Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Treraldlgheli-iOndagi
Trendelenburg.
97
fall och domstolen utletar sanningen efter de
be-visoingsmedel den bar att tillgå. Vad emot
tred-sko-dom tillåtes, likasom emot annan dom.
TrefuldighetK-sOndttg. Denna söndag, som är
den första efler Pingst, bar blifvit förordnad till
den beliga treenighetens ära, hvilket bruk i slutet
af !2:te seklet först synes hafva uppkommit.
Treffenberg, Vil», son af kaptenen vid
Jönköpings regemente Anders Curry, hvilken
ibjel-sköls på sjelfva vallén vid stormningen af
Köpenhamn d. II Fehr. 1659, bade redan 1657 ingått
såsom volontär vid Svenska hären, som då
tågade till Seland, och deltog med tapperbet uti
åtskilliga krigstillfällen, deribland äfven Köpenhamns
stormning, der ban fick tvenne skott och flera
andra blessyrer. År 1659 anställdes han såsom
simpel ryttare vid general-major Lybeckers Skånska
regemente och tjenstgjorde sedan uti sex år
såsom korporal vid Jemtlands regemente. Derefter
var ban i sju år regementskvartermästare vid
samma regemente och användes uli sådan
egenskap mycket uti Brandenburgska kriget, till dess
ban oli en träffning,. efter ett modigt försvar,
togs till fånga och fördes lill fästningen Cüstrin.
Derifrån rymde ban snart på behändigt vis och
var kort derefter med uli en skarp skärmytsel
nära Rappin, der ban erhöll icke mindre än sex
farliga skott och slutligen återfanns helt naken pä
slagfallet bland de döda utan all sans, sedan han
så legat ett belt dygn. För sitt vid detta tillfälle
ådagalagda tappra förhållande, befordrades han
genast 1675 till kornett samt ej långt derefter till
löjtnant. Deltog sedan med beröm uti flera
följande strider och bevistade hela belägringen af
Stettin. Utnämndes 1680 först till löjtnant och
sedan till kapten-löjtnant vid lifregementet till
häst, samt blef 1687 ryttmästare derstädes.
Adlades samma år. Fick slutligen 1 700 afsked med
öfverstlöjtnants karakter. Ätten utgick med
sonen, öfverstlöjtnanten vid Nylands och Tavastehus
läns kavalleri-regemente, Olof Treffenberg,
som blef ibjelskjuten 1702 uti en affär vid Willna.
TrefTenhjelui, Anders, son af borgmästaren i
Skenninge Jöns Larsson Ranl, föddes d. 23 Nov.
1655, blef 1675 volontär vid gardet och 1677
underofficer derstädes, samt sistnämnda år så
illa sårad uti slaget vid, Landskrona, att ban ej
vidare kunde tjena till fot. Befordrades derföre
året derpå till kornett vid lifregementet, hvarifrån
ban 1681 transporterades till Östgötba
kavalleriregemente. Utnämndes 1692 lill löjtnant och 1702
till ryttmästare. Deltog ined mycken utmärkelse
oti landsligningen på Seland, fälttåget i Lifland,
slaget vid Klissow och flera andra tillfällen, samt
blef för sin städse visade tapperbet, 1704 uppböjd
uti adligt stånd. Han blef dödskjuten i slaget vid
Frauenstadt d. 30 Nov. 1704.
Trelitfrnn, en socken i Lysings härad, är
belägen 2 + mil S.S.O. från Skenninge och hörer till
3 kl. patron. Socknen bar sitt namn af Trehörna
säteri, som är beläget elt litet stycke ifrån
kyrkan och har palronaträtt. Den utgöres af 8 mtl.
med en folkmängd af 840 invånare på en areal
af 6,457 tunnl., hvaraf 450 äro sjöar och kärr.
Adr. Boxholm.
Trelleborg, en socken med Maglarp, är belägen i
Skytts bärad, vid hafvet, 2§ mil S.S.O..från Malmö.
Marken är jemn, bestående lill det mesta af
svartmylla på lerbollen, och en mindre del af sand och
grus. Här finnes ingen skog, ej heller duglig
bränntorf. Socknen beslår egentligen af en stor by,
markoadsplals och köping vid hafvet, med reguliert
anlagda gator och gränder, som äunu gifva
orten utseende af en stad. Trelleborg kallades i
forntiden Tre Lejons borg och var en ganska stor
och ansenlig stad, som ägde både fästning,
kloster, flere kyrkor och ett S:t Jakobs gille. Ännu
hålles här ärligen marknad i början af våren pä
kreatur, och en vanlig marknad i slutet af Juli
månad, och handel bedrifves bär för öfrigt med
spannmål och alla landliiianna- samt inhemska
produkter. För en del af jordegendomen hålles
bålsmän och för en annan utgöres rustning till
Skånska dragonregementet, hvarföre ock jorden år
styckad och delad i tunnland och kappland med asatt
rnsthållsränla och båtsmansskilling, hvarefter dessa
rustningsskyldigbeter utgöras. Inbyggarne
sysselsätta sig allmännast med åkerbruk, handtverk,
sjöfart och fiske; i byn finnes äfven egei postkontor,
tullkammare och apolhek, samt en vanlig mindre
skola och fattighus. Norr om byn synas
lemningar af grafvar och vallar. Socknen innehåller 6 |
mtl. med 2,010 inbyggare på en areal af 1,759
tunnl., hvaraf 2 äro sjöar och kärr.
Trendelenburg, Unapar, son af kyrkoherden
vid Tyska församlingen i Malmö P. A.
Trendelenburg, föddes d. 25 Maj 1755 och sändes redan
1766 till universitetet i Lund, der han snart valde
läkarevetenskapen lill bufvudföremål för sina studier.
Företog år 1776 en resa lill Köpenhamn för att
pà det dervarande berömda "Fredriks hospital"
studera accoucbements-vetenskapen och afhöra
föreläsningarna. Efler hemkomsten året derpå till Lund
blef ban medicine licentiat och begaf sig sedan lill
Stockholm, der ban med mycken ifver begagnade
dåvarande professorn v. Schulzenbeims undervisning
uti barnförlossoings-vetenskapen och promoverades
1778 till medicine doktor i Lund. Befordrades
samma år till artis obstetriciæ adjunkt i
Stockholm, erhöll 1781 fullmakt att vara stadsfysikus
i Carlsbamn, samt fick 1786 professors namn,
beder och värdighet. Förordnades 1787 att vara
lärare uti barnförlossnings-vetenskapen, med säte
i Malmö saint åliggande att undervisa och
appro-bera samtliga barnmorskor för bela Skåne.
Kallades 1813 till ledamot af Svenska
läkaresällskapet. Afled d. I Sept. 1820. Var en af sin tids
berömdaste och mest anlitade accoucbörer, samt en
i sin sak skicklig och erfaren inan, hvarom äfven
hans flera i barnförlossnings-vetenskapen utgifna
skrifter vittna. Deribland märkas: Om nuvarande
salt att skota barnsängshustrur; Uuderrüttelser och
praktiska rdd för allmanheten, att rätt och
förnuftigt vårda hafvande, barnaföderskor,
barnsangshu-strur och nyfödda barn; Nödiga påminnelser om
Återinförande a/ bad, öfvers.; Samtal emellan en klok
Del. IV. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
