Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tyrner.
Tuby.
133
betydelsen af detla tillnamn, hafva våra
häfdaforskare varit olaf ganska olika meningar. Några
hafva deri velat spåra en närmare slägtskap
emellan de gamle Åsarne och Turkarne; andra
förmena, att dermed antydes en anförare för Tauriker,
Thyrsa-Geter, m. m. dyl.
Tyrner, Jensen, som förde i sitt vapen en
tuppfot, var 1221 konung Birger Magnussons råd
och lagman i Wermland, dä ban underskref ett
pantebref till Örebro kyrka af tjugoen öitugland
jord.
Ty«l<n rörtaiulingar.’ Sädana finnas inom
Sverige i Stockholm, Götheborg, Carlskrona,
Norrköping och Malmö. Den i Stockholm befintliga är
utan tvifvel den äldsta, enär, redan före
reformationen v en mängd fremmande borgare, särdeles
Tyskar, der voro bosatte; men först d. 3 Maj 1558
erhöll stadens Tyske invånare rältigbet att hålla
särskild gudstjenst, hvartill det redan förut i
staden uppförda S:t Gertruds kapell under åren 1612
—1642 inreddes och ombyggdes. Den då
uppkomna Tyska kyrkan i Stockholm fick ett lit
alnar högt torn med elt klockspel (det enda i
Sverige) af 28 större och mindre kloikor, som ined
hvarandra harmoniera Denna kyrka försågs
genom elt kongl, bref af d 14 Juli 17:2 med
särskilda privilegier, till följe hvaraf den äger att
till Kongl. Maj:ts ratifikation sjelf kalla och välja
sig tvenne prester; dock så att församlingen äger
ingen annan dertill antaga, än den, som
erkebiskopen och domkapitlet i Upsala pröfvat vara af
den rena evangeliska läran. Församlingens
inkomster äro ej obetydliga, emedan utom betydliga
testamenten samt en större stenbusegendom, lill
förmän för fattigvården och sknlan, tio större och
mindre stenhusegendomar blifvit till kyrkan dels
donerade, dels inköpta. Pastors lön utgår af
re-venyen af dessa kyrkans egendomar och är
beräknad till 2,700 B:dr B:ko. I anseende till
folk-nummern är dock den Tyska församlingen i
Stockholm i ett ständigt aftagande. Ifrån år 1641 till
1700 besteg sig nemligen de årligen
sammanvig-das antal till mellan 30 och 40 och de föddas till
120 à 150. Är 1827 föddes deremot i
församlingen endast 27, och lysning afkunnades för 6 par.
Inalles torde folkiiummerii för närvarande kunna
antagas utgöra omkring 1200 personer. Till
denna församling skola höra "alla uti hufvudstaden
bosatte, i Tyskland eller annorstädes af Tyska
föräldrar födda personer af evangeliska
trosbekännelsen; män af Tysk hörd, tillhörande nämnde
trosbekännelse, samt deras hustrur, om ock dessa
härstamma från annan nalioft än den Tyska; derjemte
i ock barn efter förenämnde föräldrar, så länge de
tillhöra föräldrarnes bus, samt äfven derefter, om
de det åstunda."
Tyakebo bergsmanshammare i By socken af
Kopparbergs län, skall vara uppbyggd år 1603, bar
t bard med 102 skepp:d 10 lisp:d privil. årligt
smide af eget tackjern, hvaraf bammarskatt
utgöres med I skepp:d 18 lisp:d 10 marker. Skeppar
pä Gefle och Stockholm och äges af bergsmän.
Smidesstämpeln är f inom en cirkel.
Tynnlince, annex till Winteråsa, är beläget i
Örebro kontrakt, 1 } mil V. från Örebro.
Socknen hörer lill trenne härader: vestra delen,
belägen mellan Nora och Carlskoga socknar, hörer till
Nora och Hjulsjö bergslags härad, mellersta delen
hörer till Lekehergs och östligaste delen till
Örebro härad. Höga bergsslräckor (Kihlshergen)
upptaga den vestra och mellersta delen af landet;
österut, mot sjön Tysslingen och Svarlån ar deremot
landet genomskuret af låga sandåsar, mellan
hvilka de bästa bygderna ligga. Pä slätten ar
åkerbruket hufvudnäring, eljest bergs- och skogsbruk.
I socknen märkes: säteriet Iroinfholm, Latorpx
alunverk, Garphytte jernbruk (alla tre förut beskrifna),
samt den norrut belägna Ymiiinyshyttan, hvilken
förr varit styckebruk, men nu har masugn, der
nära 2,000 skepp:d tackjern årligen tillverkas.
Socknen häller 24} mtl. med en folkmängd af
2,030 inbyggare på en areal af 21,106 tunnl., af
hvilka 2,280 äro sjöar och kärr. Adr. Örebro.
Tyntberga, annex till Balinge i Rönö bärad af
Nyköpings lärt, är beläget vid Östersjön, 2? mil
N.O. frän Nyköping. I socknen märkes säteriet
Bwrkxumi (se detta ord) och Hu jo, som ligger
vid sjelfva hafvet samt har en god lastbrygga,
der jernmalmen, som brytes i Tystberga grufvor,
inskeppas. Denna gård blef år 17 19 härjad af
Ryssarne och har sedan dess ej haft någon
särdeles äbyggnad. Socknen håller 45 } mtl. med 1,210
inbyggare på en areal af 19,324 tunnl., hvaraf 860
äro sjöar och kärr. Adr. Nyköping.
Tysite, Olor. Olof Tyste är bekant såsom den
der, vid den tid då kyrkoreformationen i Sverige
var i sin första gryning, bade förlofvat sig med
en qvinna, hvars anhöriga, för att hindra
giftermålet, insatte henne i kloster. Efter påfvisk lag
och sed kunde en person, som varit nunna, aldrig
blifva gift, och dä derföre Olof Tyste uttog
flickan ur klostret och ville fullborda äktenskapet,
blefvo så väl han som fästmön träffade af
biskopens bannlysning. Men Guslaf 1 föreböll biskopen
(det var den bekante Hans Brask) det obilliga
häruti och befallte honom återkalla denna bannlysning.
"Huru Bi asken månde braska än, en efterpåfve,
måste bannet ryggas", bar Franzén härom yttrat
i en af sina dikter.
Täby, en socken i Björkekinds härad af
Öster-götblands län, ligger vid Slätbaken, £ mil N. från
Söderköping och tillbör 3 kl. konsist. Kyrkans
altartafla är målad af Hörberg. I socknen finnes
elt enda säteri, Mem, der ett tvål- och
såpsju-deri, en tobaksfabrik och ett ätliksbryggeri äro
anlagda. Vid detta ställe låg hertig Carl,
sedermera konung Carl IX, lägrad med silt folk, då
ban i Augusti månad år 1598 kommit från
Linköping att afgöra tvisten med sin brorson,
konung Sigismund, som anländt till Stegeborg och
med väpnad band ville göra sina anspråk gällande.
I fyra dagar skola då underhandlingarna fortsatts
mellan hertigen och konungen; men dä de blefvo
utan verkan, bröt hertigen d. 8 Sept. upp
härifrån ined sina trupper och ryckle mot Stegeborg.
(Se för öfrigt art. Mem.) Vid laudsvägen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
