Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I2G
Tunge I.
Tunhem.
bästa, försäkrande att prinsen skulle i honom
finna en ganska trogen och oförtruten tjenare. Mer
och mer mognade dock omdömet om Tungels
dåliga uppförande, och den ena svåra
efterräkningen framkom efter den andra, lian anklagades att
till sin fördel hafva förfalskat gåfvobref på en
gård i Upland; en annan gång att hafva förfarit
på samma sätt med elt gods i Estland, samt
slutligen att hafva tagit mutor och för bög
papperslösen. Oktadt allt delta, bibehölls ban i sina
värdigheter af konung Carl X, hvilket gifvit
anledning till den förmodan, att ban under de sista
åren af Christinas regering lånat sig till hemlig
kunskapare åt thronföljaren. Sonen,
Tungel, Mil», född på 1630-talet, åtföljde 1664
legaten Palbitski till Danzig och Warschau, samt
utnämndes 1665 till minister i Polen. Blef 1681
resident i Hamburg och förordnades 1685 till vice
president i Abo hofrätt. Berömmes såsom en
nitisk och ordningsälskande embetsmän, hvilken dock
ville göra sin myndighet något för mycket
gällande. Afled 1693 ogifl. En yngre broder till denne,
Tunisel, «u»t»r, född 1639, blef 165? fänrik
vid Nerikes regemente, 1658 löjtnant, 1659
kapten vid Smålands regemente, och erhöll 1668
öfverstlöjtnant* karakter, då ban för någon lid gick
i Spansk tjenst. Blef 1671 öfverstlöjtnant i
Holländsk tjenst, 1675 öfverste för elt Svenskt
värf-vadl regemente i Wismar, och 1676 kommendant
i Kalmar, då han tillika fick sig uppdraget att
ordna försvarsverket på Öland. Utnämndes 1678
till öfvers|e för Uplands regemente, saml 1684
till landshöfding i Halland och general-major.
Upphöjdes 1687 till friherre. Utmärkte sig vid flera
tillfallen genom tapperhet, såsom i drabbningen på
Fven 1659, då han återfanns nära död bland de
stupade pä slagfältet, vid Kandias belägring 1669,
vid Wismars belägring 1675 samt vid
Cbristiano-pels och Carlsharnns eröfrande från de Danske
167? och blockaden af Christianstad, utom flera
andra tillfallen. Han aOed 1697, ulan att hafva
varit gift En tredje broder,
Tnnsel, Johnn, blef 1695 lagman i Tio
härads lagsaga, och dog 1708.
Tiiueeirelt, Mil», förut kallad Nils Marcusson,
son af bofmästarcn Marcus Nilsson, blef 1675
volontär på Svenska örlogsflottan, och befordrades
för sin käckhet och sitt välförhållande snart till
löjtnant, i hvilken beställning ban, efler flera
aflagd? tapperhetsprof under Danska kriget, år 1689,
adlades. Utnämndes 1691 till häradshöfding öfver
Rasbo och Ölands härader i Upland, samt dog
1695. Ätten utgick med dess son,
Tungelfelt, Ander», hvilken, född d. 17 Mars
1682, såsom kapten vid lifgardet sårades och togs
till fånga vid Dnieperströmmen 1709; men rymde
samma år från Czernikow och kom till Carl XII i
Bender. Bivislade sedan fälttaget 1711 mol
Tar-tarernt och deltog 1713 i kalabaliken i Bender,
der ban blef fången. Rymde snart åter från
Turkarne, och kom 1715 efter konungen till Stralsund.
Blef 1717 drabant, 1719 korporal, 1735
qvar-termäslare och 1736 löjtnant vid drabantkorpsen.
Befordrades 1740 till öfverste för Bohusläns
dragoner; men tog sedermera afsked som
generalmajor och förordnades till landshöfding öfver
Jönköpings län 1747. Blef 1748 kommendör af S. 0.
Dog d. 16 Mars 1751.
TuiiKelfelt, Mntliiu». Holberg von,
bondeson från Skåne, född t680, adlades 1734 under
samma ätts nummer. Började sin bana såsom
simpel ryttare vid lifregementet; men tjente sig opp
ganska högt, genom mod och tapperhet.
Befordrades 1703 till fàltväbel, 1704 till kornett, 1706
till löjtnant, 1708 till drabant, 1714 till vice
korporal och- 1 720 till korporal vid
drabantkorpsen. Fick 1723 öfverstlöjtnants karakter och
utnämndes 1736 till adjutant vid lifkorpsen.
Slutligen blef han 1743 öfverste och kommendant pä
Carlstens fästning. Han hade med mod och
utmärkelse deltagit uti de flesta större slag under
’ Carl XII:s blodiga krig, såsom i drabbningarna vid
Riga, vid Klissow, vid Plutowsk, Frauenstadt,
Holofzin, Pultava ni. fl. och mer än en gäng
blifvit farligt särad. Han var äfven med i
kalabaliken i Bender, der ban blef illa skjulen i högra
armen samt deltog sedan 1715 i träffningen på
Landt-Riigen samt bivistade belägringen och
bom-barderingen af Stral-und. Han afled barnlös d. 22
Mars 1747. Fore sitt adlande kallade ban sig
Wolberg.
Tiiulieiii, en socken ined ßjörke, Äsaka och
Gerdbem, är belägen i Wäne härad af Elfsborgs
län, 1 | mil S.O. från Wenersborg och tillbör 1
kl. konsist. Pastoratet är del största i Skara stift.
I socknen märkes: säteriet Rånnum, 1 mtl. med
underlydande hemman och lägenheter, qvarn och
ålfiske i liötha elf samt en vacker åbyggnad, som
å ena sidan är omgifven af en stor och vacker
trädgård och af Götha elf, saml å andra af
allmanna landsvägen, med utsigt öfver den inlagande
dalen mellan de närbelägna Halle- och
nunnebergen; säteriet Nygård, beläget vid fölen af
Hunneberg, utgörande ett mtl , med god åkerjord,
löfskog och vacker åbyggnad, hvarest man pä
1780-talet anlagt ett kalk- och cement-bruk, som på
1790-talet börjat drifvas med skiffer, hvilket,
tillika med kalksten, spränges ur Hunneberg; Stora
Lindäs vid fölen af Halleberg, med en vacker och
smakfull åbyggnad, Forsstena, 2 mtl. säteri, nu
mera majors-boställe vid Weslgölha-Dahls
regemente; Wiksång, ett mil. frälse, nu mera anslaget
som kapellans-boslälie vid Wenersborg; socknens
kyrkoberde-boställe, som är beläget vid foten af
Ilunneberg, och år 1612 tillika med större delen
af socknen blef af Danskarne afbrändt, Haklan
eller Hdkteklint (se detta ord), samt slottet F.dsborg
eller Edsholm (äfven förut heskrifvet). Till socknen
böra äfven flera kronoholinar i Götha elf, såsom
Sloltsbolmen, Ljungön, Ljufön, Grotbult m. fl.
Under fordna krig hafva vid Götha elf på
Forsslena och Nygårds ägor skansar varit uppkastade,
hvarföre ett torp der fåtl namn af Skansen.
Socknen håller 47 J mtl. med en folkmängd af 2,140
invånare på en areal af 21,731 tunnt., hvaraf
1,930 äro sjöar och kärr. Adr. Wenersborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
