Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
132
Typotius.
Tyrklahang.
Typotius» Jnliob, föddes i Brabant af en
gammal och ansedd slägt, samt stoderade såsom ung
uti Löwen, företrädesvis juridik. Sedan han
besökt åtskilliga andra universiteter, särdeles uti
Italien, der han ock säges hafva offentligen föreläst i
lagfarenheten, stannade ban slutligen i Wurzburg,
skild från sitt fädernesland, som då var
inveck-ladt i långvariga oroligbeter. Anledningen till
bans ankomst till Sverige var följande: Konung
Johan III, i beständig oro för sin mäktige granne
Fredrik 11 i Danmark, som gemensamt med
Ryssland tagit stor del i de Lilländska
angelägenheterna, och fruktande äfven för kejsaren, sökte
genom påfvens förmedling förbinda si£ med de
ka-tbolske furstarne, för att försvaga Danmarks
inflytande. Vid denna tid ankom den bekante
Posse-vin lill Stockholm, jemte några andra kalboliker,
deribland Typotius, hvilken snart blef konung
Johans båndsekrelerare och uti ett Possevins bref af
år 1578 nämnes bland de förnämste anhängare och
vänner, som den katbolska kyrkan då ägde i
Stockholm. Alt Tvpolius dock i sjelfva verket icke var
någon kalhoNk ifrare, utan troligen en anhängare
af Johans lörmedlingsförsök, visar sig deraf, att
Possevin redan i elt bref af d. 28 Aug. 1 579
räknar bonom bland höfve|s skenkatholiker. De la
Gardie framställes såsom den der öfvat inflytande pä
Typotius och drifvit bonom att bakom konungens
rygg, såsom det synes, och dock i hans namn
skrifva flera botande bref till Rom, uti hvilka han
med föga vördsamma ordalag fordrade det
vägrade beviljandet af konungens gjorda propositioner,
att messan skulle |iras pä modersmålet,
presternes äktenskap, tillålas, nattvarden utdelas ined både
bröd och vin, o. s. v. Dessutom lät ban förstå,
att otn ännu, ett vägrande svar i dessa afseenden
erhölles, konungens bemödande all förena den
Svenska kyrkan med den kalholska lätteligen kunde helt
och hållet afstanna. Detla djerfva steg medförde
dock hans fängslande i Oktober 1579. Sedermera
blef ban väl frigifven, men föll åter i onåd och
arresterades för andra gången i Juni månad 1581.
Hvaruti bans brottslighet denna gång bestått är
obekant. Typotii broder, Matthias, var lifmedikus
hos Danske konungen, och utverkade af denne en
förbön för fangen. Uti Johan Ill:s bref till svar
härpå beter det, att Typotius "är en sådan
menniska, den der icke skonar hvarken höge eller låge
personer med sin lögnaktige och ärelöse mun,
hvarföre ban ock icke allenast elt evigt fängelse
förtjent, ulan vore ock värd att mista lifvet; ändock
vi honom med det straff, för Eders Kärligbets,och
andre höge personers förböner skull, nådeligen hafve
förskont." Typotius sjelf skjuter skulden för sin
o-lycka förnämligast på afundsmän och delatorer, ban
namngifver dock ingenslädes sina förföljare, af
hvilka, efier hans berättelse, inom kort tid fyra
de förnämste skola ömkligen hafva omkommit. Han
affördes först till Åbo slott, der ban salt i
fängelse några år och flyllades sedan till Tavastehus.
Klagade flera gånger öfver hård medfart, köld och
svält. Efter nära tolf års fängelsetid , nalkades bans
förlossning genom Johans död. Sigismund hade
knappt kommit till Sverige, förr än Typotius blef
fri. Vid Johans begrafning höll han efter
likpredikan en Latinsk oration till dess beröm i Upsala
domkyrka, och vid Sigismunds kröning uppträdde
han "åter med en Oraho Inaugurahi. Då Sigismund
1594 återreste till Polen, stannade Typotius qvar
i Sverige, der ban hade många gvnnare, slutande
sig isynnerhet till Clas Fleming. Ban var ork väl
upptagen af hertig Carl, som väl icke nvtljade
honom i allmänna ärender; men ofta gaf honom
slora skänker. År 1597 lemnade ban Sverige, och
uppsatte ItiOO, på begäran af Spanske
ambassadören vid kejserliga hofvet, sin bekanta Rehitio
Hislorica om Sverige. Han afled i slutet af år
1601 eller början af år 1602. Ehuru kalholik
och trogen emot Sigismund, ådagalade ban aldrig
någon partiskhet emot hertig Carl, till hvilken
han ock städse stod uti ett godt förhållande.
Sannolikt lemnade han Sverige derföre, att ban ej
kunde se någon möjlighet till ett fredligt
uppgörande emellan Sigismund och hertig Carl.
Tyr (mylh ). Ärans och lapperhetens gud. En son
af Odén och Frigga. Ban kallades ’den enhändte
Asen, emedan Fenrisulfven afbilit bans bögra hand.
Prosaiska Eddan skildrar honom såsom den
modigaste och djerfvaste bland Åsarne, hvilken rådde
för segern och som borde anropas i strid. Eddan
tillägger, att Tyrs vishet uppgick mot hans
tapperhet, så att man hade till ordspråk: Sä la/iper
som Tyr, sil klok som Tyr. Elt prof på hans
djerfhet är, att ban allena vågade gå till Fenrisulfven
och ge bonom mat, hvarföre han blef kallad
ulfvens fosterfader; saml att, när ulfven skulle
fängslas med fjettran Gleipner och begärde att någon
bland Åsarne måtte lägga sin band i hans mun,
lill underpant, att ban skulle blifva lös igen, Tyr
ensam vågade försöket, hvilket ock misslyckades.
Vid Ragnarök skulle Tyr uppslukas af
helfvetes-bunden Garm. Tyr hade ock tillnamnet Dräyijuden.
Tyr»ön. var det tillnamn, som Svenskarne gåfvo
den grymme Danske konungen Christian II, äfven
benämnd Christiern hin Omilde, hvilken, under de
få månader han herrskade öfver Sverige, uppfyllde
bela landet med förskräckelse och afsky för bans
blodtörst. Af alla Sveriges regenter är ban den
ende, som fått sig tillagdt det förhatliga namnet
tyrann.
Tyresii, en socken i Sotholms härad af
Stockholms län, är belägen vid saltsjön, 2 mil S.O.
från Stockholm och tillbör 3 kl. patr. I socknen
ligger ett ansenligt säteri om 3 mtl., vid namn
Tyiesö, hvars ägare njuter patronaträtt i socknen.
Denna sätesgård bat i senare ären tillhört en
grefve Stackelberg. Socknen håller 19^ mtl. med 880
inbyggare (se: Dalarö). Adr. Stockholm.
TyrCne uppgifves hafva varit en tapper kämpe
på Harald Hildetands tid, hvilken äfven fäktade pä
hans sida emot Sigurd Bing uti det blodiga slaget
på Bråvalla hed.
Tyrliinkung är ett tillnamn, som oti vissa
gamla urkunder finnes vara tillagdt en Odins son
Yngve, hvilken säges hafva åtföljt honom på tåget
hit till norden. I afseende pä härledningen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
