Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
78
Tordeanklolrt.
Torfmi)«iar.
hvilka dier gå tillsammans och bilda
Stampeströmsfallet. I det berg, som bär framstår i elfven,
blef en slåss sprängd, kallad Polbem, som gjorde
i det närmaste 53 fots vattensänkning, svarande
mot Tjuf- och Stampeströmsfallet Denna sluss
fick ett djup af 64 fot; men blef dock aldrig
inredd, utan det ofullbordade arbetet qvarstår ännu
för efterverlden såsom prof på ett jättelikt, men
missräknadt förelag.
Tordenskiold, Peter, född 1691 i Trondheim.
Kallade sig först Wissel, innan ban upphöjdes i
adligt stånd. General-adjutant och amiral för
Danska flottan. Dödades i Hannover i en duell af
Svenske öfversten Ståhl. Tordenskjöld, som inom
en tid af 9 år tjente sig upp från kopvardifarare
till denna hederspost, var af ett mod och en
till-tagsenhet, som alldeles passade för Carl XII:s
krigstid, och syntes af naturen egentligen ämnad
till att tjena nnder nordens krönte hjelte, fast
ban genom börden, såsom Norrman, blifvit ett
redskap uti dess fienders band. Denne tappre
sjöman bade från ofrälsebörd bragt sig upp till
adlig värdighet, och genom sina ofta med
ljungeldens snabbhet utförda hjeltebragder gjort »ig
värdig namnet Tordenskiold, hvarmed bao af sin
konung beärades. Hans minne år äfven förvaradt
uti Sveriges häfder, genom den skada som ban
tillfogat oss nti konung Carl XH:s sednare krig
med Danmark och liera bans dristiga försök att
göra ännu mera. Detta skedde stundom på ett
sätt, som ådagalade T:s stora skicklighet att
utföra en i bast resolverad coup de main. Häraf
vill man blott anföra ett exempel: När ban är
1716 gick med två fregatter och en bombkits
från Danmark att förstärka dess uti Norrige
varande eskader, fick ban vid förbifarten af
Bohuslänska kusten veta, genom några uppbragte
fiskare, att en Svensk flottilj låg uti hamnen
Dynekilen kallad. T. beslöt genast att pä fri band våga
ett försök till dess förstörande och gjorde det
med framgång, ty som ban fick säker
underrättelse, att Svenske officerarne just då bivistade ett
bröllop i grannskapet, begagnade ban tillfället att
nästan obehindrad inlöpa uti nämnda bamn med
sina 3:ne skepp och derifrån lyckligen bortföra
flera galioter, slupar, amunitions-fartyg och en
bombkits, Stenbock kallad, hvilket skedde utan
förlust, oaktadt en häftig eld, hvarmed ban
undfägnades från de landtbatterier, som beströko
farvattnet. Delta dristiga anfall ansågs medföra den
vigtiga följd, alt man uti Danmark trodde Svenska
arméens återtåg ifrån Norrige, som skedde straxt
derpå, vara en verkan af då liden förlust, fastän
man känner helt annan orsak. — Följande året
bade den Danske sjöbjelten nära blifvit Svensk
krigsfånge, ty då ban på en med 4 kanoner
bestyckad slup och vid pass 20 mans besättning
skulle återfara till Köpenhamn, råkade ban i
Kattegat ett Svenskt fartyg med 16 kanoner och 50
man, som jagade upp bonom inom så nära ball,
att ban af Svenske befälhafvaren igenkändes. Denne
trodde sig så säker om sitt dyrbara rof, att ban
ropade i luren: "Jag fägnar mig åt den äran att
få föra herr Tordenskiold till Sverige," hvartill
denne åter svarade: "Jag tviflar att hvarken ni
eller någon annan Svensk får den glädjen." Härpå
följde en bäflig strid, hvarunder T. sjelf nedlade
Svenske officeraren med en muskölkula; men
förlorade också sjelf två af sina fingrar; undslapp
dock lyckligen den hotande fångenskapen, fastän
blott för att genast löpa samma fara på annat
sätt; ty fartyget strandade under följande nattens
mörker på Skånska Vallen, då T. likväl var nog
lycklig, att på en liten båt berga sig och folk,
samt oaktadt storm och oväder komma oskadd
till Danmark. Det lemnade fartyget togs af de
Svenske, tillika med ombord varande saker och
en illa blesserad man. Konung Carl XII lät då
ej allenast väl sköta den sårade, utan äfven till
T. återsända hans der lemnade ekipage, med
tillsägelse, att om han sjelf blifvit lagen, skulle
konungen ej underlåtit att icke allenast bemöta
bonom som en man, hvars förtjenster ban
högaktade, utan också låta honom fritt fara tillbaka,
förnöjd med den godhet konungen velat honom
bevisa.
Tordmulen hörer till simfoglarna, är svart och
inunder hvit, med hoplagda vingar, och vigglik,
spetsig stjert. Hans längd är 1 fot 7 tum och
vingbredden 2 fot 6 tom. Denna fogel
förekommer såväl i Östersjön som i Nordsjön, simmar
och dyker utmärkt lätt och flyger äfven temligen
snabbt; men går illa. Hans föda otgöres af fiskar
och krostaceer.
Torekov, aonex till Båstad, är beläget vid
hafvet i Bjäre bärad af Christianstads län, 3 mil
N.V. från Engelholm. Här är ett ansenligt
fiskläge med flera gårdar och stället liknar en
köping. Inbyggarne nära sig endast af sjöfart och
Gske. Jordmånen är sandig och utsädet 45
tnn-nor. Hit hörer äfven Hallands Wäder6 (hvarom
se detta ord). Socknen otgör ett mtl. med 425
inbyggare på en areal af 395 tunnl. Adr.
Laholm.
Torrmossnr. De torfmossar, som i flera rikets
landskaper, såsom Skåne, Bohuslän och Halland
förekomma, hafva sannolikt förr varit insjöar och
vatlengölar, som blifvit igenvallade af mossarter,
isynnerhet Sphagnum, som under ständigt
fortväxande förmultnat och blifvit genomträngd! af
kalkhaltigt vatten. Under torflagret och i detsamma
finner man stundom kullfallna träd, hvilka
sannolikt efter band lossnat frän stränderna samt
drifvit ut och sjunkit. Dessa träd äro stundom
temligen bibehållna, men ofta äfven alldeles upplösta.
Der torfven nyttjas till bränsle, är naturligtvis
fördelaktigt att deruti finna träd inbäddade. På
öfver 3 alnars djup bearbetas ej mossorna,
emedan vatten då vanligen möter på botten, hvilket
ofta sker på mindre djup. Enligt Nilsson
förekomma i trakten af Trelleborg och Falsterbo
äfven submarina torfmossar, hvilka, när de belt och
hållet bestå af land- och sötvattensalster, ehuru
de ligga långt ut i hafvet, i sin mån synas
bevisa, att på dessa ställen fordom varit land eller
att Skåne varit landfast med Tyskland. En af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
