Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tryggve.
till en af bröderne, vid namn Gudröd Eriksson,
som med en flotta ankommit till Bohusläns kuster,
plötsligen inbjöd bonom. Tryggve infann sig
således med ett enda skepp vid Sotenäs, der den
kunglige fränden låg med sin flotta, men blef der
af bonom trolöst öfverfallen och mördad jemte 12
af sitt medfölje. Till minne af denna händelse bar
den ö, der den mördade Tryggve begrofs, allt
intill denna dag burit nåmnet Tiygijö. Bohuslän, der
Tryggve klokt och kraftfullt bade regerat i nära
35 år, föll efter denna händelse i Gunhildsönernes
händer. Tjuguåtta år efter mordet blef dock dess
verkställare, den nämnde konung Gudröd, genom
en lörsåtlig tillställning af Bohuslänningar af
Tryggves slägt öfverrumplad och innebränd, just
då han infunnit sig i Boboslän att emottaga
folkets hyllning. Tryggves son åter, den i historien
välbekante Olof Tryggvasson, blef efter många
bàrda öden, slutligen Norriges envåldskonung.
Tryegve Touiul nämnes i sagan såsom en
höfding under konung Sigurd Bing, på hvars sida ban
nli Bråvalla slag kämpade emot Harald Hildetand.
Ban bade infunnit sig till slaget med åtskilliga
skepp, uppfyllda med väl beväpnadt manskap.
Tryaeruin, med llannäs, en socken i Norra Tjust
härad af Kalmar län, ar belägen 6J mil N. från
Westervik , vid hafvet, och tillbör 2 kl. patron.
Marken är mycket bergaklig och mycken jord är
upptagen af oländiga mossar; men de odlingsbara
fälten och dalarna, der lera och svartmylla äro
rådande, äro dock bördiga och gifvande.
Skogstillgången är tillräcklig. De betydligaste
gårdarna äro Fågelvik, Hvtllvik, Löt eller Sljernebery och
Hornsherg. Bland sjöar i socknen är Wtndomen
den största. Derinvid ligga trenne stora, af
naturen danade sandkullar kallade Högsta, Nedersta
och Metlankutlen, hvarest några urnor och
ålder-domslemningar i förra seklet anträffats. Socknen
innehåller 43 > mtl. med en folkmängd af 2,700
invånare på en areal af 36,849 tunnl., hvaraf
4,350 äro sjöar och kärr. Adr. Söderköping och
Oltorp.
Trådnpegel. Dermed menas en slags gamla
speglar, i hvilkas innersta rum sitter, i stället för glas,
ett försilfradt papper. Sådana speglar pläga
fä-sias vid breda strumpeband och, jemte annat, vid
•lotet af bröllop i Jemtland, skänkas af bruden
till ungkarlarne. Bandet är då hopfästadt i båda
ändar och kastas af bruden öfver ungkarlarnes
hufvuden, så att trådspegeln blifver hängande kring
halsen.
Trafva, jemte Lengjum och Lundby annex till
Lsrf, är beläget i Wilska kontrakt och hörer dels
till Laske, dels till Skånings härad af Skaraborgs
län. Marken är jemn och skog saknas. Genom
»öcknen flyter ån Lidan, uti hvilken finnes
mjöl-qvarnar med 1 I par stenar. För öfrigt ligga bär
2:ne säterier: Sloia Hof och Tråfva Hert egården,
det förra om 2, det senare om 1 mtl. Socknen
håller 18 J- mtl. med en folkmängd af 511
personer på en areal af 6,619 tunnl., hvaraf 10 äro
’jiiar och kärr. Adr. Skara, Onsjö.
Trädkryparen. 113
Trangfor», ett stångjernsbruk i Koblbäcks
socken vid Bamnäsströmmen, blef först i ödemarken
oppbygdt år 1628, och bar sedan blifvit
privilegieradt. Hammarsmedjan bar åren 1799 och 1800
blifvit ombyggd på nytt ställe, af dåvarande
ägaren P. Törngren, med gråstensmurar och i berg
sprängd bjulbäck. Här finnes nu 2 bärdar med
693 skepp:d 6 lisp:d privil. årligt smide af
köpe-tackjern, hvarföre hammarskatt utgöres med 6
skepp:d 18 lisp:d 13 marker. Till verkets drift
tages nu vattnet med så kalladt öfverfall utur
Strömsholms kanal, som går genom brukets
område och betydligt lättar transporten af tackjern
lill bruket, saint af stångjernet till Strömsholms
lastageplats. Bruket skeppar på Stockholm.
Nuvarande ägaren är Fr. Tydén. Smidesstämpeln är
•TF’ sammanbundne inom en cirkel.
Trädgardisktitaeln var föga eller intet känd af
våra hedniske förfader. Väl tata sagorna redan
fore nionde århundradet om s. k. "Grasgäi dar
men dessa voro förmodligen endast på sin böjd
enkla köksträdgårdar, uti hvilka något kål,
rof-. vor eller dylikt odlades. Uti tionde och elfte
århundradena omtalas först äppleträn bär, och uti
Westgötbalagen påträffas förbud och straff för
dem, som ofredade trädgårdar, uti hvilka växte
äppleträd, ärter, bönor, kål och lök. Uti
West-manualagen stadgas straff för dem, som höggo
vildappel, hvaraf blir ganska troligt, att våra
skogsäpplen ingalunda äro någon inhemsk frukt,
utan alstrats af kärnor, hvilka antingen med flit
eller tillfälligtvis nedkommit i jorden, samt att
frukten, ursprungligen af bättre beskaffenhet, till
följd af vanskötsel, under tidernas längd förlorat
sin godhet. Den egentliga trädgårdsskötseln
infördes dock i Sverige först af de kristna
munkarne, hvilka uti sina vid klostren anlagda s. k.
* Lokgårdar" eller "Örtagårdar" började odla flera
fremmande växter och frukter, äfvensom
medicinska örter, och hvilka efter hand utbredde smaken
härför till de kringliggande bygderna.
Trädgardn-sangaren (Sylvia llortensis) hörer
till Gångfoglarna, bar hufvud och rygg gråbruna
samt bröst och sidor ljusgrå; benen blyfärgade.
Fogelns längd är 5j tum och stjerten räcker
tum utom vingarna. Han är en flyttfogel;
bort-flyttar i medlet af September och återvänder till
Skandinavien vid medlet af Maj, då han talrikt
låter böra sig i trädgårdar och löfskogar. Hans
säng är vacker och uthållande, och man hörer den
vanligen från de tätaste busksnåren eller lofven
från Maj till Joli. Insekter och larver, äfvensom
hvarjehanda slags bär, utgöra bans föda. I täta
buskar, särdeles af bagtorn eller törne, lägger
denna fogel sitt bo och då man nalkas det,
hoppar ban orolig bland lofven, och låter böra ett
slräft anskri af: gaak, gàdk eller tack-lack-tack!
Äggen äro blekt gråaktiga, ined olivbruna fläckar.
Trädkryparen (Certhia familiaris) hörer till
Gångfoglarna, är ofvantill fläckig af brunt, rostgult och
bvitaktigt, samt inunder hvit eller silfvergrå. Hans
näbb är ofvantill svartbrun, under hvitaktig. I
längd håller ban nära 5 £ tum och i vingbredd 8
Del. IV. , 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
