet förblef
äfven alltsedan ostördt, och både konungen samt
kronprinsen förklarade, genom enskilda
skrifvelser, uti de mest förbindliga ordalag sin
tacksamhet Tör Tolls åtgärder till lugnets återställande.
På kronprinsen om våren 1813 med en del af
arméen öfvergick till Tyskland, förordnades Toll att
under bans öfverbefäl kommendera den armé, som
ander tiden sammandrogs i Skåne. En liten
eskader af örlogsskepp och skärgårdsfartyg, som
sta-tionerades i Öresund, ställdes äfven under bans
befäl. Allt efter som bulletinerna från
kronprinsens högqvarter ankommo, lät han efterlrycka dem
och i hundratals exemplar sprida dem i Köpenhamn
och på Seland. Napoleons sändebud i Danmark
nnderböll Danskarne med ständiga segerbulletiner
från de Franska bärarna; men de Svenska
bulletinerna, som Toll inpraktiserade, förstörde alltjemt
dessa illusioner. Såsom ett exempel pä huru väl
Toll bade sitt kunskapen ordnadt på Seland må
anföras, att ett generalförslag öfver Danska
arméen, som upptog icke allenast truppernas antal,
otan ock alla deras förläggningar sä i fästningar,
som inom särskilda provinser, hade ban i sina
händer på Beckaskog redan tvenne dagar efter
dess inlemnande till Danske konungen. År 1814
uppböjdes Toll till grefve. Den 21 Maj 1817
slutade ban sin skiftesrika lefnad. Länge var bans
minne kärt för den Skånska allmogen, som i
bonom alltid baft ett kraftigt skydd mot de
oförrätter, för hvilka den genom underordnade
tjen-stemäns egennytta ofta nog varit blottställd. Dess
tillgifvenhet yttrade sig på ett rörande sätt, då
hans lik fördes från Beckaskog till Bonarps bed,
för att begrafvas i den närbelägna Riseberga kyrka.
Utan ringaste påstötning från någon myndighet, bade
allmogen, i de trakter liktåget passerade, utsirat
grindarna med löfverk samt bestrött vägarna med
blommor och granris. Öfverallt, der sorgtåget
(ramskred, säg man bönderne samlade, för att
bjuda det sista farväl åt sin gamle "Gubbenor",
*åsom de kallade bonom.
Tollexon, Pehr, bondson från Åsheda i
Småland, föddes d. 2 Okt. 1747. Kallade sig först
Jönsson, sedan Oefrén och derpå Eurén, innan ban
sUtligen antog namnet Tolleson. Studerade med
utmärkelse i Wexiö »köla, och 1765 blef den af
naturen rikt utrustade ynglingen student i Upsala,
hvilket ställe ban dock lemnade, otan att ha
hunnit särdeles långt på examensbanan. På
huspredikantskallelse af riksrådet grefve Adam Horn, blef
ban 1771 prest och tog 1774 pastoral-examen,
hvarefter ban följande året utnämndes till e. O.
sqvadrons-predikant vid Smålands kavalleri.
Befordrades vidare 1780 till kyrkoherde vid
Danviken och Siklaö, 1792 till kongl, bof-predikant
och 1793 til) kyrkoherde i Närtuna och Gottröra.
Samma år otnämnd till tbeol. doktor, och prost
1794. Kontraktsprost 1810. Afled d. 28 Juni
1821. I sina mannaår utgaf Tolleson blott
predikningar och uppbyggelseskrifter; men sedan ban
upphört alt såsom förut kunna verka genom sin
talegåfva, började han utgifva lärda arbeten,
vittnande om de djupaste insigter. Utmärktast blef
ban dock alltid såsom predikant. 1 och omkring
Stockholm predikade ban för stora folkskaror och
nppeböll Lnlberanismens eld med Luthers mod.
Deronder förtärdes dock bans krafter till den grad,
att då ban kom till Närtuna, ban af fruktan för
svindel aldrig vågade beträda predikstolen, utac
talade antingen stödd vid bänkraden eller sittande
i choret. Bland de af honom utgifna arbeten
märkas, utom en mängd predikningar: Försök till en
förbättrad, förklaring öfver D:r Lutheri mindre
Ka-teches-, Ordbok öfver Nya Testamentet; Geografiskt
Handlexikon öfver Gamla Testamentet; Handbok i
Bibliska Litteraturen; Kristliga le/nadsreglor;
NicO-demi Evangelium; Jesu Christi Lefverne och Lara;
De första christnas lefvande tro och heliga lefverne.
Tollstad, Untra, en socken i Wifolka bärad,
är belägen 2 mil S.V. från Linköping och hörer
till 3 kl. konsist. Kyrkan är gammal och bar en
altartafla af Hörberg. Jordmånen består mestadels
af lera; åkerbruk och boskapsskötsel är
allmogens hufvudsakliga näringsfång. Ett mindre bruk
finnes pä Brötbs ägor och bär namnet
Christine-hammar. Socknen innehåller 34 mtl. med 1,070
innebyggare pä en areal af 9,211 tunnl., hvaraf
30 äro sjöar och kärr. Socknens annex är Sya
eller Syd. Adr. Linköping.
Tollstad, Vestra, en socken i Lysings härad,
är belägen vid Wettern, 2\ mil S.V. från
Skenninge och hörer till 3 kl. reg. Socknen stöter
i S. till Ombergs kronopark och bar flera
boställen, såsom Alvastra som förr varit kungsgård,
men är nu öfverstlöjtnants-boställe, Stora Lund,
f. d. ryttmästare-boställe, nu kronojord; Uckleby,
Tegneby m. fl. Vid Ålbäcks bro i denna socken
blef konung Sverker I mördad af sin egen
stall-bet jeot natten till d. 25 Dec. 1155, då ban skulle
resa till Tollstads kyrka att bivista julottan. En
trekantig sten af 1 j- alns höjd, på en åker nära
vägen, har förr utmärkt konungens dödsplats; men
den är nu borttagen. Socknen innehåller 27 mtl.
med 796 inbyggare på en areal af 4,675 tunnl.,
hvaraf 30 äro sjöar och kärr. Adr. Skenninge.
Tollstadius, Erik, son af komministern Anders
Tollstadius, föddes 1693 i Stockbolm och blef
1718 magister i Upsala. Sedan ban följande året
låtit prestviga sig, såsom buspredikant,
befordrades ban 1723 till amiralitetspredikant vid Skepps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
