Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
96
Traxleii.
Trediko-dom.
oss sällan atom i Skåne, der han stnndom beßnnes
öfversomra på några vidöppna, sandiga fält i
södra och östra trakterna af provinsen. Ilan är
mycket slug och skygg, och om ban på sommaren
förföljes, söker ban först undkomma, icke genom
flygande, men genom ett ytterst hastigt
springande, hvarvid han flaxar med utbredda vingar. Han
lefver af gröna örter och späda blad, samt af
insekter och regnmaskar, frön och sädesarter m. rn.
En mindre art trapp, Lilla Trappen (Otis Tetrax),
förekommer ock någon gång i Sverige, och dess
längd är endast omkring I j fot. Köttet af den
unga trappen är fint och läckert.
Traaten hörer till gångfoglarna, har nästan rät
näbb, äggformiga näsborrar och medelmåttigt stora
vingar. Ilan uppehåller sig i stora skogar,
bygger der parvis, och många af dem draga om
hösten till sydligare länder. De äro alla sångfoglar;
men bäst och tidigast om våren sjunga
dubbeltrasten och talltrasten. De anlägga sitt bo med
mycken omsorg och konst, hvarföre det inuti är
sä slätt, som om det vore svarfvadt. Deras föda
utgöres om sommaren af insekter och maskar, men
om hösten och vintern af åtskilliga slags bär. De
i Sverige förekommande arierna äro: Mislettrast
(dubbeltrast), Hingtrast, Koltrast, Björktratt,
Säng-trast och Rodvtnyelrast. Af dem äro de 3
förstnämnda arierna redan i det föregående beskrifna
(se dessa ord). — ßjörktrasten, som äfven kallas
Snöskala, haller i längd I0J—1 OJ tum och
ving-bredden utgör 17* um. lians hufvud, balsrygg
och öfvergump äro askgrå, rygg och skuldror
ka-staniebruna och undra vingtäckarne hvita. Af alla
trastar på Skandinaviska halfön är denna
allmännast och förekommer om sommaren till
förvånande mängd i nordens barrskogar, hvarest man, der
han slagit sig ned, ofta nästan i hvartenda träd
finner trast bon. Mest synes ban trifvas 1 den
högre norden; men är talrik äfven i mellersta
Sverige och bygger äfven i Smålands orb Blekinges
barrskogar. Dä denna fogel om hösten skockar
sig samman i stora skaror, anses detta som ett
säkert förebud till köld och snö, och ban bar
deraf fått sitt tillnamn af Snöskata. Helst håller ban
sig i sådana skogar och marker, som äro bevuxna
med enbuskar, hvilkas bär om vintern utgöra bans
hufvudsakliga föda. Hans locklon är ett fint
qui-gut, och med ett sqvattrande schaschaschak manar
han sina likar till uppbrott. Snöskatan är mycket
skygg, men skjutes helst från skotlkoja, der ban
sitter i rönnarna , eller ock fångas han med
snaror och nät.— Sångtraslen, som äfven kallas
Talltrast, Krains fogel, Nattvaka m. m., är något
mindre i längd än den förra arten, ofvantill olivbrun
och bar de nedre vingtäckarne rostgula. lian
förekommer i alla Svenska landskap, och isynnerhet
det norra Sveriges tallskogar genljuda ofta af
hans sång under de ljusa sommarnätterna. Under
lindriga vintrar qvarstannar en del af dem i södra
Sveriges skogar; men de öfriga utflytta till
varmare länder. Om våren, då de utflyttade
återkomma, trälfas denna fogel i trädgårdar och
bäckar, eller ock på våta ängar och vid sidan af
vallen. Hans lockton är ett fint zipp, zipp; men
skrämd ropar ban ofta ett högljuddare
jack-jack-jack. Denna fogel säges äfven mycket älska att
spegla sig i vattenpussar, lians sång är särdeles
vacker och afvexlande, och han hålles derföre
stundom i bur. — Rodvingetrast, Bodvinge, är den
minsta af detta slägte, ofvantill olivbrun och har
de nedra vingtäckarne och sidorna brunröda, samt
elt bredt bvitakligt streck öfver ögonen. Denna
trastart tillbör egentligen de norra och nordliga
trakterna af Skandinavien, samt förekommer i
Skånes skogslundar och trädgårdar endast under
sträck-tiderna, om böst och vår. I den högre norden,
Norrland och Lapplaod, tillbringar ban sommaren
och fortplantar sitt slägte, samt håller sig då mest
vid lågländta och buskbeväxta kärr. Hans säng
är der utmärkt behaglig. Hans näste träfTas
vanligen mot medlet af Juni, lågt ned mot marken i
täta buskar, llans kött, likasom alla trastarters,
är läckert.
Trnventlinl» der slöts d. 19 Aug. 1700 en fred,
som gjorde slut på konung Carl XII:s första fejd
med Danmark. Villkoren uti denna märkvärdiga
fred, hvarvid den unge bjeltemodige konungen
lemnade å sido alla egna fördelar, hvilka ban såsom
segervinnare kunnat tilltvinga sig, voro: att
konungen i Danmark och Carl Xll:s svåger, hertigen
af Holstein, sattes på en alldeles jemnlik fot till
hvarandra i afseende på hertigdömet Holstein,
hvilket de gemensamt innehade; att ingendera utom i
trängande nödfall, skulle få hålla större krigsbär
än 6,000 man; att hertigen skulle äga rättighet
att under vissa villkor laga fremmande trupper i
sin sold; samt att pä ingendera sidan några
fästningar skulle få anläggas för nära till gränsen
eller de allmänna landsvägarna. Danske konungen
lofvade alt från fästningen Christiaospris ej
tillfoga hertigens område någon skada, samt
förpligtade sig att, såsom skadestånd för det
förutgäng-na anfallet, till messan i Kiel 1701 betala 260,000
R:dr; ändtligen bilades äfven åtskilliga andra
smärre tvistigheter. Dessutom förhand sig Danske
konungen uttryckligen, alt hvarken för hvad hittills
förefallit, eller under hvilken annan förevändning
som helst, företaga något emot konungen i
Sverige och de öfrige bundsförvandterne, eller på
minsta vis understödja deras fiender, hvaremot
llol-steinske hertigen åtog sig i en separat-artikel att
förmå Svenskarne till att skyndsamt lemna Seland.
Holstein utrymdes genast, flottorna vände beni och
redan de forsla dagarna af September fanns ingen
Svensk soldat mera qvar på Seland; men så snart
den hotande faran var förbi, sökte Danska hofvet
allehanda undflykter, för att lemna fredsvillkoren
ouppfylda. Den bestämda ersättningssumman
utbetaltes icke, och rustningar företogos, tvärtemot
fredstraklatens innehåll, till Polske konungens
understöd.
Treilnko-doiii kallas del utslag, som domstol
fäller öfver part, som utan förfall uteblifvit ifrån
rätten. Då nemligen parten ej inställer sig, och
ej visat laga förfall, men bevis blifvit företedt att
ban fått del af stämningen, upptages saken i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
