Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tomte nattes.
ToppU.
77
nen hållit middagsmåltid, hafva blifvit sedde
gående omkring på ställningarna, timrande med små
yxor. När träd fälles i skogen, säger mången:
"Drängen håller väl i yxan, men Tomten fäller
trädet" och när hästarne i ett stall hålla sig
vackra samt alltid äro val ryktade, heter det:
"Drängen lägger väl fodret i krubban, men det är
Tomten som gör bästen fet." Mångenstädes plägar
den vidskepliga allmogen ännu hvar julmorgon
anställa ett slags olTer åt Tomtarne, eller, såsom
det kallas, gifva dem lön, hvilken då vanligen
består uti några grå valmarsbitar, litet tobak och
en skofvel mull. I Skåne och Blekinge, der de
äfven kallas Nissar, bruka många, när de äro ute
i arbete på åker eller äng och sitta vid sin
måltid, lägga ett stycka bröd, ost eller dylikt, ander
en grön torfva, för att derigenom förvärfva sig
de små varelsernas bevågenhet.
Tomte .llaties, en bonde i Utmelands by, var
en ibland de många personer, hvilka voro Gustaf
Wasa bebjelpliga under hans första vistande i
Dalarna, dä ban förberedde sin uppresning mot
Christian Tyrann. Då presten i Mora, Jakob
Persson , ej vàgado bysa Gustaf Eriksson längre i
prestgården, i anseende till Danskarnes ifriga
efterspaningar, sände ban honom till denne bonde,
hvilken gömde honom uti en hvälfd stenkällare,
dit man nedgick genom en lucka på golfvet. Snart
kommo äfven Danskarne spejande dit; men Tomte
.Mattes hustru, som höll pä att brygga julölet,
vältrade hastigt ett kar öfver luckan, så att
Danskarne ej märkte den, och Gustaf Eriksson undkom
sä äfven denoa fara.
Tomtorm. Se: Snok.
To|)u«raflaku korpsen uppstod dä Kongl. Maj:t
genom nådiga brefvet d. 19 Febr. 1831
förklarade att den förutvarande fältmätningsbrigaden
skulle från ingeniörkorpsen afskiljas och bilda en
särskild, med generalstaben förenad korps.
Topografiska korpsens ändamål i fredstid är att
uppmäta och affatta fullständiga, på trigonometriska
operationer och astronomiska observationer
grundade militärkartor öfver riket, åtföljda af
topografiska och statistiska beskrifningar öfver
för-svarslinier och militärställningar m. in.; att
gravera det speciella militärkarteverket; att författa
och utgifva generalkarlor och provinskartor öfver
riket; att vårda krigsarkivet, samt att, af dess
handlingar och materialer, förfalla rikets
krigshistoria. I krig är korpsens ändamål att förskaffa
kännedom om krigsorten, i afseende på dess
topografiska beskaffenhet och ekonomiska tillgångar;
att utse och föreslå lägerpositioner, krigsqvarter,
bevakningsanstalter m. m.; att upprätta
marsch-rutor och vägleda arméens marsch-kolonner; att
rekognoscera fiendens rörelser och ställningar; att
afteckna lägerpositioner, tnarscber och fältslag,
samt att föra anteckningar öfver arméens
operationer och samla materialer till krigets historia.
Telegrafinrättningen är ställd under chefens för
topografiska korpsens befäl. Som topografiska
korpsen utgör en särskild afdelning af
generalstaben, bar dennas chef, statsrådet och chefen
för landtförsvars-departementet öfverbefälet i hvad
som rörer inspektionen öfver korpsen och
allmänna anordningen af de arbeten, som densamma
åligga. Korpsens personal utgöres af: En öfverste
och chef, en öfverstlöjtnant, en major, en
professor, fem kaptener, tre löjtnanter, en renritare
och en vaktmästare. I stället för
under-löjtnanter, kommenderas ett efter förefallande behof
lämpadt antal officerare af arméen, hvilka, jemte
to-pograf-officerarne samt under deras befäl och
ansvar, förrätta de för hvarje år anbefallda
rekognosceringar med tillhörande arbeten. Sålunda
kommenderade officerare böra likväl förut hafva
inhemtat den färdighet i rekognosceringskonst och
kartritning, som vinnes vid krigsakademien och af
derifrån utgående kadetter erfordras. Ledigheter
inom löjtnantsgraden tillsättas med
subalternoffi-cerare af arméen. Officer, som lill löjtnant vid
korpsen önskar blifva i underdånighet föreslagen,
måste hafva tjenstgjort minst tre år vid något af
arméens särskilda vapen, lika många år, under
sommarmånaderna, varit vid korpsens
rekognosceringar tjenstgörande, samt derunder hafva
ådagalagt skicklighet och bag för det topografiska
yrket samt slutligen, efter genomgången lärokurs
vid det högre militär-läroverket, genom aflagd
examen visat sig äga de kunskaper, hvilka der
fordras af officer, som söker inträde i
topografiska korpsen. De löjtnanter, som sedermera icke
vilja uteslutande egna sin tid och sin verksamhet
åt det topografiska yrket, få, efter deruti
inbem-tad kunskap och färdighet, återgå til] arméen,
med rättighet att företrädesvis välja lediga
rege-ments-qvartermäst8re-tjenster. Då genom det
ombyte, som till följd häraf kommer att inom
löjtnantsgraden äga rum, kaptensgraden utgör den
egentliga stadigvarande delen af korpsen, på
hvilken grad bibehållandet och fullkomnandet af det
topografiska yrkets theori och praktik
hufvudsakligen hvilar, så bör, utan afseende på tur och
anciennetet, till kapten på stat endast den
löjtnant på stat i underdånighet föreslås, som
framför de andra utmärkt sig för kunskaper och
skicklighet, jemte särdeles håg och nit för det
topografiska yrket. Korpsens officerare bibehålla den
rang de förut innehaft, lika med artilleriet, och
korpsen intager den plats inom arméen, som
tillkommer den öfriga general-staben.
Toppakarfveu (Phalacrocorax cristatus). Denna
fogel hörer till Simfoglarne och uppehåller sig,
liksom alla foglar af Skarfslägtet, helst pä skär
och holmar i hafvet, llan stödjer sig der med
sin elastiska stjert emot klippan och nedgår sakta
1 hafvet om man nalkas det skär, hvarest ban
uppehåller sig. Toppskarfven håller i längd omkring
2 fot 2 — 4 tum, är svartaktig till färgen och
lefver af fisk, som ban genom dykning hemtar ur
hafvet. Någongång om vintern ser man dessa
foglar äfven aflägsna sig från bafskusterna och
slå sig ned på torn eller andra upphöjda föremål.
ToppU i Götba-elf, nedanför Gullän, är en liten
bolme, på hvars sidor elfven gör 2:ne fall,
Tjuf-fallet på vestra och Toppöfallet pä östra sidan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
